Seriösa alternativ till långsiktighet?

I en artikel i Veckans Affärer , som också refereras i Dagens PS skriver Per Olof Lindsten en betraktelse över aktier som investering och ger enligt ingressen knepen som gör dig till en börsvinnare. Efter att ha konstaterat att aktier gett en synnerligen medioker avkastning för den som placerade pengar på Stockholmsbörsen för 10 år sedan fortsätter Lindsten muntert med att beskriva hur den som år 1900 satte en miljon kronor  i svenska aktier och bara återinvesterat utdelningar idag kan ståta med 2 miljarder. 7% avkastning per år, det är verkligen inte fy skam. Problemet är väl kanske att placeringshorisonten fick bli 109 år…

Långsiktighetsfalangens största pedagogiska problem är att vårt vanligaste sparande inte spänner över hela livet, utan snarare 5, 10, 15 eller kanske 20 år. Med sådana tidsperspektiv blir det direkt farligt att förlita sig på aktiers avkastning i extremt långsiktiga tidsintervall. Sannolikheten att ett börsfall ska punktera dina placeringar med 50% minst en gång under ett normalt sparande är historiskt mycket hög. Och då krävs det en uppgång på 100% för att nå tillbaka igen, vilket kanske inte alltid är möjligt. Du kan ju ha velat ta ut pengarna kort efter att det stora raset inträffat. Men borde du då inte ha satt pengarna i säkrare placeringar när du har så kort tid kvar till dess att du vill ta ut dem? Det kan man tycka, men tänk om raset inträffade just innan det var två-tre år kvar till mitt tänkta uttag och jag inte hann växla över till räntefonder?

Sedan ställer Lindsten en viktig fråga:

Men vad finns det egentligen för seriösa alternativ till att investera långsiktigt i aktier? Att köpa och sälja aktier kortsiktigt och försöka tajma upp- och nedgångarna är en mycket svår uppgift. Att pricka toppar och bottnar exakt är omöjligt. ”

Detta är den vanliga motståndslinjen bland förespråkare för långsiktigheten som den enda sanna vägen till framgångsrika aktieplaceringar. Att vara aktiv/kortsiktig med sina aktier innebär enligt dem bara att man ger sig in i ett spel man inte kan vinna, där man alltför ofta köper på toppen och säljer på botten.  Lindsten tar diskussionen vidare:

Men det finns också något mellanting. Att vara långsiktig behöver inte betyda att man alltid, i alla lägen ska vara fullinvesterad på börsen, utan att man disciplinerat också realiserar vinster i goda tider för att sitta delvis likvid i sämre tider när de gyllene köptillfällena uppenbarar sig. När ”Mr Market” har ett vettigt pris att erbjuda som aktieanalysens fader Benjamin Graham skulle ha uttryckt det.

En annan viktig aspekt för den som lite bättre vill försöka tajma in börssvängningarna är att koppla bort känslorna. Det vanligaste felet som småsparare gör på börsen är att köpa aktier när de tillsammans med omgivningen känner sig tillfreds, upprymda och optimistiska, och säljer när allt blir dystert. Det är den som gör precis tvärtom som blir rikligt belönad. ”

Visst är det viktigt att alltid ha handelsberedskap och ta hem vinster, men hur ska man göra det? Utan mer konkreta tankar är det ännu en meningslös floskel. Och att man ska köpa när det är dystert och sälja när humöret är på topp låter väldigt bra, men är ett synnerligen populistiskt råd. Den som tyckte att det var väl dystert efter den kraftiga nedgången i juni förra året fick vara med om en lång fortsatt resa nedåt innan det vände. Och den som tyckte att kurserna återhämtat sig väl mycket i början av 2005 missade en mycket fin fortsatt uppgång.

Alternativet till passiv långsiktighet stavas aktiv förvaltning. Det handlar till ytterst liten del om att pricka in sina köp och försäljningar. Istället är de viktigaste komponenterna  hur man kontrollerar sin risk, vad man ska handla med, hur man avgör hur mycket man ska satsa i varje aktie, hur man gör sig av med förlorare och hur man tar hem vinster. Jag saknar ens en antydan om dessa faktorer i artikeln, förutom en kryptisk skrivning om att ”man disciplinerat också realiserar vinster i goda tider för att sitta delvis likvid i sämre tider när de gyllene köptillfällena uppenbarar sig. När ”Mr Market” har ett vettigt pris att erbjuda som aktieanalysens fader Benjamin Graham skulle ha uttryckt det.”.  Så här är det helt plötsligt rätt att försöka göra en bra tajmning av sitt köp..?

Aktiv förvaltning handlar inte om att gissa när kurserna är uppe i det blå eller nedpressade i källaren. Inte heller om att tävla om att hitta den mest undervärderade aktien. Den som använder sitt kapital effektivt och aktsamt, och förvaltar sina inköpta aktier på ett systematiskt sätt är den som kommer att uppnå framgång. 

Jag invänder också kraftfullt mot Lindstens avslutningspoäng:

”Men det finns också risker med att stå utanför börsen. Missar du säg de tio bästa börs­dagarna under en tjugoårsperiod sätter det stora avtryck i din portfölj, precis som det naturligtvis gör om du likaså lyckas undvika de allra sämsta börs­dagarna.

På samma sätt riskerar du att missa en ansenlig del av avkastningen om du inte är med de första månaderna av ett nytt börsrally som ofta går snabbt. ”

Vad spelade det för roll om man väntade till i början av 2005, när OMXS30 stod i omkring 700, efter en uppgång från ca 450 år 2003, när uppgången sedan gick vidare tilll ca 1300 i mitten av 2007? Det var en fortsatt uppgång med 85% ! Jag kan ta fram många exempel på långvariga trender där man tryggt kunnat utnyttja ”mellanfasen” utan att behöva chansa i tider av volatilt trendomslag. Den långsiktige som varit med om hela nedgångsfasen under 2008 har trots en väldigt fin börsutveckling 2009 fortfarande en stor del av sitt portföljkapital eroderat. Var det värt det bara för att slå sig på bröstet och säga ”jag missade i vart fall inte uppgången”? Efter en kraftig nedgång krävs det en ännu större uppgång för att hämta igen fallet, och i den processen finns det tid för alla att placera sina pengar i lugn och ro.

Annonser

10 thoughts on “Seriösa alternativ till långsiktighet?

  1. Mycket bra skrivit! Det knepiga är att texten sannolikt fungerar som ett rött skynke för flertalet av börsens aktörer. Jag kan upptiktigt inte förstå varför.

  2. Har du läs Graham? Rekomenderas. Graham rekomenderar i högsta grad en aktiv placering mellan obligationer och aktier grundat på värdering. Att Graham skulle rekomndera köp och behåll är direkt felaktiga slutsatser. Graham rekomenderar i många stycken sunt förnuft får man 10% i ränta är det det bättre än 3%…

    Ibland får jag intrycket av att alternativen antingen är långsiktighet i antingen 109 år eller ”aktiv portföljhantering på veckobasis”. För gemene man så tror jag en god strategi ligger mitt mellan om man sedan bygger sin förvaltning på fundamental eller teknisk inriktning finns skäl att tro att båda varianterna kan vara framgångsrika om man har goda kunskaper.

    Samt givetvis det faktum att man i finansiella placeringar (banksparande undantaget) inte bör ha en placeringshorisont på mindre än 2 år, alldeles oavsett placeringsstrategi är risken stor att få negativ avkastning.För ”generation 70-talist med dyrt boende” är nog amortering bästa sparandet.

  3. Christoffer, nej, jag har inte läst Graham utan endast andra referat av hans The Intelligent Investor, bland annat ditt. Jag förstår därför inte vad din kommentar om direkt felaktiga slutsatser avser.

    Vad man har för tidsperspektiv bestämmer man förstås själv, men faktum kvarstår att många studier som visar på aktiers överlägsna avkastning baseras på mycket långa tidsperioder. Självklart är det så att i det långa loppet så ska aktier gå bra, då kurserna speglar tillväxt och lönsamhet i våra företag, vilka är grundvalen i vår existens. Men de störningar som av och till inträffar på grund av lågkonjunktur, finansiell kris, bubblor etc. kan drabba en portfölj hårt, vilket vi sett flera bevis för de senaste 10-20 åren. Det är det jag menar att man måste beakta för att skydda sitt kapital, och i en period av nedgång spelar det mindre roll vad man köpt, det mesta kommer att gå ned i takt med marknaden i vart fall.

    Aktiv portföljhantering behöver naturligtvis inte handla om att köpa och sälja aktier på veckobasis. Jag har flera gånger beskrivit alternativet att köpa aktier med lång placeringshorisont och tillämpa en enkel glidande stoploss på 25% av inköpspriset. För en aktie i någorlunda stabil trend kan det dröja åratal innan exit, men när det sker kommer det att finnas goda grunder för att avyttra.

    Problemet med många av de som propagerar för långsiktighet och kombinerar det med någon rekommendation att man ska ta hem vinster i tid är att det sällan finns något tydligt sätt att veta när rätt tid infinner sig. Ska man vara nöjd med 20%, 50% eller 100% avkastning? Ska man sälja en aktie för att p/e-talet är för högt, för att räntorna är höga, etc. För den som vill använda sitt kapital effektivt och aktsamt är det betydligt enklare att följa en tydlig förvaltningsplan, med givna kursnivåer där man säljer av, än att gå efter maggropskänsla, luddiga värderingsmodeller eller annan ”fluffig” input till säljbeslutet.

    Att man väljer 10% avkastning framför 3% är nog troligt om man har all information. Men tyvärr är så aldrig fallet. Det går bara i efterhand att se vad en placering får för utfall (undantaget sparande i obligationer eller annat bundet sparande). Osäkerheten i form av marknadsrörelser kommer man aldrig ifrån och kan heller inte påverka. det man kan påverka är den risk man tar, och varför då inte lägga krutet på att kontrollera den på bästa möjliga sätt? Där är komponenter som stoploss, vinstexits och position sizing oumbärliga, oavsett om man agerat på en break-outsignal eller köpt baserat på en Grahamsk värdeanalys!

  4. Haha, långt ifrån, men det har varit lite hektiskt med skolavslutningar, midsommar, jobbspurt och annat. Då räcker tiden bara till att förvalta portföljerna och fonderna får stå tillbaka. Jag hoppas kunna få fart på inläggspressen igen inom en vecka.

  5. Långsiktighet är ju idiotens enda möjlighet. Det blir ju då ganska lätt att förstå varför flertalet sjunger dess lov.

    Sedan har jag svårt att förstå varför alla skall lyckas på börsen. Varför skall alla lyckas på börsen? För mig förefaller det vara omöjligt. Alla lyckas inte som musiker, slöjdare, konstnärer, sångare, rallyförare, travkusk, fotbollspelare etc. De flesta får nöja sig med att vara halvbra, på sin höjd.

    Nu kan ju detta verka lite cyniskt men så är det inte. Jag tror att även en halvtaskig musiker kan finna nöje i sitt intresse och är fullt tillfreds med sin situation väl medveten om att han inte är ngn Roland Pöntinen.

    Parallellen till börsen får bli att långsiktigheten ‘KAN’ utgöra den kudde/buffert/assistans som behövs för den som saknar praktiskt kunskap ‘om börsen’. Historisk sett, i alla fall med rätt mätpunkter, är det (långsiktighet) ju en metodik som även har viss pedagogisk förankring.

    Motsatsen, att verkligen skaffa sig kunskapen och bli en fullfjädrad Roland Pöntinen, är nog inte aktuellt för det stora flertalet. Tänk om kolumnisten skulle skriva det – ”för att lyckas som investerare krävs det att Ni ‘studerar’ ämnet på heltid i minst tre år, DÄREFTER börjar Ni”!

    Hur många är då intresserade? Nä, inte många.

  6. Följer en sida som heter börstjänaren. Många av de svar som söks i ovanstående text kan gå att ”finna” där….

  7. spear, intressanta tankar. Jag kan nog hålla med om en del av ditt resonemang, men min tes är att man kan klara sig riktigt bra genom att tillämpa sunt förnuft i sina placeringar. De regler jag satt upp för till exempel Onsdagsfonden Avanza eller Exakt är inte direkt rocket sciende, och bör enligt mig kunna ge hygglig avkastning. Sedan tror jag inte att man förmår krama ut mer avkastning enbart genom att läsa in en massa kunskap. Men givetvis ger det en fördel, framför allt om man spolar allt dravel om hur man hittar vinnare och koncentrerar sig på placeringar med god balans mellan risk/avkastning och sedan gärna tittar på hur andra vinnare gör.

    Mats, gratis reklam bjuder jag på 🙂 BT är en sajt som har en hel del guldkorn, men även där är de flesta svaren inriktade på vad och när man ska köpa. De är inte svaren på mina frågor i inlägget!

  8. Absolut har Du rätt med det där med förnuft! Problemet är, TROR jag, att det är väldigt få förunnat att se förnuftigt på denna process. Det är nog så att andra faktorer värderas högre….

    K-I-S-S (keep it… osv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s