Hur mycket vågar man satsa på börsen?

happy-young-woman-stock-chart-getty_large

Bild från The Motley Fool

Börsen ångar på och optimismen är påtaglig. Att trenden är positiv skriver nog de flesta bedömare under på. Nu är det väl bara att köpa aktier och aktiefonder för vad allt vad tygen håller. Men tänk om vi är nära toppen nu, tänk om president Trump ställer till rejäl oro på den geopolitiska oron, om Greklands enorma skuldberg dyker upp på tapeten igen, om EU svajar under flyktingströmmarnas och populismens tryck, om räntorna skjuter i höjden, om …

Det saknas aldrig anledningar att oroa sig över kapital som man placerar, det finns alltid risk för att man förlorar pengar vilket ju förstås är varför det kallas riskkapital. Lika lite finns det säkra metoder att avgöra när det är rätt läge att gå in, och vad man i så fall ska köpa och när man ska sälja. Vi kan inte påverka hur kurserna utvecklas, så därför är det inte lönt att lägga kraft på att förutsäga aktiemarknaderna. Istället kan vi placera med oddsen på vår sida, så att vi är inne på börsen när trenden är upp och står utanför när trenden är ned.

OMX STOCKHOLM 30 2017-02-09.png

Inte heller den strategin gör att vi kan förutsätta ett lyckat resultat, för ett trendbrott uppstår oftast oväntat och sitter vi på på händerna och gör ingenting kan förlusterna snabbt bli stora. Om du inte placerar på riktigt lång sikt, minst 20 år, behöver du ha en plan för hur du ska agera när börsen går dig emot.

Vi borde lägga mest kraft på det vi verkligen kan kontrollera: hur mycket vi är beredda att riskera/förlora. Genom att fokusera på risken i varje placering istället för fåfänga förhoppningar om hur mycket vi kan komma att vinna får vi ett metodiskt sätt att förhålla oss till våra placeringar på börsen, där vi alltid vet hur mycket vi ska satsa och när vi ska sälja. I grund och botten måste vi rannsaka oss själva och göra klart hur mycket vi är beredda att förlora av våra surt förvärvade pengar för att få chansen att se dem växa.

profit-risk-loss

Kanske är 5% av kapitalet en gräns, där det skulle svida men fortfarande vara acceptabelt. Då har vi definierat vår så kallade portföljrisk. I varje ögonblick vill vi aldrig riskera mer än 5% av kapitalet. Vad betyder då det i praktiken? Jo, med en portfölj på säg 200 000 kr vill jag inte uppleva en större förlust än 0,05*200 000 = 10 000 kr. Jag skulle då kunna köpa en globalfond för alla pengar och sälja så snart som andelsvärdet backat med 5%, eller lägga alla pengar i Ericsson eller HM och sälja när kursen backat med 5%. Men det är ett trubbigt sätt att avgöra hur mycket man ska satsa och det ger heller ingen metod för när man ska sälja. När har det gått tillräckligt bra? För att kunna ge svaret på den frågan behövs det en exitmetod.

En exitnivå sätter gränsen för när det är dags att sälja en aktie eller fond. I och med det bestämmer exitnivån också den risk per aktie eller fondandel du har. Köpte du Ericsson på 50 kr och har en exit på 45 kr har du en risk på 5 kr per aktie. Med ett innehav om 100 aktier innebär det en risk på 500 kr eller enbart 0,25% av ditt kapital på 200 000 kr. Men 4000 aktier skulle ge en risk på 20 000 kr, eller 10% av kapitalet. Med en exit riskerar du alltså inte hela kapitalet du köper för, utan skillnaden mellan inköpskurs och exitnivå. På det viset kan du använda exiten för att räkna ut hur många aktier du ska köpa för att hålla din portföljrisk. I exemplet med Ericsson skulle det bli 0,05 * 200 000 / 5 =  2 000 aktier.

Nu är det inte att rekommendera att köpa en enda aktie i en portfölj vid ett enda tillfälle. Istället kanske du har en korg av tänkbara bolag att placera i. Då kan du sätta en maximal positionsrisk på till exempel 1%. För en aktie vill du alltså riskera maximalt 1% av ditt kapital. Då skulle du kunna köpa 400 Ericsson-aktier i exemplet ovan, och fortfarande ha kvar 4% av portföljrisken för andra aktieköp.

Exitmetoder finns det många av och det viktiga är att välja en som passar dig. Jag gillar glidande exits som följer kursen uppåt men står still när kursen går ned. Ett exempel är Chandelier-exiten, som följer högsta-noteringar och tar hänsyn till hur aktiens volatilitet ändras.

Så fort exitnivån flyttas uppåt, vilket för övrigt är det enda hållet den ska flyttas åt om man köpt en aktie, så minskas risken. I fallet med Ericsson kanske jag från början har en Chandelier-exit på 45 kr. Efter några veckor, när kursen stigit flyttas exitnivån upp till 51 kr, det vill säga över min inköpskurs. I teorin har jag då ingen positionsrisk alls och därmed utrymme att satsa i ytterligare en aktie. På det här viset kommer jag att kunna köpa mer aktier ju mer positiv utveckling mina tidigare aktieköp har. Jag skyddar mit mot stora kursnedgångar samtiidgt som jag får ett sätt att avgöra när jag ska sälja. Det finns dock en fara att man kan bli utsatt för kännbara förluster om nu börsen vänder skarpt ned så att i stort sett alla aktier i portföljen träffar exitnivåerna och säljs av. Därför gäller det att hålla koll på din”portfolio heat”.

Den definieras som skillnaden mellan aktuell kurs och exitnivå multiplicerat med antal aktier, summerat över alla positioner och sedan dividerat med det totala portföljvärdet. Det blir ett mått på ”worst case scenario”, värsta utfall om alla aktier i portföljen skulle vända ned och träffa exitnivåerna. Om man till exempel begränsar den risken till halva portföljrisken så riskerar man inte att tappa mer än 2,5% av kapitalet om marknaden skulle tvärvända. Naturligtvis kan man förlora lite mer om det blir ett kraftigt språng, men risken är hur som helst begränsad.

Det krävs lite arbete för att införa en riskbaserad hantering av en aktieportfölj, men det ger stora fördelar. Genom att rikta in dig på det du faktiskt kan påverka får du möjlighet att styra din risk efter dina personliga värderingar och utifrån den maximera din möjlighet till vinst samtidigt som du begränsar effekten av branta kursfall.

10 eller 850 fonder i PPM?

benjamin_franklin_quote_in_this_world_nothing_is_certain_but_death_and_taxes_5657.jpg

För en svensk inkomsttagare finns det tre saker man inte kommer undan: skatterna, döden och sedan år 2000 också premiepensionssparandet (PPM). Det senare har varit föremål för många diskussioner, med allt ifrån så kallade PPM-rådgivare till soffliggare och nu senast rent kriminell verksamhet exemplifierat med Falcon Funds. Många har nog undvikit att engagera sig på grund av bristande intresse och/eller den djungel av fonder – runt 850 i skrivande stund – som finns att välja på. För dem har staten ordnat ett bra alternativ, AP7 Såfa. Men för oss som vill göra aktiva val är nu möjligheterna på väg att kraftigt beskäras, i vart fall om Finansinspektionen (FI) får som de vill. I sitt remissvar till den senaste statliga PPM-utredningen vill de minska antalet fonder i PPM till omkring 10!

I mina ögon är det inget självändamål att ha väldigt många fonder i premiepensionssystemet, men det är en naturlig följd i en konkurrensutsatt bransch. För oss sparare ger utbudet goda möjligheter att hitta det vi söker, samtidigt som aktörerna måste pressa pris och prestanda för att få kunder. Baksidan är att det krävs lite ansträngning för att göra val på ett sätt som passar en. Så är det ju dock i alla områden i livet där man behöver fatta beslut. Det viktiga när det gäller fonder är att vi sparare ska kunna lita på att samtliga val är seriösa och säkra, och här har Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten misslyckats.

Precis som Jonas Lindmark på Morningstar.se skriver anser jag att det är betydligt bättre att ställa tuffare krav på fondbolagen i premiepensionssystemet än att göra en dramatisk utrensning. Lindmarks förslag om att Pensionsmyndigheten i sina samarbetsavtal ska ställa krav på att fondbolagen ska ha förvaringsinstitut med tillräcklig styrka är utmärkt. En informationsinsats är också befogad, och kanske ska fonder som inte har svenskt förvaringsinstitut märkas så att spararna uppmärksammas på att här kan finnas en ytterligare risk, som inte är uppenbar om man tittar på sedvanlig fondfakta.

Om vi får 10 fonder som FI vill är vi snart tillbaka i en totalitärt skött ruljangs, där staten går i säng med storkapitalet.

staten-och-kapitalet

Bild från Nya Dagbladet

För vem tror annat än att det blir svenska storbankers fonder som utgör valen? Visst blir valet enklare, men blir det bättre? Då kanske man istället ska löpa hela linan ut med AP7 Såfa och förvalta premiepensionskapitalet utan möjlighet för sparare att påverka.

Gör som Warren Buffet – sälj optioner

Många söker rygga framgångsrika investerare och kopiera deras strategier för att nå framgångar i placeringar. En ofta refererad rygg är Warren Buffet, ansedd som en av världens skickligaste investerare, och i skrivande stund den andre rikaste personen i världen. Jag ska inte gå här gå in på hur Buffet väljer ut sina aktier att investera i och tillfällen att köpa, men en dimension av hans placeringar finner jag synnerligen intressant och också anmärkningsvärt att det pratas så lite om. Buffet är nämligen en optionssäljare av rang!

Precis som Andy Tanner skriver i boken Stock Market Cash Flow söker en framgångsrik investerare bibehålla eller till och med stärka sitt kassaflöde även när marknaderna och/eller ekonomin faller. Att sälja optioner är en utmärkt metod för just detta. Ponera, som Tanner gör, att Buffet vill öka sitt aktieinnehav i Coca Cola, om aktien går ned till säg 35 dollar från dagens 39. Han säljer då ett antal säljoptioner med lösenpris på 35 dollar, som ger honom skyldighet att köpa aktien för 35 dollar, om den fallit dit eller lägre. Ur Buffets perspektiv är detta en vinstaffär oavsett hur aktien rör sig framöver:

  • Går aktien ned till under 35 dollar köper Buffet aktier till 35 dollar, ett pris han är nöjd med. Skulle aktien gå ned mer sitter Bufett lugnt kvar, som den långsiktige investerare han är, nöjd med sitt inköpspris.
  • Håller sig aktien ovanför 35 dollar blir det inga aktieköp, vilket Buffet ändå inte vill göra till det priset.

I båda fallen ovan behåller Buffet intäkten från optionspremien, vilket skulle kunna ge drygt en dollar per underliggande aktie i vinst.

För oss vanliga investerare som bara har bråkdelar av Buffets enorma plånbok och kanske inte hans extrema långsiktighet kan metoden att sälja optioner ändå vara ytterst gångbar. Vi behöver ett sätt att avgöra när vi anser det vara en bra nivå eller tidpunkt att köpa in en aktie, och sedan sälja säljoptioner vid denna nivå, eller helst strax under. Det är något som många värde- och utdelningsinvesterare brukar räkna på. En trendföljare kan använda trenden för att avgöra om det är rätt läge att sälja säljoption eller inte. Med tillräckligt tid till lösendag för optionen kan vi dra in hyggliga premier och försäkra oss om ett bra kassaflöde oavsett hur marknaden går. Naturligtvis får vi sälja optioner i ett antal som vår portfölj motiverar, så att inte allt kapital blir placerat i en enda aktie.

Så nästa gång du är på väg att avfärda tanken på att sälja optioner som ett sätt att bygga upp en portfölj med gott kassaflöde, kom ihåg att det är ett sätt att rygga själve Warren Buffet på! Men som James Cordier på optionsellers.com skriver, det krävs ett steg ut ur den bekväma zonen för att kunna ta till sig strategin med att sälja optioner. Vågar man ta det steget öppnar sig nya möjligheter, till exempel äkta diversifiering genom att kunna sälja optioner på marknader som har svag koppling till varandra, som spannmål, olja, guld, kaffe och socker.

commodities_2

 

Månadsspara i fonder, eller?

Fortfarande är det vanligaste standardrådet när det gäller sparande i fonder att månadsspara.

Graf-manadssparande-1024x598

Bild från Fondkollen

Genom att sprida ut inköpen så att man köper både billigt och dyrt sprider man riskerna och uppnår ändå en god avkastning brukar det heta. Jag har flera gånger ifrågasatt denna sanning och tidigare förklarat varför jag anser att månadssparandets fördelar är överdrivna. Tänk dig själv att du sparar 1 000 kr i månaden med en sparhorisont på 5 år. Den trettonde månadsinsättningen kommer att utgöra ungefär 1/13-del av kapitalet, och denna kvot kommer att minska väldigt snabbt. Vid en börsnedgång kommer det att ta lika lång tid för månadsspararen som för engångsköparen att återhämta värdet av sina pengar. Den så kallade utjämningseffekten avtar alltså snabbt i månadssparande, och fördelarna med den.

Istället för att fortsätta den teoretiska tuppfäktningen om månadssparandets förtjänster/nackdelar kan vi titta på ett exempel, som följer upp det jag skrev om slump och tidshorisont i förra veckan. Där tittade jag bland annat på hur olika utfall man kan få av ett femårigt sparande i en aktiefond som följer den svenska börsen, mätt med SIX Return Index. Jag har återigen använt data från Fondbolagens förening, som redovisar siffror från 1993 och framåt. Denna gång har jag inte justerat för inflation. Det är slående hur utfallen varierar och beror på vilken under vilken period man sparade i mellan 1993-2016.

5-ars-sparande

Dessa resultat visar alltså utvecklingen för ett sparat engångsbelopp, som under fem år placerats i en aktiefond. Under de 20 möjliga sparperioderna mellan 1993-2016 ser vi högst varierande real avkastning. Tre perioder har gett negativt resultat, och sju perioder har klart understigit den förväntade långsiktiga avkastningen. Samtidigt har vi sju perioder som gett en avkastning på 15 % eller mer. Låt oss då titta på ett månadssparande under samma perioder, där man satt in en slant varje månad.

manadssparande-5-ar

Det förefaller inte som att vi med månadssparande vare sig eliminerat eller kraftigt reducerat slumpens påverkan. Även här gav tre sparperioder negativt resultat, och tio (50 %) perioder har understigit den förväntade långsiktiga avkastningen på 7-8 %. Fem perioder har gett en avkastning på 10 % eller mer, men bara en orkar över 15 %. Det ser ut som att vi kapat topparna och behållit dalarna. En förklaring är att månadssparande snabbt halkar efter när börsen går upp, då man köper in sig dyrare och dyrare. Men också i perioder med börsnedgång har månadssparande det svårt, på grund av utjämningseffekten.

Det här är diagram som jag önskar att kända sparekonomer, DN Ekonomi och andra rådgivare skulle nyansera debatten med ibland istället för de monotona och trötta plattityder till råd de ofta ger. Månadssparande är ett utmärkt sätt att samla ihop ett kapital, men sätt det inte rakt av i aktiefonder och hoppas på tur. Placera i aktier och aktiefonder när den långsiktiga börstrenden är positiv eller i vart fall inte negativ. Komplettera med en enkel exitmetod, som gör att du kliver av aktiefonden när kurserna sjunkit under en viss nivå och flytta kapitalet till en säker räntefond. Ha sedan en tydlig regel för när du går in i aktier igen. På detta vis kan du fortsätta med ditt månadssparande och själv ta kontrollen över utvecklingen, istället för att låta slumpen styra.

Hur slumpen och tidshorisonten påverkar ditt sparande

horizon.jpg

En av de viktigare parametrarna när det gäller att placera kapital är tidshorisonten, det vill säga när vill du utnyttja pengarna för att stärka upp pensionen eller kunna göra den där drömresan. Vi har nog alla på känn att det är ganska stor skillnad att spara på fem eller 20 års sikt, när det gäller avkastning/värdeökning. För att ge en konkret bild tänkte jag redovisa några diagram som visar utvecklingen för ett placerat engångsbelopp i en indexfond som följer SIX Return Index, alltså utvecklingen för den svenska börsen inklusive utdelningar.  Jag har hämtat data från Fondbolagens förening, som redovisar siffror från 1993 och framåt. Beräkningarna är justerade för inflation, med siffror från SCB. Siffrorna visar den genomsnittliga årliga avkastningen under sparperioden.

20 år

20-ars-sparande

Ett litet urval sparandeperioder, men det står klart att avkastningen blivit god i samtliga de fem 20-årsperioder man kunna välja, och med marginal överstigit den genomsnittliga långsiktiga avkastningen på aktier som ligger någonstans mellan 7-8 % realt (inklusive utdelningar och med hänsyn till inflation). Ett riktigt långsiktigt sparande, som 20 år, förefaller klara av rejäla börsnedgångar och fortfarande ge bra utveckling. Om man tänker vara helt passiv är det denna typ av sparhorisont som krävs, men då kan man utan tvekan ligga 100% exponerad mot aktier.

10 år

10 års sparande.png

10 år får man väl säga är ett fortfarande långsiktigt sparande, om än inte jämförbart med pensionssparande. Här ser vi att resultatet blir mer spretigt, med fem av 15 (33 %) möjliga sparperioder som givit 6,1 % real avkastning eller sämre, vilket är klart under det förväntade resultatet om 7-8 %. Olycksfågeln fick i stort sett ingen avkastning alls. Samtidigt finns det gott om perioder där avkastningen blivit väldigt hög. Beroendet av tur med tajmingen i sitt sparande börjar synas.

5 år

5 års sparande.png

Att spara i fem år är det nog många av oss som gör, till drömresor, kapitalinsatser och andra projekt som ligger oss varmt om hjärtat. Under de 20 möjliga sparperioderna mellan 1993-2016 ser vi högst varierande real avkastning. Tre perioder har gett negativt resultat, och sju perioder har klart understigit den förväntade långsiktiga avkastningen. Samtidigt har vi sju perioder som gett en avkastning på 15 % eller mer. Slumpen har nu på allvar trätt in på arenan.

Slutsats

Om du planerar ett sparande med en tidshorisont på 20 år eller mer kan du ganska tryggt välja 100% aktier, förutsatt att det är en bred svensk eller global aktiefond. Vid medelsiktigt sparande, som till exempel 10 år, blir det lite turen som avgör om du får god avkastning med enbart aktiefond. Under ett kortsiktigt sparande som fem år är utfallet ungefär som att singla slant, det kan bli väldigt bra men också väldigt dåligt. Det står klart att finansiella rådgivares och kända sparekonomers råd om att satsa i globalfonder eller breda fonder så snart man har en sparhorisont på tre år eller mer faller platt till marken.

När det går bra känner man sig förstås som en kung och kan välja första klass på sin drömresa. Går det dåligt blir det till att skjuta upp drömmen eller välja budgetklass rakt igenom. Månadssparande tillför en försumbar effekt i detta sammanhanget på grund av utjämningseffekten. Du får lite mindre svängningar men blir utsatt för samma rörelser på börsen som den som placerar engångsbelopp.

Hur ska man då göra för att minska inflytande av turen och försäkra sig om en vettig avkastning? Att byta fonder aktivt och hoppas på ett bättre resultat ger med stor sannolikhet ingen märkbar förändring, då aktier är ett och samma tillgångsslag och rör sig upp och ned rätt så samfällt. Ingen sitter heller med kristallkula och kan veta i förväg om det är ett bra läge att börja spara i aktier nu eller inte. Den enkla vägen i mina ögon är att bli din egen aktiv förvaltare och agera på vad som sker. Sätt ditt kapital i aktier när den långsiktiga börstrenden är positiv eller i vart fall inte negativ. Komplettera med en enkel exitmetod, som gör att du kliver av aktiefonden när kurserna sjunkit under en viss nivå och flytta kapitalet till en säker räntefond. Ha sedan en tydlig regel för när du går in i aktier igen.

omx-stockholm-30-10-years-2017-01-06

Genom egen äkta aktiv förvaltning undviker du bottnarna i utvecklingen, som drar ned det totala resultatet. I gengäld kommer du också att kapa topparna, så de extrema avkastningarna som finns för en del sparperioder i diagrammen ovan kommer inte vara möjliga att nå. Men uppnår du en avkastning i nivå med den långsiktigt genomsnittliga siffran på 7-8 % och håller kurvan över värdeökningen jämn så har du ett sparande som är synnerligen konkurrenskraftigt.

Bli din egen PPM-rådgivare

pension-premiepension-555x300

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen och kan betyda en del för vad du kommer att få ut som pensionär. Sammantaget omfattar premiepensionssystemet många miljarder och det är inte konstigt att det flockas horder av mer eller mindre seriösa rådgivare/försäljare som gärna vill ta betalt för rådgivning och marknadsföra egna fonder. Den som vill bestämma själv har ett myller av fonder och mängder av goda råd att fundera över. Staten erbjuder ett alternativ för de som inte vill engagera sig i val av fonder eller betala dyra rådgivare: AP7 Såfa. Det är en kombination av en aktiefond och en räntefond, förvaltade av den sjunde AP-fonden, där fördelningen mellan aktie- och räntefond bestäms av din ålder.

ap7-safa

Fundera på hur en omfattande börsnedgång när du är omkring 55-65 år kommer att påverka ditt kapital. Har du tur sker det strax efter det att andelen i räntefonden ökats, har du otur sker det just innan. Det är en fyrkantig modell som inte tar hänsyn till marknaden.

Istället för att förlita dig på tur i AP7 Såfa går det utmärkt att vara din egen PPM-rådgivare och välja den ytterst konkurrenskraftiga AP7 aktiefond när börstrenden är positiv och en räntefond när trenden är negativ. Kombinera det med en exit-regel så att du vet när det är dags att lämna aktiefonden och gå över till räntefond. Självklart går du över till AP7 aktiefond när trenden pekar uppåt igen. Det är samma strategi som Onsdagsfonden PPM, med AP7 som aktiefond istället för Avanza Zero. Behåll Spiltan Räntefond Sverige som i mina ögon är en betydligt vassare räntefond än AP7 räntefond. Då har du skapat en äkta aktivt förvaltad blandfond med låg avgift. Hävstången i AP7 aktiefond kan du på det sättet utnyttja genom att få ungefär 1,25 gånger högre avkastning jämfört med index när du är placerad i aktiefonden, samtidigt som du undviker att drabbas av hävstångens baksida vid börsnedgång.

Aktiefonder är utmärkt att vara placerad i under tider av börsuppgång, men i tider av börsnedgång ska de säljas och ersättas av räntefonder eller sparkonto. Det är inte svårt att avgöra den tajmingen: enkla trendföljande metoder och exitmetoder går utmärkt att tillämpa. Experterna hävdar gärna att tajming är omöjligt, men de avser då att exakt tajma bottnar och toppar, samt att genomgående välja de bästa fonderna. Detta är inte vad tajming handlar om, utan är mer besläktat med alkemi. Att använda tajming gör man för att skydda sitt kapital, oavsett sparhorisont, från att drabbas av börsnedgångar, och ge dig själv makten att välja när du vill använda dina pengar och inte tvingas avvakta en börsåterhämtning.

Bygg en långsiktig aktieportfölj med sålda optioner

quote-buy-low-and-sell-high-it-s-pretty-simple-the-problem-is-knowing-what-s-low-and-what-jim-rogers-81-38-67

En av de äldsta klyschorna på börsen är ”köp billigt och sälj dyrt”. Det är i praktiken väldigt mycket svårare än det låter och många har gett upp efter att ha misslyckats. Någonstans i den processen börjar man höra åsikter om att det är omöjligt att tajma marknader, att det gäller att vara långsiktig eller att aktier inte är något för småsparare. Men det finns ett lite annorlunda sätt att både tillämpa klyschan och vara långsiktig aktieplacerare, nämligen att sälja aktieoptioner.

Om du säljer en säljoption i en aktie tar du på dig skyldigheten att köpa in aktien till det lösenpris optionen avser, oavsett vad aktiekursen ligger på vid optionens förfallodag. Omvänt med en såld köpoption där du är skyldig att sälja aktien. Om du sålt en säljoption med ett lösenpris som ligger under nuvarande kurs blir du ”löst”, alltså tvingas att köpa in aktien, om kursen gått ned till eller under lösenpriset vid optionens förfallodag. Om du då valt ett lösenpris där du tycker att en aktie känns rätt värderad eller till och med billig bör det inte vara något bekymmer alls om du måste köpa aktierna. Det blir ett tillskott till din aktieportfölj, med en ingångskurs som du är nöjd med. Dessutom får du behålla premien.

Precis som när du köper en aktie direkt finns förstås risken att kursen fortsätter vidare ned bär aktierna åkt in i din portfölj. Satsar du på att bygga upp en långsiktig aktieportfölj kommer du förmodligen att köpa fler aktier när kursen sjunker. Du kan göra precis likadant med säljoptioner, det vill säga sälja nya med ännu lägre lösenpris i takt med att kursen sjunker. Fördelen med att sälja säljoptioner är att du köper in aktien till ett ännu lägre pris än om du skulle ha köpt den direkt. Du kommer också att dra in små men regelbundna intäkter i form av premier för de optioner du säljer.

A-man-looks-at-market-indices-at-a-stock-quotation-board-outside-a-brokerage-in-Tokyo.jpg

Med lite metodik kommer du att kunna sälja säljoptioner när omständigheterna är de rätta. Leta då framför allt efter lägen där du anser aktien vara billig (eller i vart fall attraktiv på sikt), samt slå till när volatiliteten är hygglig och optionerna därmed dyrare. Att sälja säljoptioner när börsen har en riktigt dålig dag ger ofta fina premier även för optioner vars lösenpriser ligger en bra bit under aktuell kurs. Korrektioner i tider av börsuppgång eller branta kursfall en bra bit in i en negativ börstrend ger optionssäljare gyllene lägen flera gånger per år. Tänk Brexit i år till exempel!

När du väl köpt in aktier kan du börja sälja köpoptioner på den underliggande aktien. Därmed sätter du i praktiken en säljorder vid optionens lösenpris och kan låsa in en garanterad vinst vid optionens förfallodag om kursen nått lösenpriset eller högre. Lösenpriset bör ligga på en nivå där du anser vara aktien vara fullvärderad eller ännu hellre dyr. Även här kan du utfärda optioner flera gånger och regelbundet dra in premier innan du blir löst på aktierna. Sämsta utfall är att kursen fortsätter upp efter att du fått sälja aktierna, men då kan du fortsätta med att sälja säljoptioner för att samla premier och få chans att få in aktien i portföljen igen, till ett bättre pris. Den mer spekulativt lagde kan också sälja köpoptioner utan att ha aktien i portföljen. Vad du då riskerar är att behöva blanka aktien, det vill säga ta upp ett aktielån och sälja aktierna om kursen överstiger lösenpriset vid förfallodagen. Här finns det risk för kännbar förlust om aktien skulle fortsätta kraftigt upp, varför det är viktigt att ha koll på vilka åtgärder man kan vidta för att skydda sig. Undvik att sälja köpoptioner ”naket” om du inte är erfaren inom optioner.

Till och med långsiktiga värde- och utdelningsinvesterare kan alltså utnyttja optioner som ett sätt att köpa in aktier till attraktiva kurser och även sälja dem när de anser att det blivit dyra eller vill balansera om portföljen. Den som mer systematiskt vill tajma marknader och minska risken att bli sittande med aktier i nedgång får komplettera med metoder att avgöra när det är läge att sälja sälj- eller köpoptioner. Då handlar det inte bara om priset på aktien utan om vart man tror det är minst sannolikt att aktiekursen går fram till lösendag. Ett exempel är min trendföljande placeringsstrategi Onsdagsfonden Good Options, som jag förvaltar placeringsklubbens kapital efter.

Dags att sälja köpoptioner i apelsinjuice?

trading-places

Om du gick på bio på 80-talet har du förmodligen sett Star Wars, Tillbaka till Framtiden, Die Hard, Top Gun och kanske också Ombytta Roller (Trading Places ) från 1983. Där spelar Eddie Murphy och Dan Akroyd ett omaka affärspar som blåser två åldriga bröder, tillika ärrade finanshajar genom att spekulera i apelsinjuice direkt på plats i handelsgolvet.

Den filmen väckte min fascination över finansiella marknader och deras koppling till riktiga varor som olja, metaller, spannmål och för all del apelsinjuice. Intressant nog har James Cordier på OptionSellers.com nyligen publicerat en artikel om att det nu öppnas ett fönster för ett starkt säsongsmönster som är synnerligen intressant för en optionssäljare. I december inleds nämligen skörden av apelsiner i Florida, som trots att det bara är den andra marknaden efter Brasilien ändå sätter tonen på terminshandeln i apelsinjuice. Många satsar på möjligheten att Florida ska drabbas av köldknäpp/frost i samband med skörd, vilket skulle få priset att stiga brant om så blev fallet. Men Cordier understryker att frost i Florida är extremt ovanligt. Dessutom har apelsinodlingarna i hög grad flyttat längre söderut i delstaten, vilket gör risken för påverkan av frost ännu mindre. Ändå är det ett tydligt mönster att priset på apelsinjuice stiger under perioden oktober till december.

Orange Juice Full0117 Future 2016-12-09.png

Många aktörer på marknaden köper terminer och framför allt köpoptioner som en form av lottsedel, med billig insats som kan ge stor vinst om frosten kommer. Kombinationen av låg sannolikhet för frost, säsongsmässig prisnedgång i samband med skördens avslutning och dyra köpoptioner på grund av stort köpintresse skapar en god möjlighet för oss som säljer förhoppningar i form av optioner. Här finns det möjlighet att sälja köpoptioner i apelsinjuice med lösenpriser väldigt högt över nuvarande kurs till bra optionspremie.

orange jucice.jpg

För placeringsklubbens räkning är apelsinjuice normalt en marknad jag inte handlar, då omsättningen/likviditeten i optionsmarknaden är för låg. Men jag kommer att överväga att utnyttja just detta säsongsmönster då det är så många pusselbitar som är på plats för ett gynnsamt scenario. Det är också möjligt att sälja en så kallad spread, genom att sälja en köpoption och sedan köpa en med högre lösenpris. Då får man en begränsad maxförlust, om nu trots allt frosten skulle visa sitt ”fula tryne” just när apelsinerna ska plockas. I detta sammanhang kan det också vara värt att göra en tidspread, så att man säljer köpoptionen med längre löptid och köper den med kortare, för att öka intäkten. Om frosten ska ha någon påverkan måste den komma i december, annars kommer priset med stor säkerhet att gå ned, eller i vart fall inte fortsätta stiga då skörden är bärgad med känt resultat.

Sälja optioner i investeringssparkonto (ISK)

spargris

Investeringssparkonto (ISK) har fördelar och nu är det hög tid för Onsdagsfonden att dra nytta av dem. Det visade sig dock inte vara helt enkelt att hitta en aktör som tillåter handel med derivat som optioner och terminer, än mindre att sälja/utfärda optioner i ISK. Tyvärr är inte Nordnet en av dem, varför jag kommer att behöva lämna dem. Synd, då jag trivts med deras stöd och handelssystem. Deras webbaserade handelsapplikation räcker gott och väl för mina och placeringsklubbens behov, men de kommer enligt egen uppgift inte att erbjuda ISK för derivat under överskådlig tid.

Min inventering på marknaden har resulterat i tre alternativ: Avanza, mäklaren Mangold och SEB. Avanza faller bort då deras handelsstöd för optioner brister i mina ögon, men framför allt för deras verklighetsfrånkopplade sätt att beräkna initiala säkerhetskrav när man utfärdar optioner. Valet står mellan Mangold och SEB.

Den avgörande fördelen med ett ISK är ju förstås skatterelaterad. Säg att du har en miljon i din depå och utfärdar optioner i OMXS30 med en beräknad avkastning på 15% per år. Vinsten det första året blir 150 000 kr, vilket i en vanlig depå skulle genererat en skatt på 45 000 kr. I ett ISK skulle ditt kapitalunderlag ha blivit 1 092 113 kr  (jag räknar med jämnt fördelad vinst över året). Med statslåneräntan i november 2016 på 0,27% beräknas schablonintäkten nästa år enligt den så kallade golvregeln om minst 1,25% av kapitalunderlaget. Med andra ord skulle ISK beskattats med 1 092 113 * 1,25% * 30% = 4 095 kr. Med principen att aldrig använda mer än 50% av ditt kapital hade du klarat dig med halva kapitalet på ISK och därmed ännu mindre skatt.

Skatteträdet

Jag vill absolut vara med och dra mitt strå till stacken för ett bättre samhälle, så det är inget självändamål att alltid betala lägst skatt.  Men ISK jämfört med depå ger helt enkelt så stora fördelar att valet är självklart. Då har jag inte ens räknat med den betydligt enklare administration som blir följden av att slippa deklarera varje enskild affär. Naturligtvis kan statslåneräntan komma att stiga framöver, men den kan bli avsevärt mycket högre utan att ISK tappar sin fördel jämfört med en vanlig depå. Det går som sagt också att arbeta aktivt med allokering av kapital i och utanför ISK för att dra ned kapitalunderlaget. För de 25% av placeringsklubbens kapital som handlas på råvarumarknader via amerikansk mäklare finns idag inget alternativ till depå och vanlig kapitalskatt.

Sälj förhoppningar på rätt sätt

lottery-hope

Jag är en förespråkare för att sälja optioner som ett sätt att uppnå jämn och god avkastning och uppnå äkta diversifiering med olika marknader som aktier, räntor, valutor och råvaror. Som kanske bekant är det just den metoden jag använder i placeringsstrategin Good Options, där jag använder trendföljande analys för att avgöra vilken typ av optioner jag kan sälja i vilken marknad.

Att köpa en option är ungefär som att köpa en lottsedel: du satsar på att en aktie eller annan marknad ska gå över (eller under) ett visst pris (optionens lösen) fram till och med en viss dag (optionens förfallodag). Har man tur kan en liten insats i form av kostnaden för optionen, optionspremien, förvandlas till en riktigt fin vinst, som kan uppgå till åtskilliga procent av köpesumman. Men ofta förfaller optionen värdelös eller med mindre värde än vad den köptes för, det blir en nitlott.

Som säljare av optioner tar du rollen som Svenska Spel eller ett casino. Du säljer förhoppningen om en storvinst, och samlar in flera små intäkter i form av optionspremier. Det kommer förvisso att vara ett antal vinster att betala ut, men sköter du dina kort rätt kommer intäkterna att överstiga vinstutbetalningarna.

chansa_gambla_casino

Casinot och statliga spelbolag har den fördelen att deras lotter och spel har en känd återbetalningsprocent som kan ligga på mellan 40-99%. Mellan 1-60% av intäkterna är alltså garanterad vinst. Som optionssäljare har du inte den förmånen, men genom att göra en analys av den underliggande marknaden du vill sälja optioner i och sedan välja optioner på ett smart sätt kan du också skaffa dig en ”edge” så att även du får en bra vinstmarginal på din försäljning.

Nyckeln till att sälja optioner på ett smart sätt är tredelad:

  • Sälj optioner vars lösenpris ligger så långt bort från dagens kurs att marknaden måste röra sig väldigt mycket i den riktning du bedömer som minst sannolik för att nå lösenpriset. Personligen gillar jag att utgå från aktuell volatilitet, multiplicera den med en faktor på minst 3 och då få det minsta avståndet mellan kurs och lösenpris.
  • Välj optioner med tillräckligt mycket optionspremie, vilket ofta innebär att du behöver gå ganska långt fram i lösenmånaderna. Att sälja en option som har lösen om ett fåtal veckor kan verka lockande, men då kommer lösenpriset vara nära aktuell kurs för optioner som ger en premie att tala om, och risken uppenbar att optionen får ett realvärde som kostar dig pengar. Det är det fallande tidsvärdet du som optionssäljare tjänar pengar på, så se till att ta bra betalt för det. Välj optioner som ligger minst två månader bort, gärna tre eller fyra månader. Då är optionspremierna dyra och du kan välja optioner som ligger 15-20% eller mer från aktuell kurs.
  • Se till att alltid ha 50% av ditt kapital tillgängligt. Att sälja optioner innebär säkerhetskrav, som för aktieindexoptioner kan vara riktigt höga. Det gäller att välja rätt antal optioner att sälja, så du får tillräckligt med vinst när det går bra och kan hantera förluster när det går sämre.

En dålig metod för en medel- till långsiktig optionssäljare är att sälja många optioner med få dagar kvar till lösen för liten premie. Visst kan det kännas skönt att få in vinsten på några få veckor eller till och med dagar, men risken är överhängande att du någon gång kommer att få rejält med smisk då kursen rör sig så att optionen får realvärde och du får köpa tillbaka optionerna rejält mycket dyrare än du sålde dem för. Sådana lotter vill vi inte sälja om vi inte är rutinerade daytraders med järnhård disciplin.

En ögonblicksbild från optionsmarknaden för OMXS30 just nu visar att vi kan sälja en säljoption med lösen i mars 2017, lösenpris 1160 för omkring 11 kr.

OMXS30 optioner.png

Det ger en intäkt på 11 000 kr exklusive kostnad. För att få den premien med december-optioner får man välja lösenpris omkring 1310-1320. För november-optioner blir valet  1370-1380, och den som vill sälja oktober-optioner får välja lösenpris på 1440, alternativt sälja tredubbelt så många optioner med lösenpris på 1405.

Väljer man säljoptionen i mars 2017 har man en marginal på nästan 20% mellan aktuell kurs och lösenpris. Så mycket kan alltså OMXS30-index gå ned med innan optionen får ett realvärde. Du kan enkelt räkna ut hur pass mycket mindre marginal du får med optionerna som har kortare till lösen, det är en väsentlig skillnad. En nackdel med mars-optionerna kan synas vara den långa tiden till förfallodag, fem månader. Men det är inte givet att man behöver sitta kvar hela vägen ut. En god teknik är att köpa tillbaka optionen när den nått omkring 20-25% av det värde du sålde den för. Om marknaden står still eller rör sig i fördelaktig riktning kan det räcka med några veckor eller månader innan priset går ned så pass. Marknaden kan även röra sig i ofördelaktig riktning, bara den inte gör det för mycket, utan att du behöver vänta ut förfallodagen.

Till sist är det förstås på plats att varna för att sälja optioner i teorin innebär en obegränsad risk, åtminstone om man säljer köpoptioner. Men den uppstår bara i praktiken om man säljer en option och sedan sitter på händerna fram till förfallodag. Det finns gott om sätt att justera en befintlig position som börjat utvecklas fel. En av de enklaste är att sätta en exitregel om att köpa tillbaka optionen om den ökar i pris till det dubbla du sålde den för. Det blir en förlust, men en kontrollerad sådan, och du kan gå vidare och sälja optioner i andra marknader.