Hur mycket vågar man satsa på börsen?

happy-young-woman-stock-chart-getty_large

Bild från The Motley Fool

Börsen ångar på och optimismen är påtaglig. Att trenden är positiv skriver nog de flesta bedömare under på. Nu är det väl bara att köpa aktier och aktiefonder för vad allt vad tygen håller. Men tänk om vi är nära toppen nu, tänk om president Trump ställer till rejäl oro på den geopolitiska oron, om Greklands enorma skuldberg dyker upp på tapeten igen, om EU svajar under flyktingströmmarnas och populismens tryck, om räntorna skjuter i höjden, om …

Det saknas aldrig anledningar att oroa sig över kapital som man placerar, det finns alltid risk för att man förlorar pengar vilket ju förstås är varför det kallas riskkapital. Lika lite finns det säkra metoder att avgöra när det är rätt läge att gå in, och vad man i så fall ska köpa och när man ska sälja. Vi kan inte påverka hur kurserna utvecklas, så därför är det inte lönt att lägga kraft på att förutsäga aktiemarknaderna. Istället kan vi placera med oddsen på vår sida, så att vi är inne på börsen när trenden är upp och står utanför när trenden är ned.

OMX STOCKHOLM 30 2017-02-09.png

Inte heller den strategin gör att vi kan förutsätta ett lyckat resultat, för ett trendbrott uppstår oftast oväntat och sitter vi på på händerna och gör ingenting kan förlusterna snabbt bli stora. Om du inte placerar på riktigt lång sikt, minst 20 år, behöver du ha en plan för hur du ska agera när börsen går dig emot.

Vi borde lägga mest kraft på det vi verkligen kan kontrollera: hur mycket vi är beredda att riskera/förlora. Genom att fokusera på risken i varje placering istället för fåfänga förhoppningar om hur mycket vi kan komma att vinna får vi ett metodiskt sätt att förhålla oss till våra placeringar på börsen, där vi alltid vet hur mycket vi ska satsa och när vi ska sälja. I grund och botten måste vi rannsaka oss själva och göra klart hur mycket vi är beredda att förlora av våra surt förvärvade pengar för att få chansen att se dem växa.

profit-risk-loss

Kanske är 5% av kapitalet en gräns, där det skulle svida men fortfarande vara acceptabelt. Då har vi definierat vår så kallade portföljrisk. I varje ögonblick vill vi aldrig riskera mer än 5% av kapitalet. Vad betyder då det i praktiken? Jo, med en portfölj på säg 200 000 kr vill jag inte uppleva en större förlust än 0,05*200 000 = 10 000 kr. Jag skulle då kunna köpa en globalfond för alla pengar och sälja så snart som andelsvärdet backat med 5%, eller lägga alla pengar i Ericsson eller HM och sälja när kursen backat med 5%. Men det är ett trubbigt sätt att avgöra hur mycket man ska satsa och det ger heller ingen metod för när man ska sälja. När har det gått tillräckligt bra? För att kunna ge svaret på den frågan behövs det en exitmetod.

En exitnivå sätter gränsen för när det är dags att sälja en aktie eller fond. I och med det bestämmer exitnivån också den risk per aktie eller fondandel du har. Köpte du Ericsson på 50 kr och har en exit på 45 kr har du en risk på 5 kr per aktie. Med ett innehav om 100 aktier innebär det en risk på 500 kr eller enbart 0,25% av ditt kapital på 200 000 kr. Men 4000 aktier skulle ge en risk på 20 000 kr, eller 10% av kapitalet. Med en exit riskerar du alltså inte hela kapitalet du köper för, utan skillnaden mellan inköpskurs och exitnivå. På det viset kan du använda exiten för att räkna ut hur många aktier du ska köpa för att hålla din portföljrisk. I exemplet med Ericsson skulle det bli 0,05 * 200 000 / 5 =  2 000 aktier.

Nu är det inte att rekommendera att köpa en enda aktie i en portfölj vid ett enda tillfälle. Istället kanske du har en korg av tänkbara bolag att placera i. Då kan du sätta en maximal positionsrisk på till exempel 1%. För en aktie vill du alltså riskera maximalt 1% av ditt kapital. Då skulle du kunna köpa 400 Ericsson-aktier i exemplet ovan, och fortfarande ha kvar 4% av portföljrisken för andra aktieköp.

Exitmetoder finns det många av och det viktiga är att välja en som passar dig. Jag gillar glidande exits som följer kursen uppåt men står still när kursen går ned. Ett exempel är Chandelier-exiten, som följer högsta-noteringar och tar hänsyn till hur aktiens volatilitet ändras.

Så fort exitnivån flyttas uppåt, vilket för övrigt är det enda hållet den ska flyttas åt om man köpt en aktie, så minskas risken. I fallet med Ericsson kanske jag från början har en Chandelier-exit på 45 kr. Efter några veckor, när kursen stigit flyttas exitnivån upp till 51 kr, det vill säga över min inköpskurs. I teorin har jag då ingen positionsrisk alls och därmed utrymme att satsa i ytterligare en aktie. På det här viset kommer jag att kunna köpa mer aktier ju mer positiv utveckling mina tidigare aktieköp har. Jag skyddar mit mot stora kursnedgångar samtiidgt som jag får ett sätt att avgöra när jag ska sälja. Det finns dock en fara att man kan bli utsatt för kännbara förluster om nu börsen vänder skarpt ned så att i stort sett alla aktier i portföljen träffar exitnivåerna och säljs av. Därför gäller det att hålla koll på din”portfolio heat”.

Den definieras som skillnaden mellan aktuell kurs och exitnivå multiplicerat med antal aktier, summerat över alla positioner och sedan dividerat med det totala portföljvärdet. Det blir ett mått på ”worst case scenario”, värsta utfall om alla aktier i portföljen skulle vända ned och träffa exitnivåerna. Om man till exempel begränsar den risken till halva portföljrisken så riskerar man inte att tappa mer än 2,5% av kapitalet om marknaden skulle tvärvända. Naturligtvis kan man förlora lite mer om det blir ett kraftigt språng, men risken är hur som helst begränsad.

Det krävs lite arbete för att införa en riskbaserad hantering av en aktieportfölj, men det ger stora fördelar. Genom att rikta in dig på det du faktiskt kan påverka får du möjlighet att styra din risk efter dina personliga värderingar och utifrån den maximera din möjlighet till vinst samtidigt som du begränsar effekten av branta kursfall.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s