Om placeringar och strategi

Onsdagsfonden har varit igång ett tag och i och med den senaste tidens uppehåll så tänkte jag det kunde vara värt att göra en snabbrepris av mina tankar och rekommendationer om placeringar och strategi.

Konsten att placera ditt kapital behöver inte jämställas med övermänsklig spåförmåga, avancerade finansiella konstruktioner eller slumpen. Enligt mitt sätt att se handlar det i grund och botten om sunt förnuft. Du vill få en god avkastning och kunna njuta av dina besparingar vid en tidpunkt som du bestämmer. Kanske är du mycket intresserad av aktier och fonder och lägger gärna timmar per vecka för att se över dina placeringar. Eller är du en ”soffliggare” som tycker att valen mest är av ondo och möjligen läser årsutdrag, med viss nervositet? Oavsett vilket så behöver du en strategi för dina placeringar. Det låter mer komplext än vad det är: syftet med strategin är att du ska få bästa tänkbara möjlighet att uppnå dina mål, oavsett placeringsfilosofi.

Jag har tidigare skrivit om hur du ska utgå från dig själv när du tar fram din placeringsstrategi. När du analyserat dina mål, förhoppningar, förutsättningar och övertygelser kan du enkelt snickra ihop en strategi som passar dig. Det minst viktiga i strategin är timingen, när du köper en aktie eller en fond. Detta trots alla böcker och artiklar om hur man köper på bästa sätt och hittar bottnarna. Det näst mest betydelsefulla är din förmåga att hantera utfallet av dina köp: när ska du sälja för att ta hem vinst eller begränsa förlust. Den viktigaste komponenten är den man kanske spontant tänker minst på: hur mycket ska man satsa, det vill säga hur många aktier eller andelar ska man köpa. Denna konst går under beteckningen position sizing, och är sorgligt försummad av så kallade finansexperter.

Placeringsstrategi? Baah, jag som köper aktier/fonder och stoppar i byrålådan, för att sedan dra ut en god avkastning efter 10, 15, 20 år! Ja, det låter ju bekvämt, men en sådan ”buy-and-hold” strategi är kanske den mest riskabla av alla. Du riskerar i teorin hela ditt kapital och förlitar dig på att aktier över lång sikt alltid går upp. Historiskt har det varit så, om man sett på väldigt långa intervall om minst 20 år. Men de senaste 10 åren har t.ex. aktier gett sämre avkastning än ränteplaceringar. Framför allt är det att skjuta dig själv i foten om du tillåter dina placeringar vara med i börsuppgång som börsfall. Du överlåter då åt marknaden att bestämma när du kan ta ut ditt kapital. Även om du haft turen att vara med på en fin uppgång på säg 100% raderar ett börsfall på 50% ut hela vinsten. Det är inget ovanligt scenario, som vi sett de senaste åren. Det är dina surt förvärvade besparingar vi pratar om. Du ska vara lika rädd om dem som om bilen, huset eller annat värdefullt i din ägo.

Jag kommer inte att tala om för dig vilka aktier eller fonder du ska köpa, förutom att genom Onsdagsfonderna exemplifiera hur du kan sätta ihop en portfölj. Däremot kommer jag att tjata mig blå i ansiktet om vikten av att skydda ditt kapital och använda det effektivt. Metoden för det ska finnas i din placeringsstrategi, som utgående från dig själv ska innehålla följande komponenter:

Vilka marknader ska du handla på? Svenska aktier, utländska börser, råvaror, valutor, räntepapper, etc.
Vilka instrument ska du handla med? Aktier, optioner, terminer, CFD, fonder, warrants
Entrysignal? När tar du position, alltså köper (eller säljer) i en marknad. Här finns det ett otal modeller att använda sig av. Lägg minst krut här och använd en signal som du tycker verkar enkel och logisk. Följ trenden, lita på rådgivare, räkna på bokslut, etc. Det är faktiskt helt ok att använda tärning! 🙂
Risknivå? Hur mycket vill du riskera per position och totalt i din portfölj. En rekommendation är att aldrig riskera mer än 2% av ditt kapital per position, och inte mer än 6% av din portfölj samtidigt. Då kan du klara av upprepade förluster utan att tvingas lämna in. Kom också ihåg att risk är knutet till avkastning. Sikta inte på att nå 50% avkastning per år om du inte kan tolerera stora tillfälliga värdeminskningar.
Exits? När ska du avyttra en position. Det är lika viktigt att veta när du ska ta hem vinst som när du ska begränsa en förlust. Innan du köper en aktie ska du veta till vilken nivå du tolererar att den går ned (stoploss), och vid vilken nivå du säljer. Sätter du ingen stoploss riskerar du hela ditt kapital och kan inte styra din risknivå. Då sätter du marknaden i förarsättet, och får blunda och hoppas.
Position sizing? Hur många aktier eller andelar ska du köpa. All-in kan vara kul vid pokerbordet, men är förödande för placeringar. Använd din risknivå och beräkna din förlustrisk som skillnaden mellan din ingångskurs och din stoploss. Då kan du enkelt räkna ut antalet aktier att köpa.

Till sist, risk. Risk handlar om sannolikheten för att förlora pengar, och om storleken på förlusterna. Det handlar inte om standardavvikelse på avkastningar, diverse grekiska bokstäver eller annat finansiellt mumbo-jumbo. Du styr det heller inte med de allmänna floskelråden om att sprida dina risker och se placeringar på lång sikt. Det är finansindustrins eviga mantra för att uppmuntra till extrem intjäningsförmåga för fonder som har det gemensamt att de nästan alla utvecklas sämre än index. Risk är det enda du kan påverka vad gäller dina placeringar; uppgång och nedgång sköter marknaden om. Så varför inte koncentrera dig mer på det du kan påverka och mindre på det du inte styr över?