Många gånger när man läser bedömningar om var börsen är på väg talas det om stöd- och motståndsnivåer, där köp- eller säljsignaler genereras. Jag använder mig ju själv av olika nivåer, som exits där jag avyttrar en placering. Samtidigt som jag använder en trendindikator som signalerar positiv, neutral eller negativ börstrend. Det finns förstås ingen exakt vetenskap som med hög träffsäkerhet kan förutspå hur börsen kommer att gå framöver, även om det finns många som gärna pekar ut avgörande områden. Man stöder sig på resonemanget om psykologi, där stöd uppstår för att många tidigare har köpt in en aktie eller en fond och tidigare sett den stiga i pris från denna nivå. Omvänt för motstånd.
Även om stöd och motstånd flera gånger ger kursreaktioner i förväntad riktning är det inget att förlita sig på. I en starkt positiv trend tenderar de flesta motstånden att brytas när den starka köpsidan trummar på. Omvänt i en kraftig börsnedgång räcker inte många stöd till för att bromsa eller stanna upp rörelsen nedåt. Det viktiga med nivåer och indikatorer är inte deras träffsäkerhet, utan vad du gör med den information de ger dig. Får du en köpsignal, vad köper du, för hur mycket och när kliver du av. Får du en säljsignal, säljer du allt, går du kort etc. Att lägga pengar eller för mycket ansträngning på att hitta den fantastiska indikatorn som ska hjälpa dig att fatta rätt placeringsbeslut i alla lägen är bortkastat. Finansiella marknader drivna av mänskligt beteende är för komplexa för att med hög träffsäkerhet kunna beskrivas med modeller, oavsett hur komplicerade de är. Det gäller särskilt ju kortare tidsperioder man studerar. I längre tidsperspektiv ser man de större rörelserna tydligare. Kan man fånga in lejonparten av dem är mycket vunnet.
Jag använder trendindikatorn som en temperaturmätare på placeringsmiljön. Är den positiv är det fritt fram att köpa aktier och fonder. Är den negativ är det säkra placeringar som gäller. Bara för att trendindikatorn slår om från positiv till negativ så är det inte ett säkert tecken på en kommande nedgång, en säljsignal. Kurserna kan lika gärna bara rekylera under en kortare tid för att sedan sticka iväg igen. Det viktiga är inte hur bra köp- och säljsignaler du tycker dig ha, utan hur du hanterar det verkliga utfallet av de placeringar du gör baserat på signalerna. Det är då exits har en så avgörande betydelse, för att både ta hem vinst och begränsa en förlust. Att en exit träffas innebär naturligtvis inte heller att kursen kommer att börja falla, men det är en signal om att avyttra den aktuella placeringen för att ta hem en fin vinst eller begränsa en förlust, och sedan förbereda sig på nästa köp om kursen fortsätter upp.
Det är talande hur många placerare som blir nervösa så fort kurserna rekylerar med 5-10%. Om de i förväg funderat på vilken avkastning de vill uppnå, hur mycket de kan tolererar att tillfälligt förlora, och under vilken period och sedan designat en exit som passar hade de sluppit oroa sig och bara agerat på vad som sker. När man klivit ur en position är det naturligtvis inget som hindrar att man går in igen när man tycker sig ha fått en köpsignal eller ser en förnyad positiv trend. Återigen bestämmer man en exit och vet även denna gång när man ska avyttra. Så ser egen aktiv förvaltning ut, och man slipper ställa frågan om man ska sitta lugnt kvar i båten eller sälja allt.
Sedan kan man diskutera hur egen aktiv förvaltning står sig i förhållande till den berömda långsiktigheten där man alltid sitter passiv. Det är en annan diskussion. Låt mig bara konstatera att 50% kursnedgång kräver 100% uppgång för att uppnå nollresultat.
Stödlinjer på det där sättet tar jag också med en nypa salt. Däremot tycker jag s.k. crossovers över glidande medelvärden funkar riktigt bra som köp- och säljsignaler, med fördel MA200. Dessutom ser du ju trenden dels i lutningen på MA, samt även om kurspriset står över eller under MA.
Hej Jay,
Glidande medelvärlden som trendindikatorer tycker jag är utmärkt, särskilt med längre tidsperspektiv som veckodata. Crossovers är jag lite mer skeptisk till, vissa kombinationer fungerar bra under vissa perioder, annars sämre. Men jag använder ju mig av det själv i Onsdagsfondens trendindikator, som går från negativ till positiv beroende på hur ett knippe av kortare och längre medelvärden utvecklas relativt varandra. Däremot använder jag inte som en ren köp- och säljsignal, utan tycker att en exit kopplade till exempelvis volatiliteten ger en bra och nyttig extra dimension.
Hej! Tack för en fin blogg. Vid tex exitnivå 1620 och ett scenario där börsen går ner 10-20% när kan det vara bra att köpa in sig igen?
Hej Jenny,
Tack för din kommentar och din positiva återkoppling! Jag köper in mig igen när trendindikatorn går från att vara negativ, vilket den bör vara vid en nedgång om 10-20%, till positiv. Annars går jag in igen om trendindikatorn skulle fortsätta vara positiv två veckor efter det att exitnivå träffats och jag gått ur.
Om jag förstår rätt så säljer du när trendindikatorn slår om till negativ (dvs. inte till neutral), men du köper efter två veckor när trendindikatorn slagit om från negativ till neutral. Varför denna diskrepans?
Jag utgick från det som står här: https://onsdagsfonden.wordpress.com/placeringsstrategier/
”Entry:
– När veckotrenden slagit om till positiv eller när negativ veckotrend avbrutits av två veckors neutral veckotrend, eller om trenden är positiv andra veckan efter Chandelier-exiten underskridits köps Avanza Zero för 100% av kapitalet.”
Fast där står visserligen också att du gör exit ”när positiv trend avbrutits” vilket verkar lite förenklat. Är informationen på den sidan fortfarande aktuell?
Wester,
Tack för att du uppmärksammar mig på brister i bloggen, jag har nu tagit bort den gamla formuleringen om exit när positiv trend avbrutits och kompletterat med att exit också görs om trenden slår om till negativ.
Diskrepansen baseras på att nedgångar generellt kommer snabbare än uppgångar. Därför vill jag agera kvickare när trendindikatorn signalerar risk för börsnedgång, men tar det lite lugnare vid börsuppgång. På så sätt undviker jag också att sälja och köpa veckorna efter varandra, upprepade gånger. En inbyggd tröghet i systemet för att minska transaktionskostnader vid placeringsändringar.
Pingback: Veckorapport vecka 2 2016 | Onsdagsfonden