I betraktarens öga

En intressant del av det mänskliga psyket är viljan att alltid ha rätt och att försöka hitta mönster. Det gäller inte minst inom finansvärlden, där det finns gott om så kallade tekniska analytiker som utifrån gammal kursdata försöker hitta mönster och samband som ska tala om hur börsen kommer att gå framöver. Jag har själv fuskat en hel del inom det området, men förkastat det mesta. Inte för att jag tycker att allt är rappakalja, utan för att beslutet om att ta en position inte är det viktigaste. Som jag skrivit om flera gånger tidigare finns det all anledning att lägga kraft på det man kan styra: exits, position sizing, val av instrument etc. Därmed inte sagt att entrysignalen inte är viktig, men den är inte allt, vilket man gärna förleds att tro när finansnissarna ger råd. När såg du senast en analytiker, mäklarhus eller ett marknadsbrev som rekommenderar köp också skriva ut stop loss, vinstmål och hur mycket man bör satsa..?

Ett problem med teknisk analys, precis som för fundamental analys, är att slutsatserna man drar beror helt och hållet på vem som gör analysen. En artikel i Dagens Industri visar detta med all tydlighet, där Dawid Myslinski från Redeye gör sin tolkning. Det är väldigt intressant att studera kommentarerna, som handlar om allt från att tekniska analys (TA) bara är hokus-pokus till att Dawid räknat eller tolkat fel.

Att presentera sådana här artiklar är förstås medvetet populistiskt, man masserar några mentala ”erogena zoner”. I mina ögon har sådana här resonemang ingen signifikans för de placeringar man gör. Väldigt få, om än någon har över tiden särskilt god träffsäkerhet om hur börsen ska gå de närmaste månaderna. Det vettigaste man kan göra är att utgå från att man inte gissar bättre än slumpen och anpassa sin handlingsplan efter det. Med andra ord, köper man aktier eller en fonder så är sannolikheten att de ska utvecklas väl bara omkring 50%. Då gäller det att snabbt kliva av de köp som utvecklas dåligt och låta vinsterna växa i de köp som går bra.

Till sist konstaterar jag att börsen gör en fullt naturlig rekyl idag, men att avståndet till exits för Onsdagsfonden fortfarande är betryggande. Fonden kommer idag att ta ytterligare en position genom att sälja CFD-kontrakt, eftersom trendindikatorn fortfarande signalerar nedtrend och det är onsdag! Återstår att se om den positionen utvecklas positivt eller inte.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Vad är risk?

När man läser om aktier och fonder så återkommer ofta begreppet risk. Man ska sprida sina risker, hög risk ger chans till hög avkastning, högriskfonder etc. Fondbolagens Förening har gett ut en PDF som jag tycker ger en god översikt av riskbegreppet. Jag ska återkomma med mätning av Onsdagsfondens risk när vi kommit en bit längre på vägen.

I min trading/investering är risk något väldigt konkret. Det är den andel av kapitalet jag är beredd att förlora i varje position. Som jag tidigare skrivit så tillåter jag en position att riskera 2,5% av fondkapitalet. Risken mäter jag i avståndet mellan ingångskurs och stoppkurs. Om kursen utvecklas positivt för positionen så kommer risken att minska för att sedan bli till 0 när stoppen ligger ovanför/nedanför ingångskursen beroende på om det är en lång eller kort position.

Det är förstås inte säkert att jag har exakt den risk jag räknar med, beroende på att om en stopp aktiveras så kanske jag inte kommer ut på den kurs jag angivit. Det kan ju vara en kraftig uppgång eller nedgång på börsen den dagen. Vissa CFD-mäklare erbjuder så kallade garanterade stop loss, men bara under vissa villkor och de är förknippade med en extra avgift. På längre sikt bedömer jag ändå att det kommer att jämna ut sig och att min riskberäkning är tillräckligt bra för att styra storleken på positionerna.

Alexander Elder, en annan känd tradingguru, har beskrivit riskhantering för en trader som att det gäller att skydda sig mot både hajar och pirayor. Blir man attackerad av en haj så kan det räcka med ett hugg om det är tilräckligt kraftfullt. Men även små bett av pirayor kan leda till undergång om de är tillräckligt många i stimmet. Översatt till finansvärlden innebär det att man förutom att begränsa risken för varje position (hajattackerna) också ska sätta ett tak för vilken total risk portföljen ska få ha (pirayastimmet). Summan av alla öppna positioners risk får alltså inte vara för hög.

För onsdagsfonden kommer jag att begränsa den tillåtna totala risken till 7,5% av kapitalet. Med båda dessa riskbegränsningar så får jag ett system där jag kan satsa mer ju bättre det går, men får satsa mindre eller till och med avstå när det går sämre. Ett anti-martingale system således, och sådana system fungerar bra i marknader som inte är fullständigt slumpmässiga, t.ex. en trendande börs.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,, ,,

Vad ska man placera i?

Det blir bara fler och fler instrument att investera eller trada i: aktier, optioner, fonder, CFD etc. Jag tänkte ge min egen högst personliga åsikt om några av dessa, utan att ge en detaljerad beskrivning av hur de fungerar. Sådan information finns ju i mängder om man googlar runt lite.

Oavsett vilket instrument man använder för sina placeringar så krävs det alltid riskkontroll. Visst tar det längre tid att få en kännbar förlust i aktier och fonder än terminer och CFD, men mekanismen är densamma, det är hävstången som skiljer. Så att terminer och CFD skulle vara farliga instrument ställer jag inte upp på, så länge man har en klar handlingsplan för när man ska stoppa ut sig och hur mycket man ska satsa/riskera.

Aktier

+ Enkelt att handla med förutsatt att man handlar i aktieposter

+ Direkt koppling  till prisförändringen på börsen, inga andra parametrar som t.ex. tidsvärde spelar in

– En aktie har bolagsrisk, branschrisk och marknadsrisk. Därför krävs att man investerar i flera sektorer och bolag för att sprida riskerna 

– Krävs ett större kapital för att klara av aktieposter och riskspridning

+ Går att belåna för att få hävstångseffekt

+ Aktier kan blankas för att placera i nedtrend, men det krävs att någon lånar ut aktierna. För de mest omsatta aktierna är det inga problem.

Aktieterminer

+ Ger kraftig hävstång, kräver mindre kapital

– Krav på säkerhet

– Samma trippelrisk som för aktier, riskspridning krävs

– Inte särskilt god omsättning i mer än de absolut mest omsatta aktierna

– En lite längre position kräver att man rullar terminen, d.v.s. avyttrar den som går till lösen och köper en ny

+ Kan både köpa och sälja terminen, vilket gör att man kan placera i både upp- och nedtrend

– Begränsad till svenska aktier hos de flesta mäklare

– Rätt dyrt courtage

– Förluster kan bli stora

Indexterminer

+ Ger kraftig hävstång, kräver mindre kapital men mer än för aktieterminer då det underliggande indexvärdet är så pass mycket större

– Krav på säkerhet

+ Endast marknadsrisk, mindre riskspridning krävs

– En lite längre position kräver att man rullar terminen, d.v.s. avyttrar den som går till lösen och köper en ny

+ Kan både köpa och sälja terminen, vilket gör att man kan placera i både upp- och nedtrend

– Begränsad till OMXS30-index hos de flesta mäklare

– Rätt dyrt courtage

– Förluster kan bli stora

Aktieoptioner

+ Kan ge kraftig hävstång, kräver mindre kapital

– Begränsad risk, maximal förlust känd

– Samma trippelrisk som för aktier, riskspridning krävs

– Inte särskilt god omsättning i mer än de absolut mest omsatta aktierna

– Optionens pris beror på flera andra parametrar förutom aktiepriset, t.ex. volatilitet och tidsvärde. Även om man gissar rätt på aktiens utveckling kan alltså optionens pris förändras på ett sätt som man inte förväntade sig.

– Begränsad till svenska aktier hos de flesta mäklare

– Rätt dyrt courtage

+ Kan utfärdas för att ge vinst i form av indragna premier. Det ställer dock stora krav på säkerheter och riskkontroll.

Indexoptioner

+ Kan ge kraftig hävstång, kräver mindre kapital

– Begränsad risk, maximal förlust känd

+ Endast marknadsrisk, mindre riskspridning krävs

– Optionens pris beror på flera andra parametrar förutom aktiepriset, t.ex. volatilitet och tidsvärde. Även om man gissar rätt på indexutvecklingen kan alltså optionens pris förändras på ett sätt som man inte förväntade sig.

– Begränsad till OMXS30 hos de flesta mäklare

– Rätt dyrt courtage

+ Kan utfärdas för att ge vinst i form av indragna premier. Det ställer dock stora krav på säkerheter och riskkontroll.

Fonder

+ Slipper bekymra sig om val av aktier

+ Kan välja hur stor bransch- och marknadsrisk man vill ha

+ Når väldigt många olika typer av marknader

– Många fonder har dyra förvaltningsavgifter för tveksamt resultat, många fonder har svårt att slå jämförelseindex

– Aktiefonder måste alltid vara fullinvesterade i aktier, kan ej utnyttja nedgångar mer än att köpa fler aktier

– Mindre chanser att påverka placeringen, man får lita på förvaltaren

– Det kan ta flera dagar innan köp och försäljningar har genomförts, svårt att parera snabba och stora kast

CFD (Contract For Difference)

+ Ger kraftig hävstång, kräver litet kapital

– Förlusterna kan bli stora utan riskkontroll

+ Kommer åt många marknader världen över

– Begränsat urval av mäklare, lite för dålig konkurrens

+ CFD avspeglar den underliggande tillgången, men hos de flesta mäklare finns det en spread mellan köp och sälj som mäklaren tjänar pengar på. Vissa erbjuder en direkt marknadskurs, men då får man betala courtage istället

– När man köper en CFD så får man betala ränta så länge man innehar den. Påverka längre innehav negativt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Placeringsstrategi / handlingsplan

Oavsett om man placerar direkt i aktier eller indirekt via fonder så har man nytta av en placeringsstrategi, eller handlingsplan. Med en sådan i ryggen vet du när du ska köpa, och framför allt när du ska sälja och hur mycket du ska köpa för.

Det finns oändligt många varianter av filosofier, metoder och modeller att använda sig av när det gäller placeringar. Alla har sin syn på marknaden, mekanismerna bakom kursrörelser och hur man utnyttjar dem på bästa sätt. Det är lätt att förlora fokus och inte se skogen för alla träd. Därför är det viktigaste att du hittar ett koncept som passar dig, dina personlighet, förväntningar och mål. Jag rekommenderar att du lägger ned mycket tid på att kartlägga dessa områden, innan du går vidare och arbetar fram dina placeringsregler. Då kommer du förhoppningsvis att känna att det jobbet blir mycket enklare, precis som jag gjorde.

Återigen kan jag varmt rekommendera Van Tharps Trade your way to financial freedom  (jag har inga ekonomiska bindningar till honom om någon tror det… 🙂 ). Han lägger stor vikt vid den personliga kartläggningen, med psykologiska faktorer och uppmuntrar dig att hitta ett system som passar dig själv. Det är ett arbete som är nödvändigt och viktigt oavsett om man är en korttidstrader eller mer långsiktig investerare.  Exempel på frågor jag har haft väldigt god nytta av att ställa mig:

  • Vilken tidshorisont passar dig? Vill du handla dagligen, investera ett par gånger om året eller ligga någonstans där emellan?
  • Vad ser du som rimlig avkastning på ditt kapital, hur mycket är du beredd att riskera för att nå dit?
  • Vad är din tro om börsmarknaden och hur den rör sig? Fundamental analys styr, aktier rör sig i trender, säsongsvariationer etc.
  • Vad är din ”edge”, vilka egenskaper, kunskaper och teknik har du som gör att du kan konkurrera med andra investerare? För varje affär du gör finns det ju en annan som har motsatt åsikt. Det handlar inte om att ha den bästa metoden eller modellen, utan mer om att dra nytta av personliga drag som uthållighet, disciplin, fingertoppskänsla, snabbtänkt etc.
  • Är du beroende av att oftast ha rätt eller kan du klara av flera mindre förlustaffärer i rad innan en vinst?

Sådana här frågor blir en kartläggning av dig som investerare. När du klarat av det jobbet blir det betydligt enklare att sätta upp en placeringsstrategi. För min del består planen av följande komponenter:

  1. Val av marknad: OMXS30-index
  2. Val av instrument: CFD
  3. Setup (villkor för att jag överhvudtaget ska kunna ta position): tydlig trend
  4. Entry (när jag tar position): varje onsdag om setupen är på plats
  5. Position sizing (hur mycket jag satsar i varje position): max 2,5% av kapitalet riskeras, risken per position beräknas efter volatiliteten
  6. Stoppar (när kliver jag av) : initial stoploss som sedan glider med kursen

En enkel lista, men det hårda jobbet gjorde jag genom att borra i vem jag verkligen är, sett ur perspektivet att vara en aktör på börsen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Kan man slå index?

Jag snubblade över en intressant artikel som sågar aktiv förvaltning jämns med fotknölarna och förespråkar indexfonder. Inte så konstigt när man tittar på huvudsajtens budskap! Innehållet är likväl intressant och frågan är om det finns något sätt att slå index över tiden eller om de som lyckas endast har tur.

I grund och botten är det en akademisk tvist om effektiva marknader eller inte. I en effektiv marknad (finns olika grader av effektivitet) finns det ingen möjlighet att uppnå överavkastning, eftersom all tillgänglig information är avspeglad i aktiepriserna. Aktiva förvaltare göre sig då inget besvär, för över en längre tidsperiod så kan man inte slå index.

Det är ingen som bevisat att aktiemarknader är effektiva eller inte. Själv tror jag på en medelväg: marknaderna är i huvudsak effektiva, men det finns inslag av ineffektivitet som går att utnyttja. Exempel på detta är förekomster av trender och så kallade bubblor. Anledningen till att jag inte kan se marknaden som helt effektiv är att det förutsätter att aktörerna är rationella, och det är min övertygelse att vi människor inte är så rationella som vi kanske vill tro. Har det aldrig hänt att du köpt eller sålt en fond eller en aktie baserat på en känsla snarare än kyliga beräkningar?

Onsdagsfonden har inte som mål att slå index varje bra börsår, utan att ge god avkastning oavsett om börsen går upp eller ned. Om jag lyckas med det antar jag att det finns viss empirisk grund för att hävda att marknader inte är helt effektiva, även om jag inte slår index varje år.

När det gäller val mellan aktivt förvaltade fonder och indexfonder så väljer jag det senare alternativet, på grund av faktorer som jag skrivit om tidigare. Det är inte många svenska aktiefonder som slagit index de senaste åren, och ändå tar de ut bra med förvaltningsavgifter.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Position sizing

En av de saker som blev en riktig aha-upplevelse för mig för några år sedan var vikten av frågan ”hur mycket”. När man placerar i finansiella marknader är det av avgörande betydelse hur man använder sitt kapital. Satsar man för mycket i en enskild position tar man för stora risker och kan förmodligen inte ta alla de positioner man skulle vilja. Satsar man för lite får man för klent resultat även om placeringen i sig skulle vara framgångsrik.

Återigen är det Van Tharp som haft mest inflytande på mig. Hans beskrivningar av det han kallar position sizing är helt enkelt det bästa jag läst inom det område som kanske vanligen går under benämningen money management, eller kassahantering. I sin bok Trade your way to financial freedom går Van Tharp igenom några av de vanligaste metoderna för att beräkna hur mycket man ska satsa per position, och visar tydligt hur extremt stor skillnad det kan bli mellan de olika beräkningarna allt annat lika (entry, exit).

Jag har valt att beräkna min positionsstorlek genom att kombinera två ansatser: procentuell och volatilitetsjusterad risk. Det är inte så krångligt som det låter…

Jag har bestämt att varje position maximalt får innebära en risk på 2,5% av mitt kapital. Har jag ett kapital på 50.000 kr så får alltså varje position riskera maximalt 1250 kr. Det innebär att jag hanterar alla positioner lika avseende risk.

Då är frågan hur man avgör risken för en position? Det är helt enkelt skillnaden mellan ingångskursen och den initiala stop lossen. Säg att jag köper Ericsson för 74 kr, och räknar fram en första stop loss på 69 kr. Den initiala risken blir alltså 5 kr. Om jag har 50.000 kr i kapital och vill riskera max 2.5% i en position så innebär det att jag kan köpa 250 aktier (1250/5).

Min beräkning av initial stop loss gör jag baserat på volatiliteten. Ju högre volatilitet desto längre avstånd till stop loss, och det gör också att jag kommer att kunna köpa färre aktier eller kontrakt. Volatiliteten är ju ett mått på marknadsrisk, och kan användas som en prognos för hur mycket t.ex. en aktie eller ett index kommer att röra sig i den nära framtiden. Det finns många avancerade teorier om hur man ska beräkna volatilitet, en del menar att man ska titta på den implicita volatiliteten som beräknas genom Black&Scholes formel.

Jag har valt en pragmatisk ansats som är ganska populär hos traders, nämligen att titta på Average True Range (ATR). Det ger mig ett mått på indexets volatilitet som jag enkelt förstår när jag tittar på kursdiagrammet. Det enkla i livet är oftast det bästa i mina ögon! :- Fortsätt läsa