Onsdagsfonden och kryptovalutor

kryptovalutor

Bild från valutahandel.se

Först av allt vill jag lugna oroliga läsare och medlemmar med att Onsdagsfonden inte kommer att inkludera kryptovalutor som Bitcoin i placeringsstrategierna. Några kanske blir besvikna och undrar hur jag kan ignorera en marknad som genererat enorm avkastning. Det enkla svaret är att jag inte ser hur jag ska lyckas bygga en robust placeringsstrategi för denna volatila marknad, där det saknas reglerade instrument. Att köpa och hoppas på fortsatt uppgång är inget jag vill befatta mig med.

Icke desto mindre är kryptovalutor och blockchain ett intressant fenomen, men jag får erkänna att ju mer jag försöker sätta mig in i det, desto mer fundersam blir jag. Det saknas inte argument både för och mot kryptovalutors existens, värde och funktion. Jag har hittat två exempel på Business Insider som jag tycker är intressanta att ta del av, enligt devisen att det alltid är förnuftigt att lyssna på båda sidors argument.

Med detta har jag både inlett och avslutat bloggens grepp om kryptovalutor. Eventuellt får jag läge att återkomma om utvecklingen får inverkan på andra tillgångsklasser som aktier, ädelmetaller och valutor, där jag ju har ett påtagligt intresse. Eller kanske den annalkande terminsmarknaden på CME i USA kommer att öppna upp nya möjligheter.

 

Annonser

Dröm om att bli miljonär

Business millionaire

Bild från WiseBread

Det finns många råd om hur man ska placera sina pengar för att få en bra avkastning. Många av dem fokuserar på långsiktighet och ränta-på-ränta-effekten, där man får rådet att vara passiv, spara regelbundet och ha tålamod för att sedan få se pengarna växa till oanade höjder. Och visst, det går snabbt att räkna ut att om man månadssparar 750 kr under 30 år och sätter pengarna i en börsindexfond som i snitt ger 8% årlig ökning så är dagens 35-åring framme vid miljonärsmålet som nybliven pensionär vid 65 års ålder. Att spara långsiktigt är definitivt en viktig del av ens privatekonomi. Att stärka upp pensionen med gott tjänstepensionssparande liksom att ge barnen en trygg start i livet är viktiga mål. Problemet för min del är att livet innehåller fler utmaningar än de riktigt långsiktiga. Man ska ändra boende, kanske bilda familj, utveckla sig med hobby och resor, köpa tjänster som sparar tid och möjligen satsa en del på materiell standard. Ibland tar livet oväntade vändningar via till exempel sjukdom eller arbetslöshet. Allt detta kräver kapital och har en sparhorisont på betydligt kortare tid än 20-30 år. För mig ligger många sparplaner mellan tre till tio år fram i tiden och det är perioder där det kan vara riskabelt att följa förespråkarna för långsiktighet om man placerar pengarna på börsen. Utfallet kan bli fantastiskt om man har tur, men bedrövligt om man har otur med tajmingen, som exemplet nedan med femårigt sparande på svenska börsen visar.

5-ars-sparande

Det är av denna anledning som jag trycker så mycket på egen aktiv förvaltning där man skyddar sitt kapital från större börsnedgångar. Det handlar inte om att slå index varje år, utan om att få makten att själv avgöra när man vill ta ut sitt sparade kapital och inte behöva vänta på att börsen ska vända upp från ett börsfall innan det är möjligt. Som en aktiv placerare måste man lägga lite mer tid på att uppdatera och bevaka sina exits och mentalt klara av att köpa och sälja när det är dags. Skatter och deklaration är ett mindre problem tack vara investeringssparkonton och kapitalförsäkringar. Den extra arbetsinsatsen är i mina ögon en låg kostnad för att skydda sig mot otur, vilket kan drabba en passiv sparare hårt.

Med en enkel placeringsstrategi som talar om när det är dags att köpa och sälja kan du också spola alla snusförnuftiga råd om att välja risknivå, sprida riskerna och, just det, vara långsiktig. Verklig risk är sannolikheten att förlora pengar multiplicerat med summan du kan komma att förlora, inte en massa tillbakablickande på hur en fond har svängt i värde historiskt eller vilken avkastning den haft. Sätter du en exit vet du vid varje tillfälle vad din maximala förlust är och kan enkelt anpassa din portfölj av sparande efter det. Du behöver heller inte vrida och vända på om det är dags att växla till säkrare sparande, då du själv står för säkerheten genom att sälja innan en börsnedgång raderar ut en stor del av dina upparbetade vinster.

Egen aktiv förvaltning, placeringsstrategi och exits brukar förespråkare för långsiktighet avfärda med att det handlar om tajming av marknaden och att det är omöjligt. Men för sparande som inte är långsiktigt är det faktiskt också omöjligt att följa de långsiktigas taktik. Att köpa aktier när börsen går upp och sälja när den går ned handlar inte om att hitta toppar och bottnar på börsen utan om att stå utanför de stora nedgångarna och vara med på de längre uppgångarna. Det är definitivt ingen omöjlighet men kräver lite disciplin och en förmåga att följa sina regler.

Så dröm gärna om att bli miljonär i hängmattan men kom ihåg att det handlar om ett väldigt långsiktigt sparande. Blanda därför upp miljonärsdrömmen med funderingar på hur det mer vardagsnära sparandet ska gå till.

Köpa aktier, lita på turen?

luck

Bild från Fluent U

Börsen har gått starkt under en lång tid sedan finanskrisen 2008 och många som placerat i aktier och aktiefonder har fått se väldigt god avkastning. Det har varit några rejäla hack i kurvan, men långsiktighetsförespråkarna har snabbt fått vatten på sin kvarn då kurserna kvickt återhämtat sig efter branta nedgångar. För ett långsiktigt sparande har aktier varit en överlägsen sparform, men då pratar vi om minst 20 år. I det tidsperspektivet är siffran över börsens långsiktiga medelavkastning på ca 8% relevant och man kan i princip när som helst placera sitt kapital i en indexfond och få ett bra resultat.

20-ars-sparandeBeräkningarna baseras på SIX Return Index och är justerade för inflation, med siffror från SCB. Diagrammet visar den genomsnittliga årliga avkastningen för en engångsinsättning under sparperioden.

Men om man har en kortare sparhorisont, på till exempel 10 eller 5 år, kommer svängningarna på börsen att ha en inverkan på resultatet, en kraftig sådan om man har otur. I dagsläget känns det kanske avlägset med börsnedgångar, efter att Stockholmsbörsen förra året i genomsnitt avkastade knappt 10% och i år är uppe på 13%. Men inom fem och ännu mer inom 10 år kommer vi med stor sannolikhet att få se nya perioder med riktigt svag utveckling för aktier.

10-ars-sparande
Avkastning för engångsinsättning med 10 år sparperiod. 

Här ser vi att resultatet blir mer spretigt, med fem av 15 (33 %) möjliga sparperioder som givit 6,1 % real avkastning eller sämre, vilket är klart under det förväntade resultatet om 7-8 %. Olycksfågeln fick i stort sett ingen avkastning alls. Samtidigt finns det gott om perioder där avkastningen blivit väldigt hög. Beroendet av tur med tajmingen i sitt sparande börjar synas.

sparande 5 år

Avkastning för engångsinsättning med 5 år sparperiod

Under de 20 möjliga sparperioderna mellan 1993-2016 ser vi högst varierande real avkastning. Tre perioder har gett negativt resultat, och fem perioder har klart understigit den förväntade långsiktiga avkastningen. Samtidigt har vi sju perioder som gett en avkastning på 15 % eller mer. Slumpen har nu på allvar trätt in på arenan.

Likväl trumpetar sparekonomer och andra förespråkare för köp och behåll ut samma budskap för detta sparande och använder sig ofta ogenerat av börsens långsiktiga historiska avkastning i kalkylerna över sparande på både 5 och 10 års sikt. I mina ögon är det oansvarigt när man enkelt kan se hur stor roll slumpen spelar i dessa fall. Visst är chansen fortfarande stor att man får en bra avkastning, men risken för svag eller utebliven avkastning är långt från försumbar.

Vad är då min rekommendation, har jag några konstruktiva förslag istället för gnäll? Jodå, och det kommer kanske inte som en överraskning att jag förespråkar egen äkta förvaltning och användande av exits. Här brukar sparekonomer avfärda resonemanget med tre huvudsakliga argument:

  1. Det är omöjligt att tajma marknader.
  2. Om man säljer för att skydda sitt kapital vid en börsnedgång vågar man sällan köpa aktier igen förrän det är för sent.
  3. Med regelbundna insättningar köper man både dyrt och billigt och får ett bra resultat trots att börsen svänger.

Här är mina kommentarer:

  1. Ja, ingen sitter inne med kristallkulan som kan visa hur börsen kommer att gå, och det är heller inte vad aktiv förvaltning och exits handlar om. Istället gäller det konsten att skydda sitt kapital genom att ha tydliga regler för hur mycket man maximalt får förlora när man säljer, och om att ha en tydlig regel för när man köper. Man kan med fördel använda sig av enkla regler för att avgöra när det är grönt ljus att köpa aktier, till exempel att börstrenden är positiv, men det gäller att hålla det enkelt. Många söker den perfekta köpsignalen som alltid visar rätt, men den finns inte. Utgå från att en ”köpsignal” har runt 50% sannolikhet att visa rätt och vara förberedd på det genom en exitmetod så har du skapat en klar konkurrensfördel.
  2. Det finns många olika sätt att fatta köpbeslut, och bland de mest problematiska är den egna magkänslan. Styr man placeringarna efter den så köper man ofta för sent och säljer för tidigt. Men man behöver inte komplicerade fundamentala eller tekniska metoder. Sunt förnuft räcker långt, till exempel att köpa aktier när trenden är positiv, till exempel definierat som att börsindex ligger över medelvärdet av de senaste 200 dagarnas eller ännu hellre de senaste 40 veckornas stängningskurs. Har man sålt på grund av en exit så kan man till exempel ha en enkel regel som säger att man köper aktier igen om trenden fortfarande är positiv och det gått tre veckor sedan exit. På detta vis blir exiten en försäkring och inte ett hinder för att dra nytta av en stark börs.
  3. Sagan om det regelbundna sparandets förträfflighet och förmåga att jämna ut börssvängningar är omhuldad av experter inom privatekonomi och sparande. Med tydliga regler för när du köper och när du säljer kan du låta ditt kapital dra nytta av börsens styrka fullt ut. Det kan kännas tryggare och mer ”rätt” att sprida ut köpen över tid, men du blir även här beroende av slumpen för att få en bra avkastning. Månadsspara gärna, men använd en exitmetod och köp bara när din regel visar grönt ljus.

manadssparande-5-arAvkastning för månadssparande med 5 år sparperiod

 

Börsen darrar, dags att säkra vinsterna?

stock market correction

Bild från the balance

De amerikanska börserna sjönk igår med mer än en procent, vilket de inte gjort på bra länge. Som ett brev på posten börjar sociala flöden svämma över av varningar om fortsatta nedgångar och till och med ras, för nu är minsann den positiva trenden bruten och den övervärderade börsen ska ned till mer rimliga nivåer. Lika naturligt dyker det upp repliker som menar på att det vi nu ser är fina köplägen.

Det kan i sammanhanget vara bra att lyfta blicken något och titta på hur aktiekurserna på Stockholmsbörsen utvecklats den senaste tiden.

OMX STOCKHOLM 30 2017-03-21.png

Sedan lågpunkten på 1240 i samband med Brexit-omröstningen har OMXS30 som bäst gått upp med 29%, med den högsta noteringen så sent som förra veckan. Bortsett från lite turbulens runt det amerikanska presidentvalet har kurserna gått upp i stort sett oavbrutet, i en synnerligen lågvolatil rörelse. Att vi nu ser lite vinsthemtagningar är inte märkligt och behöver inte indikera att trenden är bruten och/eller att vi står inför ett börsras. Några procents nedgång kan tvärtom vara en nyttig och välbehövlig andningspaus för att kurserna sedan ska orka fortsätta upp i den positiva trenden.

Med detta sagt är det förstås ett alternativ att vi står inför en korrigering på 10-20% nedgång, vilket historiskt inte alls är särskilt sällsynt i längre trendrörelser. Det skulle för all del också kunna vara så att vi står på randen till en kraftigare börsnedgång, på 30-50%, vilket inte heller är ovanligt, om än inte särskilt frekvent. Hur det än blir är det endast en sak vi med säkerhet kan veta, och det är hur det har varit och vad utvecklingen är just i detta nu. Därför är det bästa sättet att besvara frågan om det är köp- eller säljläge att vara förberedd och veta vad man ska göra om kursen når till nivå X eller Y. Undvik att gissa och framför allt satsa inte kapital på att du ska få rätt. Det är en sysselsättning för småpengar du kan avvara på casino eller tips.

Har du en exitmetod så är det exitnivån som gäller för placeringar i aktier och aktiefonder. Passeras den säljer du av, oavsett magkänsla eller stämningsläget i sociala flöden. Använder du som jag veckodata för dina exitberäkningar inväntar du lugnt stängningen för veckan. Visst kan du förlora några procent på det, men lika ofta kommer du att vinna genom att inte sälja av under en turbulent börsdag med stundtals panikartade säljbeslut. För Onsdagsfonden PPM gäller exitnivån på 1542: en stängning lägre än så på fredag så blir det en säljorder. För placeringsklubbens portfölj som förvaltas enligt strategin Onsdagsfonden Good Options är det fortfarande hyggligt med marginal till den närmast sålda säljoptionen på 1460, och den är dessutom till viss del skyddad från 1500 och nedåt. Om OMXS30 går under 1500 börjar det bli dags att förbereda justeringar.

Glöm inte bort att nedgångar är en naturlig del av börsen, och i en positiv trend är det ofta bra köplägen efter några dagars minusnoteringar. Har du en tydlig exitmetod och vet hur mycket du vill riskera, och därmed hur mycket du ska satsa, kan du lugnt köpa nu när ”alla” säljer. Blir det en fortsatt nedgång får du en begränsad förlust. Säljer du optioner kan några dagars kraftig nedgång ge bra möjlighet att få in fina premier för optioner med lösenpris långt under nuvarande kurs, särskilt om du väljer lösenmånad en bra bit framåt i tiden.

 

Skydda dina aktier och fonder mot börsnedgång

 

pengar försäkring

Det börjar dyka upp allt fler artiklar i ämnet hur man skyddar sina placeringar i aktier och fonder från börsnedgång. Om det är ett tecken på en nära förestående börsnedgång eller att vi fortfarande har en bra bit kvar uppåt vet jag inte, men jag tänkte göra mitt inlägg i debatten. En snabb titt i arkivet visade att jag behandlade ämnet för ganska precis två år sedan och det mesta av det jag då skrev känns fortfarande aktuellt. Vid tiden för inlägget, slutet av mars 2015, var OMXS30 uppe på rekordnivå och inledde omkring en månad efter publiceringen en nedgångsfas som varade fram till juni 2016, där index föll med 28% från topp till botten. Återstår att se hur det blir denna gång. 🙂  Så håll tillgodo, här är några varsamt uppdaterade råd om hur du kan gå tillväga för att skydda ditt kapital, vilket alla som inte har 20 år eller mer som sparhorisont behöver göra.

När börsen gått upp en period börjar farhågorna för en kommande nedgång att ventileras. Många funderar på bästa sätt att skydda sitt kapital från en långvarig och/eller djup nedgång, och en del kanske överväger om det finns sätt att utnyttja en börsnedgång.

anxious_investor

Min åsikt är att det bästa sättet att skydda sitt kapital är att vara aktiv på riktigt i sin förvaltning. Då menar jag inte att diversifiera portföljen med aktier i flera branscher och regioner, ”sprida” eller ”dra ned” på sin risk genom att köpa fonder i fler marknader, blandfonder etc. Det är gamla, uttjatade och trötta råd från rådgivare och journalister som är antingen svåra att omsätta i praktiskt handling eller ger högst begränsat ”skydd”. Går börsen ned faller de allra flesta aktier, om än olika mycket. En äkta aktiv förvaltning syftar till att skydda sitt kapital från större värdeminskning och innebär att man säljer av sina placeringar efter en genomtänkt strategi och inväntar ett nytt köpläge. För en trendföljare handlar det konkret om att köpa när trenden är upp, sälja när exitnivå uppnåtts, och vara beredd att köpa in sig igen. Att ha en exitmetod är därför väsentligt för att kunna vara sin egen aktive förvaltare.

Om man nu av något skäl inte är beredd att sälja sina placeringar, vad finns det för andra alternativ att skydda sig mot nedgång med, utan några kav på att kunna förutspå en kommande nedgång? Här är några exempel:

  • Börshandlade fonder med hävstång, som till exempel XACT Bear, där utvecklingen blir positiv vid börsnedgång och omvänt. Jag rekommenderar inte dessa typer av hävstångsprodukter, av den anledningen att värdeutvecklingen inte är transparent. Den beror inte endast på hur mycket indexet rört sig, utan styrs också av på vilket sätt det rört sig från punkt A till B. Beroende på hur nedgången gått till kan utfallet av din Bear-placering ligga långt från vad du tänkt dig efter några veckor eller månader. Här finns en bra förklaring om det.
  • Sälja (blanka) en börshandlad index-fond utan hävstång, som till exempel XACT OMXS30, men det är inte på alla depåer man har den möjligheten.
  • Köp säljoptioner. Genom att köpa säljoptioner på aktier eller OMXS30 kan du kompensera en börsnedgångs negativa effekt på din portfölj, då säljoptionerna ökar i värde när index sjunker. Man brukar prata om att man kan använda säljoptioner som en försäkring av portföljen, där kostnaden beror på hur täckande skydd man vill ha och under vilken period. Kanske kan det vara värt 2-3% av portföljvärdet för att kompensera sig i stort sett fullt ut mot en nedgång under 2-3 månaders sikt. Optionspriset påverkas av indexutvecklingen, tid kvar till lösen och volatiliteten, vilket gör att det kan vara svårbedömt.
  • Utfärda köpoptioner på innehavda aktier. Om du till exempel har 1000 aktier i HM kan du utfärda 10 köpoptioner, med lösenpris ovanför dagens kurs. Du kommer då antingen att få sälja aktierna till lösenpriset om kursen stiger ovanför det, eller så får du behålla optionspremien om kursen håller sig under lösenpris fram till lösendag. Du kommer inte att kompenseras för ett kraftigt börsfall, men du får in premier som mildrar effekten.
  • Sälj terminer på OMXS30. Ungefär som att blanka en indexfond, men du binder inte så mycket kapital. Om kurserna går upp gör du förlust på terminerna men din portfölj blir ju mer värd. Om index går ned gör du vinst i den sålda terminen. Du kommer att behöva kapital nog för att hantera säkerhetskraven för terminspositionen. Jämfört med optioner är terminer enklare, då faktorer som tidsvärde och volatilitet inte påverkar. Terminen rör sig helt enkelt som index.

För en aktiv placerare som vill kunna utnyttja positiv som negativ börstrend är terminer att varmt rekommendera. Terminshandel ska också vara möjlig inom ett ISK. Den mer erfarne kan utfärda köpoptioner i aktier eller index i tider av börsnedgång. Här krävs strikt riskkontroll och disciplinerade exits. Det är tyvärr få mäklare/banker som erbjuder ISK med positioner i utfärdade optioner.

Mer information om terminer (och optioner) kan du bland annat hitta på Nasdaq OMX.

79299_broschyr

Att skydda sig från en börsnedgång innebär förstås kostnader i form av försäkring eller, för den aktive placeraren, kostnader för att gå ur och sedan in igen vid kanske upprepade tillfällen under en kortare period. Den avgörande fördelen är att man tar kontrollen och inte förlitar sig på tur med marknadsutvecklingen när man vill använda sina sparade pengar.

Den som vill utnyttja en börsnedgång genom att exempelvis sälja terminer riskerar förstås också förluster, om kurserna stiger, precis som innehavda aktier och aktiefonder sjunker i värde när börsen går ned. Det är lika viktigt med en sund placeringsstrategi, med exits och metoder för återinträde på marknaden, när man spekulerar i nedgång som i uppgång.

10 eller 850 fonder i PPM?

benjamin_franklin_quote_in_this_world_nothing_is_certain_but_death_and_taxes_5657.jpg

För en svensk inkomsttagare finns det tre saker man inte kommer undan: skatterna, döden och sedan år 2000 också premiepensionssparandet (PPM). Det senare har varit föremål för många diskussioner, med allt ifrån så kallade PPM-rådgivare till soffliggare och nu senast rent kriminell verksamhet exemplifierat med Falcon Funds. Många har nog undvikit att engagera sig på grund av bristande intresse och/eller den djungel av fonder – runt 850 i skrivande stund – som finns att välja på. För dem har staten ordnat ett bra alternativ, AP7 Såfa. Men för oss som vill göra aktiva val är nu möjligheterna på väg att kraftigt beskäras, i vart fall om Finansinspektionen (FI) får som de vill. I sitt remissvar till den senaste statliga PPM-utredningen vill de minska antalet fonder i PPM till omkring 10!

I mina ögon är det inget självändamål att ha väldigt många fonder i premiepensionssystemet, men det är en naturlig följd i en konkurrensutsatt bransch. För oss sparare ger utbudet goda möjligheter att hitta det vi söker, samtidigt som aktörerna måste pressa pris och prestanda för att få kunder. Baksidan är att det krävs lite ansträngning för att göra val på ett sätt som passar en. Så är det ju dock i alla områden i livet där man behöver fatta beslut. Det viktiga när det gäller fonder är att vi sparare ska kunna lita på att samtliga val är seriösa och säkra, och här har Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten misslyckats.

Precis som Jonas Lindmark på Morningstar.se skriver anser jag att det är betydligt bättre att ställa tuffare krav på fondbolagen i premiepensionssystemet än att göra en dramatisk utrensning. Lindmarks förslag om att Pensionsmyndigheten i sina samarbetsavtal ska ställa krav på att fondbolagen ska ha förvaringsinstitut med tillräcklig styrka är utmärkt. En informationsinsats är också befogad, och kanske ska fonder som inte har svenskt förvaringsinstitut märkas så att spararna uppmärksammas på att här kan finnas en ytterligare risk, som inte är uppenbar om man tittar på sedvanlig fondfakta.

Om vi får 10 fonder som FI vill är vi snart tillbaka i en totalitärt skött ruljangs, där staten går i säng med storkapitalet.

staten-och-kapitalet

Bild från Nya Dagbladet

För vem tror annat än att det blir svenska storbankers fonder som utgör valen? Visst blir valet enklare, men blir det bättre? Då kanske man istället ska löpa hela linan ut med AP7 Såfa och förvalta premiepensionskapitalet utan möjlighet för sparare att påverka.

Månadsspara i fonder, eller?

Fortfarande är det vanligaste standardrådet när det gäller sparande i fonder att månadsspara.

Graf-manadssparande-1024x598

Bild från Fondkollen

Genom att sprida ut inköpen så att man köper både billigt och dyrt sprider man riskerna och uppnår ändå en god avkastning brukar det heta. Jag har flera gånger ifrågasatt denna sanning och tidigare förklarat varför jag anser att månadssparandets fördelar är överdrivna. Tänk dig själv att du sparar 1 000 kr i månaden med en sparhorisont på 5 år. Den trettonde månadsinsättningen kommer att utgöra ungefär 1/13-del av kapitalet, och denna kvot kommer att minska väldigt snabbt. Vid en börsnedgång kommer det att ta lika lång tid för månadsspararen som för engångsköparen att återhämta värdet av sina pengar. Den så kallade utjämningseffekten avtar alltså snabbt i månadssparande, och fördelarna med den.

Istället för att fortsätta den teoretiska tuppfäktningen om månadssparandets förtjänster/nackdelar kan vi titta på ett exempel, som följer upp det jag skrev om slump och tidshorisont i förra veckan. Där tittade jag bland annat på hur olika utfall man kan få av ett femårigt sparande i en aktiefond som följer den svenska börsen, mätt med SIX Return Index. Jag har återigen använt data från Fondbolagens förening, som redovisar siffror från 1993 och framåt. Denna gång har jag inte justerat för inflation. Det är slående hur utfallen varierar och beror på vilken under vilken period man sparade i mellan 1993-2016.

5-ars-sparande

Dessa resultat visar alltså utvecklingen för ett sparat engångsbelopp, som under fem år placerats i en aktiefond. Under de 20 möjliga sparperioderna mellan 1993-2016 ser vi högst varierande real avkastning. Tre perioder har gett negativt resultat, och sju perioder har klart understigit den förväntade långsiktiga avkastningen. Samtidigt har vi sju perioder som gett en avkastning på 15 % eller mer. Låt oss då titta på ett månadssparande under samma perioder, där man satt in en slant varje månad.

manadssparande-5-ar

Det förefaller inte som att vi med månadssparande vare sig eliminerat eller kraftigt reducerat slumpens påverkan. Även här gav tre sparperioder negativt resultat, och tio (50 %) perioder har understigit den förväntade långsiktiga avkastningen på 7-8 %. Fem perioder har gett en avkastning på 10 % eller mer, men bara en orkar över 15 %. Det ser ut som att vi kapat topparna och behållit dalarna. En förklaring är att månadssparande snabbt halkar efter när börsen går upp, då man köper in sig dyrare och dyrare. Men också i perioder med börsnedgång har månadssparande det svårt, på grund av utjämningseffekten.

Det här är diagram som jag önskar att kända sparekonomer, DN Ekonomi och andra rådgivare skulle nyansera debatten med ibland istället för de monotona och trötta plattityder till råd de ofta ger. Månadssparande är ett utmärkt sätt att samla ihop ett kapital, men sätt det inte rakt av i aktiefonder och hoppas på tur. Placera i aktier och aktiefonder när den långsiktiga börstrenden är positiv eller i vart fall inte negativ. Komplettera med en enkel exitmetod, som gör att du kliver av aktiefonden när kurserna sjunkit under en viss nivå och flytta kapitalet till en säker räntefond. Ha sedan en tydlig regel för när du går in i aktier igen. På detta vis kan du fortsätta med ditt månadssparande och själv ta kontrollen över utvecklingen, istället för att låta slumpen styra.