Dags att köpa råvaror?

commodities.jpg

Bild från easyMarkets

Börsen står lite och svajar nu när vi kommit en god bit in i 2018. Efter en börsuppgång på nästan 10 år sedan finanskrisen 2008 är det måhända flera som funderar på alternativ till aktier, särskilt för placeringar med kortare tidshorisont, upp till 10 år. Här kan en eventuell börsnedgång ställa till stora bekymmer för den tänkta värdeökningen, samtidigt som sparkonton och räntefonder ger blygsam avkastning. Kanske är det dags att titta på den där mystiska råvarumarknaden?

Råvaror, som olja, majs, metaller, kaffe och bomull kan handlas på råvarubörserna, men det är ett ganska stort steg för en privat placerare att öppna en depå hos en amerikansk mäklare. Det finns en uppsjö av certifikat, minifutures, warranter etc.  som följer enskilda råvaror, men för den breda massan är det förmodligen en råvarufond som är det mest lättillgängliga. Då är frågan om det är läge att köpa på sig andelar i en sådan nu? Ser man till ett brett råvaruindex som Bloomberg Commodity Index så ter sig råvaror onekligen lågt prissatta efter en lång tids nedgång sedan toppen i april 2011.

BCI weekly 2018-04-18.png

En intressant detalj med Bloomberg Commodity Index är att det inte ger oljemarknaden så stor vikt som många andra råvaruindex. Ungefär 37% av indexet utgörs av energimarknader, men det inkluderar naturgas, eldningsolja och bensin utöver olja.

Precis som aktiemarknaden har råvaror tydliga perioder av uppgång och fall, inte sällan med dramatiska skiften däremellan. I jämförelse med S&P 500 ter sig råvarumarknaderna rätt så tråkiga från slutet av 1970-talet till slutet av 1990-talet, men sedan blev det åka av!

BCI Monthly 1979-01-01--2018-04-01SP500-Monthly 1979-2018

Många som funderar på råvaror som ett komplement eller alternativ till aktier gör det nog för att man har en bild av att råvaror rör sig motsatt aktier. Så har ju det absolut varit under perioder, och man kan studera samband mellan aktiekurser och råvaror som följande bild visar.

150717-SP-vs-commodities-768x557.png

För min del ser jag inte bilden ovan eller låga råvarupriser som en garanti för att de ska öka, men rent logiskt är ju nedsidan klart mindre jämfört med uppsidan. Kanske blir det så att aktier kommer att falla tillbaka medan råvaror utvecklas stillsamt, eller så får vi se en betydande uppgång i råvaror, vem vet! Råvarumarknader är främst drivna av utbud och efterfrågan, till skillnad från aktier, räntor och valutor som påverkas av många andra parametrar. Men alla marknader präglas till stora delar av mänskligt flockbeteende och det finns utmärkta möjligheter för trendföljande strategier även i råvaror. För den som enkelt vill placera en del av kapitalet i råvarumarknader har Handelsbanken två alternativ: Handelsbankens Råvarufond och XACT Råvaror. Båda jämför sig med SHB Commodity Index, som liknar Bloomberg Commodity Index på det viset att olja- och gassektorn inte har mer än ca 40% vikt.

shb commodity index

Fördelen med XACT Råvaror är att det går snabbt att köpa och sälja, då det är en börshandlad fond. Tänk på att det tillkommer courtage från din mäklare, så månadssparande är troligen mindre lyckat.

En enkel trendföljande strategi är att placera i råvaror när index ligger över det glidande medelvärdet över 200 dagar eller 40 veckor. Tyvärr har jag inte tillgång till SHB Commodity Index i mitt analysverktyg ProRealTime, men Handelsbanken ger tillgång till kurser som man kan ladda ned till Excel och räkna ut medelvärdet själv. Man kan också titta på den veckovisa uppdateringen av Bloomberg Commodity Index som jag gör på bloggen varje vecka, i form av en ETN (Exchange Traded Note) som följer indexet.

DJCI-Weekly 2018-04-18.png

Glöm för all del inte bort exitmetoden, lika viktig för råvaror som aktier! Jag ska från och med nu börja redovisa en råvaruportfölj i veckorapporterna, där man kan följa portföljen och exitnivån med min Chandelier-exit.

För min del använder jag råvarumarknader för att skapa fler placeringsmöjligheter i marknader som har svag koppling till varandra. Priset på kaffe påverkas inte mycket av rörelser i guld eller olja. Till skillnad från aktier som mer eller mindre samfällt går upp eller ned kommer råvaror att ha sina egna liv. Naturligtvis finns det dock faktorer som påverkar råvarumarknaderna generellt, som världsekonomins tillväxt och den amerikanska dollarn. Nästan alla råvaror noteras i dollar och därför måste man vara beredd på att placeringar i råvaror kommer att innebära valutaeffekter.

Annonser

Börsen fortsätter ned – ytterligare hedge

Stockholmsbörsen utvecklas svagt idag, efter den branta nedgången på USA-börserna igår. I skrivande stund är OMXS30 ned drygt -5% i mars månad och nosar nu på bottennivåerna vid fallet i februari på 1487. För Onsdagsfonden Good Options innebär det ytterligare press på positionerna med sålda säljoptioner. Tack vare strategin att sprida ut etableringen av positioner och välja olika lösenmånader och lösenpriser är utvecklingen fortsatt under god kontroll, men ett par positioner är eller riskerar att hamna ”under vattenytan”. Därför har jag nyligen börjat skapa en så kallad hedge i portföljen, för att minska risken för negativt utfall. Igår utökade jag den hedgen.

Konkret arbetar jag med så kallade covered puts, där jag säljer en OMXS30 säljoption som är ”at the money”, alltså har ett lösenpris som ligger i stort sett där index befinner sig. Samtidigt säljer jag indexterminen. Den maximala vinsten är lika med erhållen optionspremie och uppnås så länge index noteras under säljoptionens lösenpris. Den maximala förlusten är i teorin obegränsad, då index i princip kan stiga hur mycket som helst och då göra att terminen ökar i värde betydligt mer än vad optionspremien bidrar med.

Som alltid när det gäller att sälja optioner gäller det att ha en strategi och planen klar för vad man gör vid olika utfall. Har man det på plats kommer den teoretiskt obegränsade förlusten aldrig att uppstå.

Med denna hedge drar jag in en rätt stor optionspremie som jag kan omvandla till vinst så länge index sjunker eller står still. Den kompenserar de förluster som kan uppstå vid fortsatt nedgång, till en viss gräns. Om nedgången blir för kraftig räcker hedgen inte till, och då får man fundera på ytterligare hedge, alternativt att justera de ursprungliga positionerna. Om index skulle vända tvärt upp igen så är det bra för de ursprungliga positionerna, men dåligt för hedgen. Då får man avveckla hedgen, alternativt har man under nedgången haft möjlighet att säkra den mot uppgång genom att köpa en köpoption i närheten av där man etablerade hedgen.

Det här låter kanske lite komplext och avancerat för några, men i grund och botten handlar det om att skapa sig ett skydd med en försäkring som ger vinst om utvecklingen går en emot och som resulterar i en förlust om index rör sig i förmånlig riktning för ens positioner. Om man har en portfölj med aktier och/eller fonder kan man skapa en hedge genom att till exempel köpa säljoptioner eller sälja köpoptioner mot sitt innehav. I dagsläget är säljoptioner dyra att köpa och köpoptioner billiga, vilket gör att en hedge via en covered put framstår som fördelaktig för Onsdagsfonden Good Options.

Frågor och svar om senaste exit

exit signs

Som ni kunde läsa om i senaste veckorapporten aktiverades exit för två av portföljerna, Onsdagsfonden Sverige och Onsdagsfonden OMXS30. Jag får en del frågor om detta och tänkte därför förtydliga metoden med exit, som jag ser den, med några frågor och svar.

Vad innebär en aktiverad exit?

Att en kurs eller index stängt under den aktuella exitnivån och att innehavet som exiten avser därför ska avyttras.

Säljer man allt innehav i en aktie eller aktiefond, eller delar av det?

Vid en exit säljs allt innehav och placeras på konto alternativt en kort räntefond. Eventuellt periodiskt sparande, som månadssparande, styrs också till räntefonden.

Vad gjorde du konkret?

I söndags lade jag en säljorder på allt innehav i aktiefonderna i portföljerna och en köporder på Spiltan Räntefond Sverige.

Index var ju under exitnivån tidigare i veckan, varför aktiverades inte exit då?

Exitnivån beräknas på veckodata, där det är stängningskursen veckans sista dag som räknas. Samma sak gäller för att avgöra om exit aktiverats, det är sista stängningskurs som jämförs med exitnivå.

Nedgången i fredags verkar ju varit tillfällig, USA-börserna vände upp och Stockholmsbörsen gick starkt i går måndag. Vore det inte bra att avvakta med exit till dess att man vet om kurserna fortsätter ned?

Ingen sitter med kristallkulan som förutspår framtiden. En exitmetod fungerar bara om man följer den disciplinerat. Så fort en exit aktiveras ska en order läggas på att avyttra positionen. Det finns ingen plats för magkänsla eller reservationer. En exit är en försäkring, och den kommer att kosta vid några tillfällen. Syftet är att undvika den stora smällen i form av ett utdraget börsfall. Ibland kommer exiten att aktiveras vid i backspegeln sett helt fel tillfälle, och ibland kommer timingen att vara klockren. Det är inte det avgörande, utan det viktiga är att se effekterna på längre sikt och vara med om skillnaden att stå utanför ett börsras eller vara fast i det.

Om nu börskurserna vänder upp och fortsätter att stiga, är det inte dumt att stå utanför marknaden då?

Jo, och en exit innebär inte att man hissar pestflagg för en aktie/index och nödvändigtvis står utanför marknaden en längre period. Beslutet om att ta en position måste bygga på en entrymetod, vilken för min del är trendföljande. Om trendindikatorn tre veckor efter exit visar positiv trend kommer jag att köpa aktiefonder igen och beräkna nya exitnivåer. Kanske missar jag några procents uppgång, men det är priset för att försäkra mig mot ett mer allvarligt börsfall.

Jag vet inte om exit är något för mig, det verkar surt att kunna förlora pengar jämfört med att bara hålla kvar sitt innehav och vara passiv. Men tanken med en försäkring kanske inte är så dum. Har du skrivit mer om exit tidigare?

En del! 🙂

Börsen slår rekord – vem behöver exits?

Exiten: din vän i med- och motgång

Konsten att använda exit

En exit är en exit

Köpa HM med optioner

HM är en av Stockholmsbörsens aktier med mest spridd ägarkrets och har varit attraktiv under många år på grund av stark tillväxt och god utdelning. De senaste dryga två åren har vi fått se aktiekursen dala och nyhetsflödet vara negativt. Många småsparare får upp ögonen då gamla favoritaktier får stryk och identifierar köpläge. En klassisk trendföljare håller förstås inte med utan står utanför nuvarande rutschkana.

HMB_SS Weekly 2017-11-20

Men som jag tidigare skrivit finns det en intressant teknik att placera i aktier på fallrepet för den som anser att kursen nu kommit ned till fundamentalt och direktavkastningsmässigt intressanta nivåer, nämligen att sälja säljoptioner. Till exempel kan man idag sälja säljoptioner i HM med lösen 170 kr i september 2018 och få in en premie på omkring 8,5 kr. Om kursen i HM håller sig ovanför 170 kr i september nästa år förfaller optionen värdelös och man behåller sin premieintäkt. Om kursen fallit under 170 kr kommer man att få köpa in aktien till 170 kr, vilket man rimligen borde anse vara en bra ingångskurs. Räknar man in premien på 8,5 kr så går man plus/minus noll vid en aktiekurs på 161,5 kr, exklusive courtage.

Att sälja säljoptioner är således ett sätt att köpa in aktier billigt, enligt ens egen värdering, till en mer långsiktig aktieportfölj. Det motsäger förstås inte att man kan få se aktiekursen sjunka ännu mer, men har man  gjort en analys och bedömning av att aktiekursen är attraktiv vid lösenpriset bör man vara trygg i att få in den i portföljen vid den nivån. Särskilt kraftfullt kan det vara att sälja säljoptioner efter en tids nedgång och under dagar då kursen får ett extra tryck nedåt, för då stiger normalt optionspriserna och ger ökad premieintäkt. Det är ett annat sätt att tillämpa principen om att köpa när alla andra säljer, med en modifiering som ger extra trygghet.

Jag har själv inte gjort någon värdering av HM och tar inga positioner för närvarande. Sedan 2015 har kursen gått från 360 kr till strax under 200 kr, så man ska ha respekt för fallande trender. Bolag kan gå i konkurs, men HM har med all säkerhet en framtid och prislappen för den blir allt mer attraktiv för var dag som går.

Råvaror – diversifiering eller ökade möjligheter?

option selling commodities

I Onsdagsfonden Good Options söker jag avkastning genom att sälja optioner. Jag gör en analys om vart det är minst sannolikt att priset på en tillgång ska nå och säljer därefter optioner med lösenpris som ger god marginal till nuvarande kurs samtidigt som jag erhåller tillräckligt med optionspremium. På det viset behöver jag bara att kursen under optionens livslängd inte rör sig för kraftigt åt ”fel håll”, till skillnad från en ägare av en aktie eller råvara som är beroende av att kursen stiger för att tjäna pengar. Från början använde jag mig enbart av optioner i aktieindex (OMXS30) men för några år sedan utökade jag placeringsstrategin till att också omfatta råvarumarknader. Det har varit en ytterst nyttig erfarenhet som visat att sälja optioner i marknader som guld, olja, kaffe, majs, valuta och naturgas fungerar minst lika bra som i aktieindex. Särskilt om man tittar på det senaste året, då låg volatilitet har gjort optionshandel besvärlig på aktiebörser, men de flesta råvarumarknader fortsatt drivas av utbud/efterfrågan och gett goda optionspremier.

Att handla på multipla marknader gör jag inte för att söka den traditionella typen av diversifiering, där nedgångar i en marknad ska kompenseras av uppgångar i andra. För Onsdagsfonden Good Options är det avgörande att få fler möjligheter att ta positioner och därmed öka intäkterna, utan att öka risknivån proportionerligt. Om jag placerar i aktier eller aktiefonder och sprider mina innehav väl över både branscher, bolag och regioner kommer resultatet likväl att påverkas negativt av en allmän börsnedgång. Jag kanske klår index, men en värdeminskning på 20-30% som inte är ovanligt under börsfall är något man ändå vill undvika. Även som säljare av optioner löper jag risk att drabbas negativt av börsnedgångar, då börsfall till naturen ofta är dramatiska, med snabba nedgångar och  hastiga rekyler. Det är helt enkelt svårare att sälja optioner i börsnedgång och säkerhetskraven ökar rejält.

Råvarumarknader har generellt svag koppling/korrelation till varandra. Till exempel har priset på olja inte mycket påverkan på kaffepriset, eller vete på guld. Men det finns samband, bland annat till den amerikanska dollarn, där en stark dollar tenderar att på bred front pressa råvarupriser och vice versa. Med sund riskhantering kan jag likväl ha kapitalet placerat i åtta till tolv marknader parallellt utan den höga risk som det skulle innebära att satsa i motsvarande antal aktiemarknader. Jag gör det återigen inte för klassisk diversifiering, i syfte att minska risk, utan för att nå fler positioner och därmed större intäkter med lägre risk än om jag placerar i en enda marknad. Dollarns kurs i förhållande till den svenska kronan och dess påverkan på nettoresultatet har jag framgångsrikt neutraliserat effekten av genom så kallad valutasäkring.

Med bakgrund av detta kommer jag vid årsskiftet att förändra placeringsstrategin för Onsdagsfonden Good Options så att en större del av kapitalet, 50 %, allokeras för råvarumarknader och 50% för aktieindex (OMXS30). På sikt ser jag att aktieindex kommer att vara en marknad precis som vilken som helst och kanske ha 5-10% allokering, men jag vill skynda varsamt och utvärdera först innan ytterligare förändringar.

Till sist några ord om kapital och allokering i en optionssäljares portfölj. Även med diversifierade marknader med svaga kopplingar till varandra krävs det fortfarande en metod för att begränsa sin risk, både per marknad och för portföljen som helhet. Det är särskilt viktigt att säkerställa tillräcklig marginal för oväntad utveckling samt att ha ett tydligt tak för hur mycket man kan satsa i varje marknad. Precis som Michael Gross och James Cordier på OptionSellers.com skriver är ett av de vanligaste misstagen att ta för stora positioner och ha för lite fritt kapital. Så här ser en sunt diversifierad portfölj ut för en optionssäljare enligt dem.

Vän av ordning ser att summan av optionspremierna för de åtta marknaderna inte blir 50% av kapitalet, vilket kommer sig av att premierna genererar säkerhetskrav på i storleksordningen 2,5 gånger optionspremien i de flesta råvarumarknaderna.

Slagen av index

how-to-really-beat-index-funds-741x495.jpg

Bild från Retirement Watch

Placerar du pengar i aktier eller aktiefonder vill du naturligtvis få bra avkastning. Ju större värdeökning desto bättre. Ett vanligt sätt att mäta hur bra resultat du uppnår är att jämföra med börsindex. Hittills i år har Stockholmsbörsens breda index OMXSB stigit med 10,7%, inklusive utdelningar. Ett riktigt bra resultat, klart över den långsiktiga genomsnittliga siffran på 7-8% för aktier. En jämförelse med Onsdagsfonden Good Option visar att andelsvärdet under samma period ökat med 10,1%. Det hade alltså gett mer att vid årsskiftet placera i en bred svensk aktieindexfond än att investera i placeringsklubben. Så mycket för Onsdagsfondens placeringsstrategi, eller?

För att svara på den retoriska frågan gäller det att se upp så man inte jämför äpplen med päron. Sätter man pengar i en aktiefond kommer kapitalet naturligtvis att utvecklas ungefär som börsen, minus förvaltningsavgifter. Goda börsperioder får man en stark utveckling, medan nedgångar snabbt kan tära på resultatet. Målet för Onsdagsfonden Good Options är en god avkastning i en jämn takt, för att man som placerare ska kunna välja när man vill ta ut pengar istället för att behöva vänta in rätt läge på börsen. Portföljen innehåller inga aktier utan intäkterna skapas genom att sälja optioner på en mängd olika marknader, från aktiebörs till råvaror och valutor. Det är långt ifrån förvaltningen av en vanlig aktiefond. Därför kommer Good Options inte nödvändigtvis alltid slå börsindex, men min övertygelse är att placeringsstrategin har en plats ändå.

värdeutveckling 2017 2017-09-26.png

Fördelen med Good Options är som synes den jämna utvecklingen. Att andelsvärdet sackar efter börsindex i perioder är lätt att acceptera om dessutom avkastningsmålet på 15% nås. Det är nyttigt att bedöma utvecklingen under goda börsår, då konkurrensen från aktier och aktiefonder är stark. Många sitter på fina resultat i portföljen, och det är alltid lätt att investera i aktier när kurserna går upp. Förr eller senare kommer det nedgångar och då gäller det att ha en plan. Målet för Good Options är att nå samma typ av avkastningskurva oavsett om börsen går upp eller ned, så om jag ville visa upp mer säljande resultat vore det bara att avvakta en börsnedgång!

Heta råvaror

hot-commodities-how-anyone-can-invest-profitably-in-the-world-s-best-market

Om man vill lära sig mer om att investera i råvaror kan jag rekommendera boken Hot Commodities av Jim Rogers. Den har några år på nacken, men är fortfarande en god introduktion till att förstå hur råvarumarknader fungerar och handlas. När boken kom ut 2004 var råvaror sedan slutet av 90-talet inne i en period av generell uppgång och Rogers förutspådde att marknaden skulle fortsätta gå upp länge till, kanske ända fram till våra dagar. Nu blev det inte riktigt så, då råvaror toppade i början av 2011 och har haft en dyster utveckling sedan dess.

E-TRACS LINKED TO THE BLOOMBERG COMMODI.png 2017-08-24.png

Rogers argumenterade för att råvaror skulle fortsätta gå upp därför att aktier var i en negativ trend sedan milleniumyran och att trenden förmodligen också skulle fortsätta. I boken tar han upp det faktum att aktier och råvaror tenderar att utvecklas helt olika, så att råvaror går upp när aktier faller och vice versa. Det här har han observerat sedan mitten av 60-talet. Tekniskt uttryckt så korrelerar råvaror och aktier med nära -1, vilket är intressant då man söker diversifiera sin portfölj av placeringar. Att det ligger något i vad Rogers hävdar hittar man stöd för om man tittar på utvecklingen i olika tidsperspektiv, till exempel de senaste fem åren för S&P 500 jämfört med Rogers egenutvecklade RICI-index.

sp500 vs RICI 2012-2017

Bild från Bloomberg

Genom att diversifiera en portfölj av aktier och aktiefonder med råvaror bör man alltså kunna jämna ut värdekurvan. Som trendföljare ser jag främst möjligheterna i att investera i fler marknader och krama ur avkastning ur dem oavsett om aktiebörserna går upp eller ned.

Framför allt ger råvarumarknader mig möjligheten att sälja optioner baserat på analyser av vart det är minst sannolikt att priset når. Över tid beror prisutvecklingen på efterfrågan och utbud på ett betydligt tydligare sätt än för aktier, vilket underlättar analysen. Optionsmarknaderna är överlag också mycket likvida, åtminstone för de större råvarumarknaderna, vilket förenklar handeln.

Så kanske det börjar bli dags även för mer långsiktiga investerare att titta på råvaror som placering, efter en lång tids börsuppgång och motsvarande nedgång för råvaror. För min del är råvaror en naturlig del av det jag dagligen följer, och jag misstänker att de kommer att spela en allt viktigare del i mina strategier.