Köpa aktier, lita på turen?

Bild från Fluent U

Börsen har gått starkt under en lång tid sedan finanskrisen 2008 och många som placerat i aktier och aktiefonder har fått se väldigt god avkastning. Det har varit några rejäla hack i kurvan, men långsiktighetsförespråkarna har snabbt fått vatten på sin kvarn då kurserna kvickt återhämtat sig efter branta nedgångar. För ett långsiktigt sparande har aktier varit en överlägsen sparform, men då pratar vi om minst 20 år. I det tidsperspektivet är siffran över börsens långsiktiga medelavkastning på ca 8% relevant och man kan i princip när som helst placera sitt kapital i en indexfond och få ett bra resultat.

Beräkningarna baseras på SIX Return Index och är justerade för inflation, med siffror från SCB. Diagrammet visar den genomsnittliga årliga avkastningen för en engångsinsättning under sparperioden.

Men om man har en kortare sparhorisont, på till exempel 10 eller 5 år, kommer svängningarna på börsen att ha en inverkan på resultatet, en kraftig sådan om man har otur. I dagsläget känns det kanske avlägset med börsnedgångar, efter att Stockholmsbörsen förra året i genomsnitt avkastade knappt 10% och i år är uppe på 13%. Men inom fem och ännu mer inom 10 år kommer vi med stor sannolikhet att få se nya perioder med riktigt svag utveckling för aktier.

Avkastning för engångsinsättning med 10 år sparperiod. 

Här ser vi att resultatet blir mer spretigt, med fem av 15 (33 %) möjliga sparperioder som givit 6,1 % real avkastning eller sämre, vilket är klart under det förväntade resultatet om 7-8 %. Olycksfågeln fick i stort sett ingen avkastning alls. Samtidigt finns det gott om perioder där avkastningen blivit väldigt hög. Beroendet av tur med tajmingen i sitt sparande börjar synas.

Avkastning för engångsinsättning med 5 år sparperiod

Under de 20 möjliga sparperioderna mellan 1993-2016 ser vi högst varierande real avkastning. Tre perioder har gett negativt resultat, och fem perioder har klart understigit den förväntade långsiktiga avkastningen. Samtidigt har vi sju perioder som gett en avkastning på 15 % eller mer. Slumpen har nu på allvar trätt in på arenan.

Likväl trumpetar sparekonomer och andra förespråkare för köp och behåll ut samma budskap för detta sparande och använder sig ofta ogenerat av börsens långsiktiga historiska avkastning i kalkylerna över sparande på både 5 och 10 års sikt. I mina ögon är det oansvarigt när man enkelt kan se hur stor roll slumpen spelar i dessa fall. Visst är chansen fortfarande stor att man får en bra avkastning, men risken för svag eller utebliven avkastning är långt från försumbar.

Vad är då min rekommendation, har jag några konstruktiva förslag istället för gnäll? Jodå, och det kommer kanske inte som en överraskning att jag förespråkar egen äkta förvaltning och användande av exits. Här brukar sparekonomer avfärda resonemanget med tre huvudsakliga argument:

1. Det är omöjligt att tajma marknader.
2. Om man säljer för att skydda sitt kapital vid en börsnedgång vågar man sällan köpa aktier igen förrän det är för sent.
3. Med regelbundna insättningar köper man både dyrt och billigt och får ett bra resultat trots att börsen svänger.

Här är mina kommentarer:

1. Ja, ingen sitter inne med kristallkulan som kan visa hur börsen kommer att gå, och det är heller inte vad aktiv förvaltning och exits handlar om. Istället gäller det konsten att skydda sitt kapital genom att ha tydliga regler för hur mycket man maximalt får förlora när man säljer, och om att ha en tydlig regel för när man köper. Man kan med fördel använda sig av enkla regler för att avgöra när det är grönt ljus att köpa aktier, till exempel att börstrenden är positiv, men det gäller att hålla det enkelt. Många söker den perfekta köpsignalen som alltid visar rätt, men den finns inte. Utgå från att en ”köpsignal” har runt 50% sannolikhet att visa rätt och vara förberedd på det genom en exitmetod så har du skapat en klar konkurrensfördel.
2. Det finns många olika sätt att fatta köpbeslut, och bland de mest problematiska är den egna magkänslan. Styr man placeringarna efter den så köper man ofta för sent och säljer för tidigt. Men man behöver inte komplicerade fundamentala eller tekniska metoder. Sunt förnuft räcker långt, till exempel att köpa aktier när trenden är positiv, till exempel definierat som att börsindex ligger över medelvärdet av de senaste 200 dagarnas eller ännu hellre de senaste 40 veckornas stängningskurs. Har man sålt på grund av en exit så kan man till exempel ha en enkel regel som säger att man köper aktier igen om trenden fortfarande är positiv och det gått tre veckor sedan exit. På detta vis blir exiten en försäkring och inte ett hinder för att dra nytta av en stark börs.
3. Sagan om det regelbundna sparandets förträfflighet och förmåga att jämna ut börssvängningar är omhuldad av experter inom privatekonomi och sparande. Med tydliga regler för när du köper och när du säljer kan du låta ditt kapital dra nytta av börsens styrka fullt ut. Det kan kännas tryggare och mer ”rätt” att sprida ut köpen över tid, men du blir även här beroende av slumpen för att få en bra avkastning. Månadsspara gärna, men använd en exitmetod och köp bara när din regel visar grönt ljus.

Avkastning för månadssparande med 5 år sparperiod