Varför du inte ska sälja hälften

exit_button

Med en bra exitstrategi för dina placeringar åstadkommer du tre saker:

  • Begränsa förluster
  • Låta vinsterna växa
  • Minimera delen av vinsten som du ”lämnar tillbaka”

Förlusten begränsar du genom att ha en initial stop loss som skyddar dig om kursen utvecklas i fel riktning. Vinsterna låter du växa med en exit som följer med prisutvecklingen uppåt, en så kallande glidande exit. För att inte lämna tillbaka för stor del av den vinst du uppnått snävar du till den glidande exiten allt eftersom du uppnår vinstnivåer. Utan att vara beredd på att ge upp en del av upparbetad vinst kommer du inte att få möjligheten att låta vinsterna växa vidare.

En vanlig exitstrategi som ofta förespråkas av experter och rådgivare är att avyttra placeringar stegvis, till exempel genom att sälja hälften när man uppnått en viss vinst. Tanken är att låsa in en vinst och skydda dina pengar. Tyvärr går denna strategi på tvärs mot målen med en bra exitstrategi, på grund av att du står med maximal insats när du har som störst risk och minimal insats när utvecklingen går i din favör. Istället för att låsa in vinster låser du in större förluster än om du hade avyttrat hela placeringen vid ett tillfälle. Med stegvis försäljning som exitstrategi får du något som skenbart och kanske intuitivt verkar vettigt, tack vare att metoden masserar vår rädsla och behov av att alltid ha rätt. I själva verket genererar denna metod över tid stora förluster och små vinster.

Avanzas sparekonom Claes Hemberg illustrerar hur experter ofta råder till stegvis försäljning i sitt inlägg om hur man ska hantera sina placeringar i Kina-fonder, efter en kraftig uppgång. Istället för att följa hans råd att sälja hälften kan man använda en enkel glidande exit som till exempel Chandelier-exiten, och snäva till den mer ju större vinst man sitter med. Löser exiten ut har man förstås en plan för när det är dags att gå in igen.

Exitstrategi är en utomordentligt viktigt del av en placeringsstrategi. Väl på plats ser den till att du slipper oroa dig över om det är säljläge eller inte, du har alltid exitnivån klar för dig. Slarva inte bort denna fördel genom att följa expertråd som kan kännas bra för stunden men som ger betydligt sämre resultat på sikt.

14 thoughts on “Varför du inte ska sälja hälften

  1. Gick ur enligt ”exitstrategin” för två veckor sedan då vi passerat under 1621. Köpte Spiltan räntefond som jag sålde efter två veckor. Så i måndags investerade jag åter
    I aktieindexfonder. Min fråga blir nu: gäller samma indexnivå(1621) fortfarande för min nya
    Fondportfölj ?

    • Hej Macbook,

      Först en ursäkt för sent svar. Av någon anledning hamnade din kommentar i spam-filtret. Jag kommer att starta en ny Chandelier-exit för den nya placeringen efter att denna vecka avslutats, då vi har en ny högsta notering att räkna ifrån. 1621 är alltså ej aktuell längre.

  2. Hej! Jag är mycket intresserad av att lära mig mer om exit-strategier som exempelvis Chandelier-exit. Jag förstår principen men har dock haft svårt att greppa konceptet i realiteten. Bör man ha endast en fond som man köper och säljer eller har man en portfölj med olika exits för varje fond? Hur många olika är det isåfall rimligt att ha? Hur justerar man sin glidande exit? Och vilka data går man på när man ska köpa in sig igen?

    Jag skulle verkligen uppskatta om du kunde ge ett konkret exempel, med exempelvis 100.000 kr. Vilken typ av fonder du skulle kunna tänka dig att använda, samt hur du skulle tänka kring formlerna.

    Sen en sista fråga som kan låta dum då jag följt din blogg under en längre tid. Onsdagsfonden och veckorapporterna med trendindikatorn, är det din portfölj som vi får följa? Jag har inte helt förstått vad onsdagsfonden är för något, tacksam för en förklaring där också🙂

    Tack på förhand!

    • Hej Will,

      Tack för din kommentar. Vad Onsdagsfonden egentligen är ber jag att få återkomma till i nästa inlägg!🙂 Exitstrategin ska man ha för alla sina placeringar, oavsett om det är flera aktier eller fonder. Jag har en placeringsstrategi där jag växlar mellan Avanza Zero och Spiltan Räntefond Sverige beroende på trend och exit. Den togs ursprungligen fram för sparande i premiepensionssystemet. Med tanke på insättningsgränsen för Zero på 25.000 kr per dag utanför premiepensionssystemet kan man för ett kapital på 100.000 kr välja någon billig indexfond, till exempel SPP Aktiefond Sverige.

      Om man ska ha en eller flera fonder kan man diskutera länge och väl. Aktiemarknader rör sig huvudsakligen på samma sätt: de faller i dåliga tider och stiger i goda tider. Under perioder kan förstås en del börser utvecklas bättre än andra, och det är fullt möjligt att ha upp till kanske fem, sex fonder i olika marknader. Då ser man varje fondköp som en placering med en exit som beräknas efter hur den underliggande börsen rör sig, alternativt på fondvärdets utveckling. Billiga fonder som följer aktiemarknaderna så väl som möjligt är att föredra. Studie efter studie visar hur lite nytta man har av så kallade aktivt förvaltade fonder. Det innebär också att för en aktiemarknad, som till exempel Sverige, finns det ingen anledning att ha mer än en fond i portföljen. Tänk också på att utländska fonder innebär valutaeffekter, som kan bli både positiva och negativa för resultatet.

      Om du vill placera i flera marknader kan du antingen dela upp ditt kapital i lika delar och placera det i respektive fond. Ett mer avancerat, och i längden bättre sätt, är att använda en riskbaserad metod för att bestämma hur mycket du ska satsa. Kanske vill du max riskera 2% i varje marknad. Genom att använda en exit vet du från början vad din initiala risk är (inköpskurs-exit) och kan då beräkna hur många andelar du kan köpa så att portföljen går ned maximalt 2% om kursen går ned till exitnivån.

      Chandelier-exiten beräknar jag varje vecka, där jag från veckans högsta kursnotering drar bort aktuell volatilitet multiplicerat med en faktor på 2.25. Om värdet för den senaste veckan blir högre än tidigare uppdateras Chandelier-exiten, annars inte. Exiten kommer alltså bara att följa med kursen uppåt, aldrig nedåt.

      Den initiala exiten, som också brukar kallas för stop loss, beräknas från inköpspris och kan till exempel läggas på ett avstånd av 3.25 gånger volatiliteten. Volatilitet mäter jag med Average True Range över de senaste 12 veckorna, som ger en bra bild av hur mycket en marknad normalt kan röra sig upp och ned under en vecka baserat på tidigare svängningar. Faktorn (2.25 för Chandelier, 3.25 för stop loss) är till för att ge kursen utrymme att röra sig, så att man inte säljer för tidigt på en normal rekyl.

      Om man träffat en exit och därmed sålt av behöver man en metod för att kunna gå in igen. Jag använder trendindikatorn, och har som regel att avvakta två veckor efter exit. Om trendindikatorn då är positiv gör jag en ny placering.

      • Jag förstår inte riktigt när man bör övergå från sin initiala stop loss-exit-nivå till sin chandelier-exit.

        Om index exempelvis ligger på 1500 och ATR på 1 % så är alltså den initiala stop lossen 1451,25 (dvs. 1500 – 3,25%), men chandelier-exiten ligger på 1466,25 (dvs. 1500 – 2,25%). När överger man stop loss-exiten till förmån för chandelier-exiten?

      • Hej Wester,

        Jag använder mig uteslutande av Chandelier-exiten och får precis som du skriver då en exitnivå på 1466,25. Använder man en fast initial stoploss, vilket är en bra metod, så kommer förhoppningsvis Chandelier-exiten förr eller senare att överstiga stoplossen och aldrig komma tillbaka ned till den. Det är alltså den högsta exiten som alltid räknas.

  3. Gäller samma exitnivå (1621 ) nu som för två veckor sedan då jag sålde alla Avaza Zero. Jag har nu återinvesterat i aktiefonder (indexfond) denna vecka.

  4. Att sälja hälften kan ha ett värde. En säljsignal är ju bara en påhittad konstruktion för att hantera risk. Eftersom vi inte kan veta om nedgången är tillfällig eller långvarig, kan en bra kompromiss bli att sälja hälften, avvakta och sedan sälja resten om den negativa trenden fortsätter.

    Nedgångar går i allmänhet fortare än uppgångar och då tycker jag att det är motiverat att också ha snabbare säljsignaler än köpsignaler. I synnerhet om man prioriterar undvikande av stora förluster före stora uppgångar, vilket jag tycker att man bör.

    Kanske är det mer av akademiskt intresse än av praktisk nytta att diskutera om man ska sälja i ett eller två steg. Jag själv säljer i allmänhet i två steg och tycker att det har tjänat mig väl.

    Det viktigaste utav allt är dock att man har en strategi som är genomtänkt!

    • Tack för kommentaren Nils,

      Som du säger är det bara en sak som är säker på börsen, och det är att vi lever i osäkerhet om framtiden. Därför krävs det en strategi, och en exit som följer kursen och snävas till vartefter den upplupna vinsten ökar är en beprövad och sund konstruktion. Skulle kursen fortsätta uppåt efter exit går man snabbt in igen. Genom att sälja stegvis avsäger du dig möjligheten till vinst du skulle haft med hela positionen, till förmån för ett begränsat skydd. I mina ögon är det mer än akademiskt intresse då stegvis försäljning ger ett sämre resultat och inte minst lätt invaggar oss i en slags trygghetskänsla som faktiskt inte stämmer. Men allra sämst är det förstås att inte ha en strategi överhuvudtaget!

      • Jag är inte så kategorisk utan tror att det man bygger upp alltid blir en kompromiss. Och sådana fungerar ju lite bättre ibland och lite sämre ibland. Att sälja allt fungerar alltid bäst om din säljsignal alltid kickar in på rätt ställe. Men gör den det? Alltid?

        En annan variant är att styra halva kapitalet helt efter lutningen på 200 dagars medelvärde, och andra halvan helt efter lutningen på 100 dagars. Då har du ”spridit risken” på två periodlängder och fått en kompromiss. Analogt med ditt resonemang vore det bättre att bara köra efter en periodlängd. Frågan är då vilken man ska välja?

      • Att ta ställning är om inte annat bra för debatten! Men visst är det så att det finns många olika metoder. Säljsignalen aktiveras ju endast om kursen understiger exit, och om kursen sedan stiger igen köper man snabbt in sig igen. Så utfallet beror inte på hur ”rätt” exitnivån ligger, det avgörande är att du styr hur mycket vinst du är beredd att lämna tillbaka. Glidande medelvärden har inget med min exitstrategi att göra, det är endast en trigger för entry.

  5. En variant för att skala ner jag hört rekommenderas är att fylla den del man säljer av med ett hävstångsinstrument, typ mini future, för att nå samma exponering igen. Då har man uppsidan kvar men begränsar nersidan.
    Tankar på det?

    • Hej Fredrik,

      Du ökar på transaktionskostnader som courtage och skillnad i köp- och säljkurser. Då är det enligt min uppfattning bättre att arbeta med terminer från början, så man tydligare styr risken samtidigt som man binder mindre kapital.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s