Exitstrategier

”Cut your losses short and let your profits run” är ett gammalt talesätt när det gäller aktier, och det innehåller mycket visdom. Nyckeln till framgång är inte att hitta den bästa timingen, utan istället att optimera hur man hanterar aktier, fonder och andra instrument när man väl köpt in dem.

Att hålla förlusterna nere gör man förstås med en stop loss. Du kan ge en aktie gott om utrymme att röra sig i och ändå begränsa förlusten uttryckt i procent av ditt kapital, om du har en god metod för position sizing. Men hur vet man när man ska ta hem en vinst?

De flesta som någon gång köpt aktier och fonder har varit i situationen att man sitter med en trevlig vinst, men är osäker på om det är rätt läge att sälja eller om man ska hålla kvar. Kanske har man bränt sig några gånger och behållt en vinnare som efter en kraftig börsnedgång smält samman till ett nollresultat eller i värsta fall en förlust. Omvänt har man förmodligen flera gånger sålt av en aktie bara för att efter några veckor få se den i snabb takt stiga till betydligt högre nivåer. Hur man än vänder sig så har man ändan bak, eller?

Visst är det svårt att veta hur en vinnare kommer att utvecklas framöver, lika svårt som det var att avgöra om det var rätt läge att köpa. Men om man låter prisutvecklingen styra, precis som för stop loss, så kan man formulera en exitstrategi som låter en behålla vinnare på ett sätt som gör att det passar in i placeringsstrategin. Det man måste inse är att för att man ska kunna låta vinsterna växa måste man vara beredd att offra en del av dem, precis som man är villig att ta en viss risk när man köper en aktie. Det är lika svårt och fruktlöst att identifiera en topp att sälja på som att hitta en botten att köpa i. Sedan ska man också komma ihåg att det alltid finns möjlighet att gå in i en aktie igen, när man sålt av, oavsett om det var med förlust eller vinst.

Jag tar upp några exempel på exitstrategier som kanske kan tjäna som inspiration. Hur man utformar exitstrategin kommer förstås att bero på många faktorer, som hur ofta man tar position, vilket tidsperspektiv man har, vilken tolerans man har att mista upparbetade vinster, hur ofta man får ny möjlighet att ta ny position, etc.

Glidande stoploss

Att arbeta med glidande stop loss tycker jag själv är den bästa tekniken för att begränsa förluster. Den kan också användas för att ta hem vinster. Grundtanken är ju att stop lossen följer kursen, men endast i rätt riktning. Har man köpt en aktie och kursen går upp så höjs stop loss undan för undan, men den kan aldrig bli lägre. Till slut så kommer stop lossen att passera ingångskurs och man är alltså garanterad en vinstaffär. Då har man bytt från en stop loss till en exitstrategi. När man uppnått en viss nivå på vinst så kanske man vill säkra upp den lite mer, alltså ge mindre utrymme för kursnedgång innan man säljer av. Ett mycket bra sätt att göra detta på är att jämföra vinsten med den risk man ursprungligen tog. Låt oss kalla denna risk för R. Om du har en vinst som motsvarar tre gånger R så har du ett fått ett riktigt bra förhållande mellan risk och avkastning, om du är en medelsiktig placerare som inte tar positioner särskilt ofta. Då kan du snäva till exitnivån så att det krävs en mindre rörelse nedåt för att du ska sälja.

Vinstmål

För dig som arbetar med placeringsstrategier där du har en prognos för var rätt kurs ska ligga framöver är det intressant att sätta upp vinstmål och sälja av där. Kanske har du en fundamental analys som visar att aktien är undervärderad med åtminstone 30%, eller har en teknisk analys visat att potentialen för en utrottssignal är 15%. En exit som läggs strax under ditt tänkta vinstmål kan då vara ett bra sätt att ta hem vinst på, men glöm inte att stop loss måste användas för att skydda ditt kapital när marknaden går dig emot.

Vinstrekyl

Om du arbetat upp en viss vinst i en aktie kan du vara beredd att lämna tillbaka en del för att få möjligheten att låta vinsten växa ytterligare. Du bör som minimum sikta på att uppnå dubbelt så stor vinst som den risk du ursprungligen tog (R). När du väl har uppnått denna vinst så kanske du är beredd att lämna tillbaka 30% av vinsten. Skulle vinsten öka till tre gånger R så kanske du bara vill ge tillbaka 20% och så vidare. Detta är en variant av den glidande stop lossen. Säg att du köpte en aktie för 100 kr med en första stop loss vid 80 kr. R blir då alltså 100-80=20 kr. Om kursen stiger till 140 kr så har du en vinst på 40 kr, eller 2 R. Då sätter du en exitnivå så att du är beredd att offra 30% av vinsten. Den hamnar alltså på 140-0,3*(140-100)=128 kr. Vartefter vinsten blir högre så är du beredd att ge tillbaka en allt mindre del. Du höjer alltså exitnivån i språngsteg för varje ny multipel av R.

Tidsbaserad exit

Om du har köpt en aktie för att du tror att sannolikheten för att den ska stiga inom kort är god så förväntar du dig troligen en uppgång inom en inte alltför lång tid. Om kursutvecklingen inte skulle nå ditt mål inom en viss tid kan det finnas anledning att avyttra positionen och satsa på en annan aktie. En tidsbaserad exit kan lämpligen kombineras med ett prismål, så att du säljer av antingen om prismålet uppnåtts eller om den nivån inte uppnåtts inom till exempel tre månader.

Annonser

7 thoughts on “Exitstrategier

  1. Jag gillar enkla lösningar på problem eftersom de oftast är de elegantaste. Dina förslag är alla mycket bra (och eleganta!) men kanske inte tillräcklig enkla för mig.

    Jag jämför mycket med index, s.k. relativ prestanda. En exitstrategi kan vara att sälja om min aktie går sämre än index den senaste månaden. Kanske i kombination med att den månatliga kursutvecklingen aldrig får bli negativ. Detta är en synnerligen enkel variant som inte kräver beräkningar eller att man följer med hela tiden. En titt på skärmen och du vet hur du ska agera.

    Vad tror du om denna varianten?

  2. Enkelhet är att eftersträva, det håller jag med om. För mig är den absoluta prisavkastningen viktigast att fokusera på. Jag tog ett beslut att ta en position baserat på pris, och vill ta beslutet att lämna densamma på pris likväl. Relativ prestanda kan säkert vara ett bra alternativ, men jag känner mig mer bekväm med mitt sätt. Vid sidan av att ha en strategi överhuvudtaget är det viktigaste att reglerna passar en själv. Men du får ju med det viktigaste, att göra dig av med svagare kort och behålla de starkare, vilket är det mest väsentliga.

    Din metod kräver förvisso beräkningar också, om än på månadsbasis. Det är mer ett uttryck för att dina innehav normalt är långsiktiga snararer än att reglerna skulle vara så värst mycket enklare.

  3. Nja, de beräkningar som jag använder görs ju av andra och finns gratis på alla möjliga platser på nätet (Avanza, Aktiespararna, DN, Affärsvärlden mm). Min ansträngning inskränker sig till att titta på dessa sidor. Jag tycker att det är ganska svårt att få det enklare.

    Att vara långsiktig är ett relativt begrepp. Mina innehav kan vara mellan kanske en vecka och upp till flera månader, beroende på hur de går. Långsiktigt? Döm själv.

  4. Jag ger dig rätt Nils! 🙂

    Men om du har innehav som ibland kan vara någon/några veckor så kan jag tycka att det blir skevt att se på månadsdata för att avgöra om aktien ska behållas eller avyttras. Man bör ju ha en rimlig balans i tidsperspektiven för att både införskaffa och avyttra positioner. Jag får till exempel signaler på dagsdata, även om de filtreras med veckoanalys. Därför tittar jag till exempel på volatiliteten de senaste två veckorna istället för det senaste kvartalet, som ett exempel. Jag anstränger mig heller inte om att få den bästa tänkbara ingångskursen den dagen jag tar position, och det reflekteras i hur jag sätter mina stop loss. De är ju ganska vida och ger kursen gott om utrymme att röra sig i.

  5. Jag försöker titta till mina innehav varje dag så för mig uppdateras månadsdatan dagligen. Periodens längd anger trögheten i systemet. Vill jag att andra ska sköta dessa beräkningar åt mig och samtidigt ha snabbare signaler återstår utvecklingen på en vecka men det blir allför många signaler för min del, har det visat sig.

    Men visst är det en slags kompromiss och månadsdatan kan ibland tillåta allför stort svängrum. Därför har jag lagt in utjämnande komponenter som relativ prestanda (jmfr mot index och andra aktier), diversifiering på fyra olika positioner och månadsprestationen som inte får gå under 0%.

    Det här med att hitta rätt periodlängd är en omöjlig uppgift och jag vacklar en del på den punkten. Den ultimata perioden i dag funkar inte lika bra imorgon. Jag inser att jag får leva med en kompromiss …. även om det retar mig 😉

  6. Det är ju bara modeller vi kan arbeta med, och efter ett tag inser man att det är lönlöst att söka den perfekta konstruktionen. Oavsett vad man har för strategi kommer man att av och till råka ut för sämre perioder, och det viktigaste är hur man hanterar dem, samt förstås hur bra man är på att utnyttja de bra perioderna. Som du säger, vi får leva med en kompromiss! 🙂

    Veckodata analyserar jag först efter en avslutad vecka, och månadsdata först efter en avslutad månad. Därför funderade jag över din ansats, men förmodligen är det så att du har rullande månadsbevakning, alltså tittar på värdet de senaste 20-22 handelsdagarna.

  7. Ping: Allt du vill veta om placeringsstrategier « Onsdagsfonden

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s