När ska man sälja aktier och fonder?

exit

En återkommande fråga när man placerar i aktier och fonder är när man ska sälja. Kanske är man orolig för en eventuell kommande börsnedgång, eller osäker på om uppgången kommer att fortsätta. Många upplever en stress inför säljbeslutet, särskilt om kurserna börjat dala och nyhetsflödet fylls av inlägg om risk för fortsatta fall. Det är därför det är så utomordentligt viktigt att ha en metod för att göra ”exit”, att för varje placering från början veta när du ska sälja och låta kursutvecklingen bestämma, istället för känslor, nyheter, mer eller mindre goda råd etc.

För en medelsiktig placerare med en sparhorisont på tre år eller mer rekommenderar jag följande exitmetod, som jag tillämpar i mitt eget premiepensionsparande enligt Onsdagsfonden PPM.

  1. Med start från veckan för köp av aktie/fond, uppdatera den högsta kursen för aktien eller fondens jämförelseindex (till exempel OMXS30 för svenska aktiefonder). Så fort en ny högsta kurs noterats använder du dig alltså av den.
  2. Beräkna en exitnivå (under vilken du säljer) genom att från högsta kurs dra ifrån volatiliteten multiplicerad med en faktor på till exempel 2,25.
  3. Om den senast beräknade exitnivån är högre än förra veckans exitnivå så höjer du din exit till den nya nivån.
  4. Uppdatera steg 1 till 3 ovan efter varje vecka. Tänk på att bara flytta exitnivån uppåt, aldrig nedåt!

Om kursen stänger en vecka under din exit lägger du en säljorder inför kommande vecka. Ett mått på volatiliteten som jag gillar är det så kallade Average True Range (ATR). Det visar hur mycket en aktie eller index har svängt under en valfri period bakåt i tiden. Jag publicerar ATR för Stockholms-börsens OMXS30-index i mina veckorapporter, vilket du kan utnyttja. Ju mer en aktie eller index svänger, desto mer utrymme behöver man ge sina placeringar för att inte bli utstoppad i onödan, och vice versa. Det dagliga ”bruset” i marknaden kan vara väldigt högt och att försöka navigera i det är väldigt svårt.

brus2

Sätter man exitnivåer baserat på detta brus eller volatilitet blir det betydligt enklare. Extra bra blir det enligt mitt tycke om man använder veckodata och undviker att styras av dagsrörelser som ofta kan vara riktigt kraftiga. Man agerar då endast på veckostängningskurser och behöver inte påverkas av dagliga kursrusningar eller fall, något som är väldigt skönt och bra för sinnesfriden i tider som dessa. Det finns då inget behov av att sitta klistrad vid börsskärmen.

Ett konkret exempel kan vara på sin plats. Säg att jag förra veckan bestämde mig för att köpa en svensk aktiefond som jag räknar med ska gå ungefär som index. Jag noterar föregående veckas högsta kurs för Stockholmsbörsens OMXS30-index, vilket var 1527,38. Förra veckans ATR för OMXS30 var 2,5335%, eller  38,6483 punkter räknat på stängningskursen om 1525,49. Då kan jag beräkna den första exitnivån enligt 1527,38 – 2,25 x 38,6483 = 1440,42. Det är 5,6% under senaste veckostängningen. Vill du ha mer eller mindre svängrum för din placering justerar du faktorn du multiplicerar ATR med.

Jag rekommenderar att du snävar till exiten när den högsta kursnoteringen når en viss nivå över din inköpsnivå . Då minskar du faktorn i formeln ovan, till exempel till 2,0 när den högsta noteringen sedan köp ligger 10% eller mer ovan köpkurs. Når du 15% minskar du faktorn till 1,75 och så vidare. Till slut blir exiten så snäv att du kommer att sälja vid minsta nedgång. Du är helt enkelt beredd att lämna tillbaka allt mindre del av upparbetad vinst.

Det är viktigt att förstå att en exitstrategi bara är ett sätt att skydda sitt kapital. Den utgör ingen generell säljrekommendation, utan när man sålt av köper man in sig igen när ens entry-metod så säger. Ibland kommer man att sälja och köpa upprepade gånger innan kursen tar riktigt fart uppåt eller nedåt. Det medför en del kostnader i form olika sälj- och köpkurser, men är en billig försäkring mot det stora börsfallet och ett effektivt sätt att inte missa några stora kursuppgångar.

Annonser

9 thoughts on “När ska man sälja aktier och fonder?

  1. Hej!
    Tack för ett mycket matigt inlägg och jag är jätteglad att ha hittat hit. Ska försöka följa din blogg mer kontinuerligt här framöver 🙂

    Förändras din strategi om man har en sparhorisont på låt säga 20 år?

    • Tack för din kommentar, roligt att ha dig här! 🙂

      Med en spartid på 20 år blir behovet av aktiv förvaltning och exits mindre, vilket jag visat tidgare. Men även för ett sådant långsiktigt sparande är exitmetoder betydelsefulla, för att skydda kapitalet från börsnedgångar som vi såg 2001 och 2008. Jag skulle förmodligen överväga att arbeta med månadsdata och/eller ge placeringarna ännu lite mer utrymme att röra sig, samtidigt som jag skulle dröja lite längre med att snäva till exits efter uppgångar. Dock ser jag att det exempel jag gav i inlägget skulle fungera väl även för ett långsiktigt sparande, för den som vill vara mer aktiv i sin förvaltning.

  2. Ping: När ska man sälja aktier och fonder? – AKTIEFEED

  3. Hej!
    Har funnit din blogg av en slump och finner den mycket intressant. Ska följa den med stort intresse.
    Om man tex har en globalfond och vet dess jämförelse index hur ska man gå tillväga enligt din förklaring som du visar för en Sverigefond?

    Tacksam för svar

    • Hej Patrik,

      Tack för din kommentar, kul att ha dig här! Jag har sedan ett antal veckor i veckorapporterna med en uppdatering av en exit för en tänkt globalfond, som följer MSCI World Index. Man sparar undan den högsta kursen på indexet sedan köp och för varje vecka beräknar man en ny exitnivå genom att från högsta noteringen dra aktuell ATR multiplicerat med 2,25. Om denna exit är högre än föregående veckas exit så ändrar man exit, alltså flyttar upp den till den nya nivån.

  4. Hej igen,
    Tack för ditt svar.
    Var hittar man aktuell ATR för tex MSCI World Index, och även för andra index?
    Beroende på tidshorisonten man har på x antal olika fondportföljer, hur tänker du då hur man ska följa upp portföljerna? Tex 2-3 års portfölj= veckouppdateringar, 5 års portfölj= månadsuppdateringar, etc etc?
    Hur tänker du att en entry-metod bör ser ut?

    Tack på förhand.

    • ATR kan man räkna ut själv om man har tillgång till kursdata. Här är en förklaring på hur man går tillväga. Jag kan också börja med att publicera ATR även för MSCI World Index i mina veckorapporter.

      Jag tycker veckodata är en bra balans mellan olika tidsperspektiv, som, fångar de stora rörelserna utan att agera för snabbt. Dessutom passar den för fonder, som ju inte kan handlas inom kortare tid än 2-3 dagar. Därför ser jag att man kan använda en trendindikator med till exempel 40 veckor i periodlängd i veckodata för båda portföljerna. I treårsportföljen kan man komplettera med en trigger, till exempel att kursen ska ha noterat en lokal botten och sedan vända upp, eller att en trendindikator med kort periodlängd i dagsdata, till exempel 5, har slagit om från negativ till positiv. I femårsportföljen kan man skippa triggern om man vill.

  5. Hur vet man vad den nuvarande volatiliteten är? Är det en siffra? Trodde att den bara var hög eller låg.

    • Hej linusvorg,

      Volatilitet kan man mäta på flera olika sätt, men det är alltid en siffra som relaterar till något, till exempel kronor för en aktie eller punkter för ett index. Vanligt är också att räkna om så att volatiliteten mäts relativt underliggande, till exempel i procent av OMXS30-index som jag använder. För att avgöra om volatiliteten är hög eller låg får man titta tillbaka historiskt för att avgöra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s