Växlar från räntefond till aktiefond

OMXS30 handlas i neutral trend enligt Onsdagsfondens trendindikator och har så gjort under tre veckor efter tidigare negativ trend. Dessutom är trenden intakt inför denna onsdag i den fjärde neutrala veckan.

OMX STOCKHOLM 30 2016-08-02.png

Det här innebär att det är dags att växla från räntefond till aktiefond i Onsdagsfonden PPM, som jag använder för mitt eget premiepensionssparande. Följande order läggs därför till Pensionsmyndigheten nu på morgonen.

fondbeställning 2016-08-03

Annonser

12 thoughts on “Växlar från räntefond till aktiefond

    • Haha, tack! Fondbyten är alltid vanskliga, återstår att se till vilken kurs andelarna köptes in. Och tidsperspektivet är veckor förstås. 🙂

  1. Förresten — du har inte funderat på att byta strategi för negativ trend? Den nuvarande strategin (PPM) är så defensiv att fonden som väljs (Spiltan korta räntor) gör att det under långa perioder nästintill står stilla.

    Det jag tänker är att det i ett sådant läge kan vara mer lämpligt att istället blanda viktningen mellan saker som också inte är så volatila t ex:

    50% Spiltan Räntefond Sverige
    50% AMF Räntefond Lång

    AMF har en standardavvikelse på 2,16% jämfört med Spiltans 0,64%.

    Bild, OMXS30 kontra AMF och Spiltan under en tioårsperiod:

    Annars visar de flesta backtester jag sett att en diversifering är bättre vid vad som kan kallas ‘knepigare’ tider. Jag litar dock inte riktigt själv på backtester utan tror mer på generella trender som inte går så lång tid tillbaka som till 1901 då marknaden då och nu är helt annorlunda. Vi lever trots allt i teknikåldern och denna har bara varat i runt 20 år. Skulle t om våga påstå att data som är längre än tio år tillbaka inte längre bär särskilt mycket relevans.

    Trendande strategier de senaste åren är saker som ‘Dual Momentum’ och ‘Dynamisk Tillgångsallokering’ och varianter av dessa typ AGG3, AGG6 etc. I likhet med dina trendvärden så handlar det om att titta på långa perioder (1 år max) i kombinationer med kortare perioder (t ex 1 månad) och sedan placera efter rådande trend för varje tillgångsslag. Det viktigaste i alla dessa är att man följer relativt korta trender (1 år + 1 månad) vilket gör att långa trender (över 10 år) inte längre bär samma relevans, något som är viktigt då ingen vet hur framtiden ser ut. Det kan trots allt vara så att både börsen och korta räntor går dåligt. 🙂

    • Tack för kloka och intressanta synpunkter och förslag,

      Jag väljer kort räntefond för att placera kapitalet utan någon egentlig risk för värdeminskning i tider av negativ börstrend. Obligationsfonder kan gå rätt knackigt i perioder av ränteuppgång, och i tider av finansiell oro vet man aldrig vad som kan hända. Helst hade jag sett att jag kunnat placera i andra marknader som råvaror, men det finns ju inte i premiepensionssystemets utbud mer än i begränsad omfattning. Jag vill ha en stark koppling till underliggande marknad, som en aktieindexfond, och inte gå in i fonder som placerar i metallutvinnare eller andra kombinationer där jag får med bolagsrisk eller inte tydligt har koppling till enskilda marknader.

      Negativa trender på börsen brukar vara rätt kortlivade, så att avkastningen bara når upp till några procent under ett år eller så finner jag acceptabelt. Med detta sagt så kommer jag ändå att se om jag kan förbättra den defensiva delen av placeringsstrategin, inspirerad bland annat av dig!

      Vad gäller trender och dess relevans så ber jag att få invända. Vi lever absolut i teknikåldern, men har samma grundläggande flockbeteende som drev oss under 60-talet, som nog också kände sig under stark teknikutveckling. Visst har rörligheten i den finansiella världen ökat, vilket bland annat gör att det dagliga bruset i prisutvecklingen är påtagligt. Därför är det i mina ögon än viktigare att lyfta blicken och titta på de stora rörelserna. Där kan trender vara från månader till flera år.

      Oavsett vad man har för entrystrategier är min erfarenhet att det som avgör prestanda är metoder för exit, position sizing och riskkontroll. Därför kommer jag att lägga mest fokus på att utveckla sådana, och mindre kraft på att förfina trendindikatorn som köp/sälj-generator.

  2. ”Vad gäller trender och dess relevans så ber jag att få invända. Vi lever absolut i teknikåldern, men har samma grundläggande flockbeteende som drev oss under 60-talet, som nog också kände sig under stark teknikutveckling.”

    Absolut, man kan titta på trender generellt sett. Det jag menade mer var allmän hedging när vissa (inte du) t ex kommer med påståenden som att ”guld går generellt bra i tider av oro”. Den typen av saker är inte alls lika säkra i framtiden enligt mig. Det är också lite detta jag menar med att diversifiera riskdelen då man inte vet vad som går dåligt när det generellt sett går dåligt för börsen. Detta gäller även korta räntefonder dock.

    ”Oavsett vad man har för entrystrategier är min erfarenhet att det som avgör prestanda är metoder för exit, position sizing och riskkontroll. Därför kommer jag att lägga mest fokus på att utveckla sådana, och mindre kraft på att förfina trendindikatorn som köp/sälj-generator.”

    Egentligen behöver du inte förfina själva trendindikatorn för att följa exemplet jag gav utan egentligen bara diversifiera tillgångsslagen. Dynamisk tillgångsallokering handlar egentligen bara om diversifering och att använda någon typ av trend ovanpå det. Om trenden kallas ”Onsdagsfondens trend” eller ”Hej-kom-och-hjälp-mig trend” är av mindre betydelse även om den förstnämda kanske är att föredra. 🙂

    Onsdagsfonden Good Options är faktiskt redan en typ av dynamisk tillgångsallokering även om den inte följer mallen för en sådan.

    Här är ett ex på dynamisk tillgångsallokering (Google Spreadsheets):
    https://docs.google.com/spreadsheets/d/1Cr7wvFrtRhtAlhuBIMWG5_aLnf-fp0EirP_5Q9cYRRI/edit#gid=0

    En ex på det som kallas ”Aggressiv global taktisk tillgånsallokering”:
    http://www.enklainvesteringar.se/portfoljmodeller/aggressiv-global-taktisk-tillgangsallokering/

    Det knepiga är givetvis att hitta fonder som står för allt detta i Sverige då courtage riskerar att äta upp eventuell vinst om man handlar med ETF:er.

    Oavsett vore det spännande att se dig skriva om det i ett blogginlägg och applicera din trendindikator på tillgångsslagen och göra ett backtest. 🙂

    • Det grundläggande för en trendföljande placeringsstrategi är ju förstås att identifiera och agera på trender. Ju fler marknader man kan använda sig av, desto fler möjligheter att placera får man. Har man då en strategi med positiv förväntad avkastning kommer den ökade handelsfrekvensen att ge ett bättre resultat, förutsatt att man har bra metod för position sizing och riskkontroll. Ett problem med diversifiering är att det är svårt att hitta marknader som är konsekvent frikopplade från varandra. Räntor och valutakurser påverkar råvaror och ädelmetaller, oljan har periodvis stark koppling till aktiekurser och ibland ingen alls. Här gäller det att hela tiden värdera läget så att man inte sitter med tredubblad storlek i en position trots att man tyckte att det var en position i tre olika marknader. Att följa trenden hjälper inte mycket i det avseendet. Korrelationen mellan marknader varierar mycket över tid och är en svårighet för alla modeller och placeringsstrategier.

      Tillgångsallokering är för mig en tillämpning av sunt förnuft. Om jag handlar i guld bör jag inte samtidigt handla i silver, om jag inte halverar insatserna. Placerar jag i olja är det mindre lyckat att också ta positioner i eldningsolja och bensin. Spannmål rör sig också rätt mycket i samma mönster, och så vidare. Dessutom får man i alla placeringar utanför Sverige med en valutaeffekt.

      Den avgörande fördelen i mina ögon med min placeringsstrategi är att jag säljer optioner. Kurserna kan stå still eller röra sig åt ”rätt håll”. De kan till och med röra sig åt ”fel håll”, bara inte för mycket. Det finns också ett sista datum där optionen förfaller värdelös, om jag skött mina kort som jag ska. Det här ger mig möjligheter till avkastning i alla marknadsförhållanden. Det finns risker med denna strategi, precis som med all annan finansiell investering, men de ska inte överdrivas. Med tydliga regler, disciplin och ett tillräckligt stort kapital klarar man av att hantera även osannolika händelseutvecklingar.

      • ”Tillgångsallokering är för mig en tillämpning av sunt förnuft. Om jag handlar i guld bör jag inte samtidigt handla i silver, om jag inte halverar insatserna. Placerar jag i olja är det mindre lyckat att också ta positioner i eldningsolja och bensin. Spannmål rör sig också rätt mycket i samma mönster, och så vidare. Dessutom får man i alla placeringar utanför Sverige med en valutaeffekt.”

        Precis. En viktig faktor är också de externa som finns utanför alla kurvor (men på sätt och vis utgör dem i och med marknadstro osv). Den psykologiska aspekten. Ingen strategi är bra om den som följer den inte hyser någon större tilltro till den. Det blir lite olustigt när man läser om vissa som handlar med kaffepengar, med den typen av insatser kan man ta vilken typ av risker som helst. Det blir en viss diff när insatserna istället rör sig om 90% av ens samlade kapital och när man investerar i enskilda delar som ligger över vad medianlönen på ett år är i Sverige.

        Det knepiga med optionerna som du säljer är att det är svårare att följa. Däremot är diversifieringen som det utgör ett plus. Helst skulle jag personligen vilja ha en portfolio som köper och säljer fler tillgångsslag, men det blir svårt då kostnaderna hela tiden skjuter i höjden pga alla transaktioner. Desto fler tillgångsslag desto mer komplext blir det hela att följa och utföra någon typ av test på. Den närmaste man kan komma är Handelsbanken Råvarufond, men den tyngs konstant ned av att den innehåller tillgångar som man vid olika tillfällen inte alls vill ha (just nu t ex olja).

    • Ska också lägga till att om och när jag utvecklar Onsdagsfonden PPM kommer tillgångsallokering definitivt vara något jag tittar på, med god inspiration från dina kommentarer! Kanske blir det en strategi utanför premiepensionssystemet för att komma åt bra fonder som gör det enkelt att bygga en riktigt diversifierad portfölj, till exempel via ETF:er.

      • Intressant! Det vore kul att se dig testa olika modeller. Något jag själv märker vid tester är att enkla glidande medelvärden i stort sett endast fungerar som hedge mot nedgångar men i regel alltid också ger dåligt utfall vid uppgångar. Också alltid något som i alla varianter, nästan oavsett om man kör 3, 6 10 eller 12 månader slår index över tid. Däremot något som konsekvent inte slår index under femårsperioder utan snarare kan underprestera ganska ordentligt. Det är enkelt att sätta ihop något som med backtestning slår index 2008, desto svårare att sätta ihop något som inte går negativt 2008 och samtidigt går minst lika bra som index 2009 och framåt.

        Ex, OMX index + GULD + Obligationer när ‘ute ur marknaden’ för något av tillgångsslagen:

        Bra vid nedgång, mindre bra vid uppgång. Positivt är att den trendföljande strategin endast har 2 år där det går dåligt. Om man ändrar så att perioden istället är 2010-2016 går den trendföljande strategin dock betydligt sämre då det enkla glidande medelvärdet inte klarar av att följa med i uppgångar ordentligt.

        Länk till backtest:
        https://goo.gl/VtlhnL

        På portfoliovisualizer.com är det enkelt att utföra generella tester på olika tillgångsslag vilket gör det kul att leka med. Man kan även spara dessa och sedan jämföra osv. 🙂

  3. Intressant! Det vore kul att se dig testa olika modeller. Något jag själv märker vid tester är att enkla glidande medelvärden i stort sett endast fungerar som hedge mot nedgångar men i regel alltid också ger dåligt utfall vid uppgångar. Också alltid något som i alla varianter, nästan oavsett om man kör 3, 6 10 eller 12 månader slår index över tid. Däremot något som konsekvent inte slår index under femårsperioder utan snarare kan underprestera ganska ordentligt. Det är enkelt att sätta ihop något som med backtestning slår index 2008, desto svårare att sätta ihop något som inte går negativt 2008 och samtidigt går minst lika bra som index 2009 och framåt.

    Ex, OMX index + GULD + Obligationer när ‘ute ur marknaden’ för något av tillgångsslagen:

    Bra vid nedgång, mindre bra vid uppgång. Positivt är att den trendföljande strategin endast har 2 år där det går dåligt. Om man ändrar så att perioden istället är 2010-2016 går den trendföljande strategin dock betydligt sämre då det enkla glidande medelvärdet inte klarar av att följa med i uppgångar ordentligt.

    Länk till backtest:
    https://goo.gl/VtlhnL

    På portfoliovisualizer.com är det enkelt att utföra generella tester på olika tillgångsslag vilket gör det kul att leka med. Man kan även spara dessa och sedan jämföra osv. 🙂

  4. Intressant! Det vore kul att se dig testa olika modeller. Något jag själv märker vid tester är att enkla glidande medelvärden i stort sett endast fungerar som hedge mot nedgångar men i regel alltid också ger dåligt utfall vid uppgångar. Också alltid något som i alla varianter, nästan oavsett om man kör 3, 6 10 eller 12 månader slår index över tid. Däremot något som konsekvent inte slår index under femårsperioder utan snarare kan underprestera ganska ordentligt. Det är enkelt att sätta ihop något som med backtestning slår index 2008, desto svårare att sätta ihop något som inte går negativt 2008 och samtidigt går minst lika bra som index 2009 och framåt.

    Ex, OMX index + GULD + Obligationer när ‘ute ur marknaden’ för något av tillgångsslagen:

    Bra vid nedgång, mindre bra vid uppgång. Positivt är att den trendföljande strategin endast har 2 år där det går dåligt. Om man ändrar så att perioden istället är 2010-2016 går den trendföljande strategin dock betydligt sämre då det enkla glidande medelvärdet inte klarar av att följa med i uppgångar ordentligt.

    Länk till backtest:
    goo.gl/VtlhnL (inlägget blir spärrat om jag använder http:// ?)

    På portfoliovisualizer är det enkelt att utföra generella tester på olika tillgångsslag vilket gör det kul att leka med. Man kan även spara dessa och sedan jämföra osv. 🙂

  5. En annan portfölj som bara har nedgång 1 gång från 2006-2016 (-5,6%) jämfört med MSCI Sweden Index som har nedgång 6 gånger och då desto större nedgångar:
    goo.gl/LD85AJ

    Men det är fortfarande samma problem med bra i nedgångar, mindre bra vid uppgångar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s