Dra nytta av marknadens svängningar

Det enda man med säkerhet kan säga om framtida kurser på finansiella marknader är att de kommer att fluktuera, ibland med små svängningar, ibland med större. Det kan vara frustrerande att se sina placeringar stiga och sjunka i värde, framför allt när det sker i raskt tempo under kort tid. Då brukar falangen med ”långsiktighetskramare” börja få vind i seglen och peka finger åt oss som mer aktivt försöker förvalta våra placeringar och skydda vårt kapital. Och visst kan det kännas riktigt surt om man just sålt en aktie för att kursen sjunkit till en nivå där man bestämt sig för att sälja, bara för att på några veckor få se kursen vända upp igen och nå en ny topp.

För att följa med i marknadens svängningar finns det en riktigt bra indikator som mäter dem: Average True Range (ATR).

Man kan se ATR-värdet som ett mått på en akties naturliga prisvariation. Varje dag sker ju köp och försäljningar baserat på girighet, rädsla, tvång och glädje, ryktesspridning och matematiska modeller. Kursrörelser som ligger inom detta brus betyder inte så mycket, men om kursen skulle bryta upp eller ned med en rörelse som tydligt överstiger den normala prisvariationen så kan det vara en signal om att kursutvecklingen är på väg in i ett mer dramatiskt skede. ATR ger ett mått på den så kallade volatiliteten, och är enkelt att visualisera.

 

I diagrammet ovan ser man tydligt hur volatiliteten ökar dramatiskt under mini-kraschen i oktober, för att sedan klinga av rejält de senaste veckorna. Idag ligger medelvärdet av ATR för OMXS30 under de senaste 10 dagarna på 1.07% av index. Med andra ord kan man förvänta sig, eller åtminstone inte höja på ögonbrynen över dagliga börsrörelser på dryga procenten.

Vad kan då använda ett mått på volatiliteten till? Det finns många som söker samband mellan volatilitet och kommande kursutveckling för att tajma placeringar, men till den skaran hör inte jag. Istället gör jag som många andra aktiva förvaltare och låter volatiliteten styra hur mycket jag ska köpa för och när jag ska sälja. För båda dessa beslut fungerar det utmärkt att använda volatiliteten och låta marknadens svängningar påverka dina beslut.

Praktiskt så använder jag mig av den så kallade Chandelier exit, där jag sätter placeringens exitnivå på ett avstånd om X * ATR från den högsta kursnoteringen sedan jag köpte aktien. I takt med att kursen ökar och/eller ATR minskar kommer exitnivån att flyttas uppåt. Den kan dock aldrig flyttas nedåt, så om kursen backar kommer den för eller senare att träffa exitnivån och jag säljer aktien. Om börsen är riktigt svängig kommer avståndet till exitnivån automatiskt att öka för att ge placeringen mer utrymme.

Avståndet mellan inköpspris och den första exiten blir varje placerings risk. Köper jag en aktie för 100 kr och exitnivån är 75 kr så är min risk 25 kr per aktie. Genom att definiera hur mycket av min totala portfölj jag vill riskera per placering kan jag enkelt räkna ut hur många aktier jag kan köpa. Låt oss säga att varje placering max får riskera 1% av ditt portföljvärde. Om du har en portfölj värd 100.000 kr så kan du då maximalt riskera 1.000 kr. Om vi tar exemplet ovan är din risk/aktie 25 kr, vilket gör att du kan köpa 1000/25=40 aktier. Skulle den första exiten träffas har du förlorat 1% av kapitalet och inte mer. Ju större avstånd mellan inköpspris och första exit, desto färre aktier kommer du att köpa, vilket gör att du kan hålla din risk konstant.

Med en volatilitetsberäknad exit kan du alltså förvalta hela din portfölj efter börsens svängningar och säkerställa att oväntade upp- och nedgångar inte påverkar ditt kapital mer än vad du bestämt i förväg.