Ny förändring i VA-portföljen

Gårdagens kursnedgång tog ned också Volvo-aktien under den stoploss jag satt upp för Onsdagsvarianten av Veckans Affärers medelriskportfölj. Därmed kommer aktien att avyttras idag, och försäljningskursen beräknas som medelvärdet av dagens högsta och lägsta kurs.

Återigen ett handfast sätt att skydda kapitalet. Istället för att vara sur över att kursen backat, eller hoppas på en uppgång på lång sikt, så gör jag mig av med en aktie som för tillfället är en förlorare. Pengarna läggs i räntefond i avvaktan på att Volvo eller någon annan aktie i portföljen ska visa en positiv trend. För mig personligen slipper jag sitta och hoppas på att kurserna ska gå upp. Jag vet vad jag ska göra oavsett hur kursen utvecklar sig. Självklart är det roligare när portföljvärdet går upp, men så länge jag gör mig av med förlorare och behåller vinnare så vet jag att jag ökar mina chanser att nå framgång. Dessutom slipper jag se kapitalet urholkas.

Det huvudsakliga målet med att placera i aktier och andra finansiella instrument är ju att uppnå avkastning. Det finns inga ädlare mål när man handlar med noterade instrument. Enda gången jag kan göra en insats som privatinvesterare är när jag deltar i en nyemission eller satsar pengar i ett bolag som ska noteras. Då ställer jag upp med riskkapital. Att vara långsiktig för att det skulle vara ”finare” än att aktivt förvalta sitt kapital är bara dimridåer. Att vara långsiktig för att ”aktier på sikt alltid går upp” utsätter dig för stor risk och hög sannolikhet att du inte kan plocka ut pengarna när du vill utan när marknaden bestämmer det.

Sedan jag startade Onsdagsfonden i juni 2008 har kurserna på OMXS30 backat med ca 40%. Det innebär att det krävs en uppgång på 67% bara för att vi ska vara tillbaka på break-even. Om kurserna går ned med 50% så krävs det en börsuppgång som dubblar värdet. Kraften i erosionen av kapital accelererar och är en stark anledning till att skydda sitt kapital, att göra sig av med förlorare. Många förlitar sig på historisk utveckling som visar att aktier på sikt går upp och att börsnedgångar snabbt tas igen. Glöm dock inte att vi de senaste 26 åren haft en historiskt stark marknad, och att det tidigare i marknadshistorien funnits flera långa perioder av negativ eller svag avkastning. Även om mycket talar för en börsuppgång för eller senare är det ingen naturlag, framför allt inte att uppgången ska ske med en storlek och inom en tid som gör att dina placeringar ger gott resultat.

Den som stoppar aktier och fonder i byrålådan förlitar sig på turen och utsätter kapitalet för full risk. I det avseendet är den ”långsiktiga” strategin mer spekulativ än den aktive placerarens. Visst kan man vara duktig på att plocka ut rätt aktier som verkligen går bra på sikt, men även här måste man förlita sig till marknaden. En aktie stiger inte i värde för att du anser att det är ett bra företag med fina tillväxtutsikter. Det är först när marknadsaktörernas samlade förväntningar pressar upp priset som du får betalt för din analys. Fram till att det sker kan aktien sjunka så kraftigt eller uppgången ta så lång tid att du inte ens hinner nå break-even innan du behöver ta ut pengarna.

Att man placerar långsiktigt och passivt sitter kvar med innehaven oavsett utvecklingen förklaras också av den så utbredda rädslan för att missa tåget. Men lika lite som man helt kan skydda sig mot nedgång kan man helt utnyttja en uppgång. Köper du för tidigt kan det innebära att du ändå förlorat så mycket värde att uppgången bara blygsamt kompenserar för det. Köper du istället lite senare, när priserna stigit en del, så köper du dyrt men kan också sälja dyrare. Här håller jag med Warren Buffett som anser att det är ett tankefel att hoppas på lägre kurser när man ska köpa aktier. Istället borde man uppskatta uppgång, för det visar ju att placerare tror på aktien. Det svåraste för en långsiktig placerare brukar vara att sälja. Även om en aktie totalt gett en avkastning på 100% och sedan backar med 30% så håller många kvar den för att den ju gått så bra. Att veta när man ska sälja en vinnare är lika viktigt som att veta när man ska göra sig av med en förlorare.

Till sist, att angripa långsiktighet och passiv förvaltning är förstås betydligt lättare i tider av börsnedgång. I tider av uppgång tävlas det om att ligga fullinvesterad, och många får se och njuta av värdeökningar på 50% på ett år eller mer. Då är det betydligt svårare att diskutera aktiv förvaltning, men samtidigt är behovet lika stort, om inte ännu större. Jag misstänker att det finns rätt många som satt med riktigt fina portföljsiffror efter uppgången från 2003 till 2007. De som bestämde sig för att ta ut pengar för drygt ett år sedan hade tur. Tyvärr finns det nog en hel del som fått se värdeökningen smälta samman eller i värsta fall vända till en förlust efter det senaste dryga årets nedgång. Om man bara hade tillämpat en enkel glidande stoploss så hade man klarat sig mycket bättre. Det handlar inte om att förutse vart marknaden ska gå, eller att slå sig på bröstet för att man spådde rätt om finanskrisen. Det som räknas är vad du gör med ditt kapital, dina surt förvärvade pengar som jobbat för dig, den dag när prisutvecklingen börjar gå dig emot. Har du inget mål eller klara regler för hur du ska förvalta din portfölj kommer du med stor sannolikhet att segla vilse på den finansiella oceanen. Priset kan bli en sämre pension eller att du inte kan realisera den där drömmen du hade, i vart fall inte när du ville.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s