Den ädla konsten att veta när man ska sälja sina aktier och fonder

Att köpa aktier och fonder är för de flesta av oss som är intresserade av placeringar en rolig och stimulerande aktivitet. Vi väljer ut vad vi ska köpa, när och hur mycket vi ska köpa och kanske tillåter oss att drömma om hur en framtida värdeökning kommer att hjälpa oss att uppnå våra drömmar.

köp_aktier

Betydligt tråkigare och jobbigare blir det när beslutet handlar om att sälja. Även om kursen har stigit våndas man över om det nu är rätt att sälja, eller om man då kommer att missa en fortsatt uppgång. Behåller man placeringen kanske den där börsnedgången som alla pratar om verkligen kommer. Hur man än gör kommer det säkert att bli fel…

beslutsångest

Det är lätt att bli stressad och handla i affekt eller välja att blunda och inte göra något alls. En del placerare har ett kapital som de inte behöver använda under lång tid; utgifterna i tillvaron täcker man ändå. I den situationen är det enkelt att stapla argument för långsiktighet och ränta-på-ränta. Men de av oss som inte har en sparhorisont på minst 20-25 år och inte siktar på att bli mångmiljonärer i hög ålder behöver en strategi för att veta när det är dags att sälja en placering, av det enkla skälet att det gäller att minimera förluster och maximera vinster för att få en god och stabil värdeutveckling.

I en placeringsstrategi brukar man tala om exits när det gäller att avyttra placeringar. Ett exempel på exit är den så kallade stop loss, som ju handlar om att sätta en kurs där man säljer för att undvika ytterligare förlust. Men en exit handlar lika mycket om att sälja med vinst. Exits är något du själv kan styra och därför är det logiskt att lägga energi på att utforma sådana. För ett sparande som till exempel premiepensionen, tjänstepension och annat fondsparande rekommenderar jag återigen tekniken med att skapa din egen blandfond, där du roterar mellan aktie- och räntefond baserat på en trendindikator i veckodiagram. Då behövs ingen mer utvecklad exit, det räcker med att kliva av när en börsuppgång verkar vara på väg att ebba ut.

Om du placerar i aktier, flera fonder eller en kombination av marknader behöver du arbeta mer aktivt med exits, för att kunna sätta rimliga mål på avkastningen, till exempel att du ska fördubbla pengarna på 5 år eller sälja med vinst efter 30% uppgång. Låt oss anta att du vill fördubbla pengarna under 5 år när du köpt en aktie. Om aktien kostade 100 kr att köpa och din första exit ligger vid 75 kr så har du en risk per aktie på 25 kr. Om kursen dubblas till 200 kr har du tjänat 100 kr per aktie, efter att ha riskerat 25 kr. Med andra ord har du uppnått ett så kallat reward/risk på 4:1 — du vann 4 kronor för varje krona du riskerade — , vilket innebär att du får en god avkastning i förhållande till risken du tog.  Utan exit, alltså med en teoretisk risk på 100 kr per aktie, hade reward/risk legat på 1:1, en kvot som gör det mycket svårt att nå ett bra resultat över tiden. Sambandet mellan reward/risk kan illustreras på följande sätt, där det förstås gäller att undvika den röda kvadranten av placeringar med hög risk och låg avkastning.

risk_reward

Vad den första exiten — stop lossen — också gör är att se till att du automatiskt överger en placering som inte utvecklats som du tänkt dig. Det är här många känner en instinktiv motvilja, det är jobbigt att ta en förlust. Betydligt enklare att säga att man är långsiktig och låta aktien vara. Men tänk på att en nedgång med 50% kräver en uppgång på 100% för att du ska nå break-even. En nedgång med 25% kräver endast en uppgång med 33% för att nå dit. Verkar det inte bättre att sälja av i tid och satsa på andra aktier som går bättre för tillfället, alternativet invänta ett bättre tillfälle att köpa aktien igen? Det handlar om att skydda ditt kapital från kraftig värdeminskning.

För köp av fondandelar blir exits lite svårare, men du får då titta på underliggande index, till exempel ett av Stockholmsbörsens index, och bestämma din exitnivå. När du vet din risk kan du göra en riktigt bra beräkning av lämpligt antal aktier att köpa, så kallad position sizing. Låt oss säga att varje placering max får riskera 2% av ditt portföljvärde. Om du har en portfölj värd 100.000 kr så kan du då maximalt riskera 2.000 kr. Om vi tar exemplet ovan är din risk/aktie 25 kr (100 kr-75 kr), vilket gör att du kan köpa 80 aktier. Skulle den första exiten träffas har du förlorat 2% av kapitalet och inte mer.

När du väljer exitnivåer bör du utgå från din placeringshorisont, om du handlar på kort, medellång eller lång sikt.

horisont

Hur ofta din strategi ger dig möjlighet att köpa aktier är också viktigt. En snäv exit gör att du kommer att avsluta placeringar oftare och då är det viktigt att ha ett sätt att komma in i aktien igen när den rör sig åt rätt håll. En vidare exit ger positionen mer utrymme att utvecklas och passar den som är mer långsiktig och inte handlar så ofta. Det finns ett antal olika sätt att beräkna lämpliga exitnivåer, men en enkel exit som passar en mer långsiktig placerare är att sätta den första exitnivån på 20-25% under inköpspris.

Om kursen sedan utvecklas i rätt riktning ska du ha en exit som följer med uppåt och låter vinsten växa, samtidigt som den ser till att du avslutar positionen innan kursen gått för mycket i fel riktning. En paradox är att för att kunna låta vinsterna växa måste du vara beredd att förlora en del av dem. En utmärkt vinstexit är den så kallade takkrona-exiten, chandelier exit. Du flyttar helt enkelt löpande upp exitnivån så att den hela tiden ”hänger” till exempel 25% från taket, vilket är aktiens högsta notering sedan du köpte. Exitnivån flyttas aldrig ner, utan till slut kommer den att träffas när priset sjunkit tillräckligt och du stänger placeringen. En bra variant är att snäva till exiten när du uppnått en tillräckligt bra vinst, till exempel tre gånger den risk du ursprungligen tog, då du med andra ord nått reward/risk på 3:1. Kanske sätter du då exitnivån 15% under toppnoteringen. En sådan här glidande exit är ett konkret sätt att leva efter devisen ”cut your losses short and let your profits run”.

Trailing-Stop-Loss-Example

Till sist: bara för att du avslutat en placering efter att en exitnivå nåtts betyder det förstås inte att aktien, fonden eller vilket instrument det nu rör sig om är ett avslutat kapitel. Du har avslutat en affär för att stoppa en förlust eller ta hem en vinst, och då är det bara att invänta ett nytt läge att köpa in sig igen. Exits handlar om att skydda ditt kapital och använda det effektivt, inte om att förutsäga om en aktie kommer att gå upp eller ned.

One thought on “Den ädla konsten att veta när man ska sälja sina aktier och fonder

  1. Ping: Vad får börserna att bli så galna? « Onsdagsfonden

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s