En Onsdags-AP-fond

En del som läser mitt tidigare inlägg om AP-fonderna invänder förmodligen att det är omöjligt för så stora fonder att aktivt förvalta positioner. Blotta storleken på innehaven gör att en köp och försäljningar skulle bli starkt kursdrivande. Men det är enligt mig ett tankefel som bygger på axiomet om en aktiefond. En sådan måste ju alltid vara i stort sett fullinvesterad i aktier och kommer att få problem att matcha index ju större den blir. Mig veterligen har inte AP-fonderna ett sådant krav, men upplys mig gärna om jag har fel.

Hur som helst så skulle en sund placeringsstrategi för AP-fonderna inte innehålla krav på aktieexponering. Ett maxtak som finns idag är vällovligt men onödigt om man tillämpar sunt förnuft. En Onsdags-AP-fond kunde till exempel ha följande placeringsstrategi:

  • Varje position får riskera max 0,1% av kapitalet
  • En aktie köps in när trenden vänt till positiv enligt veckotrendsindikator. Om trenden redan är positiv så kan en position införskaffas direkt. 
  • En initial stoploss sätts på avståndet 10 gånger volatiliteten från ingångskurs. Detta blir riskmåttet R
  • Vid en upparbetad vinst från 4*R så snävas stoplossen till i multiplar om 1 per uppnådd R.
  • Maximal risk för en och samma aktie är 0,3% av fondkapitalet

Konkret så skulle då en placering i Ericsson ge följande:

Med ett totalt AP-fondskapital på 879 miljarder vid halvårsskiftet 2008 så är 615 miljarder tillgängligt för aktieplaceringar (minst 30% måste enligt reglerna vara placerade i räntepapper). Då har vi 0,1% av 615 miljarder att riskera i varje position, eller 615 miljoner. Ericsson står i ca 58 kr och har en volatilitet, mätt i Average True Range, på 2,76. Risken i denna position, R, blir då 10*2,76=27,6. Då räknar vi fram antalet aktier som fonden max kan köpa som 615 miljoner delat med 27,6, vilket ger 22,2 miljoner aktier.

Igår var omsättningen i Ericsson 29 miljoner aktier, så köpet av aktien får spridas över några dagar. Och utan tvekan skulle köpen få en kursdrivande effekt, men det förefaller ändå hanterligt. Till skillnad från aktiefond med denna storlek som skulle behöva matcha Ericssons börsvikt, vilket skulle innebära väldigt många fler aktier att köpa in.

Den initiala stoplossen sätts på ett avstånd av R (27,6 kr) från ingångkursen på 58 kr. Skulle Ericsson B gå ned under 30,4 kr så skulle fonden alltså sälja av denna position. Sedan följer stoplossen kursen uppåt. Går det riktigt bra kommer aktierna att säljas innan en börsnedgång eroderat all värdeökning.

Ingen rocket science, bara sunt förnuft och regler som enkelt går att tillämpa för att kontrollera den riktiga risken för förlust. Vi behöver inte en hord med AP-fonder som tävlar i gissningsleken om att hitta bäst aktier, insatserna i form av våra pensioner är för höga. Däremot kan det finnas flera fonder som har sinsemellan annorlunda placeringsstrategier.

Annonser

8 thoughts on “En Onsdags-AP-fond

  1. Hallå!
    Tack för din fantastiska blogg 🙂
    En fråga angående exemplet här, hur små företag kan AP-fonden gå in i med den här strategin? Det måste ju finnas en gräns där företagen blir för små? Kommer inte den ganska snart?

    (Visserligen står det max 0.1%, men du förstår vad jag är ute efter).

  2. Du inser inte hur omöjligt detta skulle vara? Ericsson är väl en sak men tänk samma med innehaven längre ned på skalan…

    Nej lägg APorna som en indexfond och slå samman 1-4 till en enda fond. Ha kvar 7:e som nu och ha kvar 6:e som nu (onoterat)

    problemet är ockå att AP fonderna ”stöttar” svensk näringsliv, strukturaffärer, nyemission, valberedningar osv…Men du kanske anser att kapitalet skall bli fullständigt osynligt?

  3. Hej Markus, och tack så mycket!

    Du har helt rätt i att det krävs en viss storlek på företag, eller mer specifikt omsättningen i deras aktier. Om Ericsson hade haft en handelsvolym på enstaka miljoner aktier per dag så hade det inte varit praktiskt möjligt att köpa det antal aktier som kom fram i exemplet.

    En variant för att kunna investera i mindre företag och alltså mer illikvida aktier är dela in den gigantiska fonden i några olika delar. En del skulle ju då kunna vara en småbolagsportfölj, och kanske skulle man sätta 5% av fondkapitalet där. Med 30,75 miljarder att förvalta skulle risken per position få vara 30,75 miljoner. Om vi har en aktie som har ATR på t.ex. 0,5 så blir R 5 kr. Antalet aktier blir då drygt 6 miljoner.

    Det du pekar på visar att också val av marknader och instrument är viktiga komponenter i en placeringsstrategi. För en fond av AP-fondernas storlek så kommer det utan tvivel att finnas en hel del aktier som fonden inte kan investera i, p.g.a. otillräcklig likviditet.

    Dessutom tycker jag att din eminenta Graham-analys har en given plats i en placeringsstrategi för mer långsiktig aktieportfölj, som ett riktigt bra filter vid val av aktier!

  4. Cristoffer,

    Vad är syftet med AP-fonderna? Feta bjässar kan alltid hitta nya syften med sin existens, men i grund och botten ska de fungera som en buffert i pensionssystemet. Det är maximal avkastning till låg risk som gäller enligt lagen, utan närings eller ekonomisk-politiska hänsyn. Se till exempel http://www.ap1.se. Att deras enorma kapital innebär att de i många bolag får en stor ägarandel föranleder naturligtvis att de i vissa situationer måste agera som just en storägare. Men hur de stöttar svensk näringsliv i övrigt har jag svårt att se, det är ju inte så att de tillför de noterade bolagen med riskkapital annat än vid nyemissioner.

    Att det skulle vara omöjligt med den placeringsstrategi jag föreslår kan jag inte hålla med om. Fonderna kan placera sitt kapital utomlands och globalt finns det nog likvida aktier så att det räcker. En enkel lösning är ju att dela in aktieportföljen så att varje region eller land får en viss procent av kapitalet att placera i. Då skulle kapitalet för Sverige anpassas efter likviditeten på de mest omsatta bolagen. Och som jag skrev i svaret till Markus ovan kan man ju finfördela vidare och sätta en viss del av ”Sverige-kapitalet” i en portfölj för mindre bolag som man ser bra avkastningsmöjligheter i.

    Ett feltänkt för AP-fonderna är enligt mig att de inte får investera i råvarumarknader. Där har man tagit bort en väldigt god möjlighet till diversifiering.

    Nej, jag tycker det är tråkigt med osynligt kapital och anonyma ägare. Men verkligheten är som den är, det finns helt enkelt för mycket pensionskapital i fonder världen över för att det inte ska märkas i bolagens ägarlistor. För blivande pensionärs skull handlar det om att förvalta kapitalet på ett effektivt sätt och då kommer tyvärr ägarrollen i andra hand.

    AP-fonderna borde renodlas för det syfte de är konstruerade för. Istället för att köpa aktier i bolag borde de placera i aktie- och indexterminer, råvaror etc. Det är inget mer spekulativt med det än med aktier så länge man har samma riskkontroll. Fördelen är ju att man inte per automatik blir en storägare så fort man ska ta en position. Kurspåverkan kommer naturligtvis att uppstå i varje fall, men det kan man leva med.

    Jag antar att du är ute efter något liknande med din tanke om indexfond, även om jag utgår från att du tänker dig att man köper in aktier och skapar fonden med. Men varför ska man sitta kvar i den när börsen går ned? En indexfond är förvisso det bästa alternativet bland aktiefonder, men har samma handikapp när det gäller utsatthet för börsens svängningar. Det är dock en annan fråga och diskussion! 🙂

  5. jag tror egentligen att vi inte har direkt olika åsikter bara olika lösningar.

    Ap fonderna är bufferten i det svenska pensionsystemet. Det är vårt allra vitkigaste välfärdssystemet och är exempelvis betydligt kostsammare än sjukvården exempelvis. Bufferten skall givetvis förvaltas för att uppnå en god avkastning på lång sikt.

    Jag håller med dig och Åsbrink om att APfonderna idag inte är ”en optimal struktur”. man har höga kostnader, kanske något otydligt förvaltningsuppdrag mm.

    AP fonderna är också stora, väldigt stora. Lite drygt 800Mdr som du skriver ovan. Det är flerdubbelt större än ex. Wallenbergs tillgångar. Varje gång en AP fond köper aktier så får man ett stort inflytande. man får det i ekonomiska termer men också i ägarinflytande. vare sig man vill dte elelr ej kommer man vara med i valberedningar och deras röster kommer väga tungt på en bolagsstämma.

    AP fonderna kommer aldrig att kunna agera som en hedgefond och bör inte heller agera som en hedgefond med att ex. placera i indeterminer, råvaruterminer mm. Att ”gå kort” är också i stort sett omöjligt och inte eftersträvsvärt. Man bör istället fundera över alokeringen mellan tillgångarna. Räntor, aktier, fastighetwr mm. Även alokeringen kan vara bra för den riskjusterade avkastningen som sagt. Däremot bör självfallet AP fonden äga ”riktiga” tilgångar. Indexterminer exempelvis är ingen bra lösning för en AP fond.

    Min uppfattning är att AP fonderna bör slås samman förutom 7:e och 6:e som bör vara enskilda. Den då stora 1-4 Apfonden bör då i stort sett äga aktier som en indexfond givetvis ta sitt ägaransvar men i mångt och mycket spegla börsen som helhet för sina svenska placeringar.

    Däremot håller jag med dig att jag kan tycka AP-fonder skall få lov att placera i råvaror.

  6. Cristoffer,

    Du skriver om vad AP-fonderna inte kan göra, men varför? Ska de kunna placera i råvarumarknader är ju terminer det vanligaste investeringsverktyget. Och varför ska de inte kunna placera i tillgångsslag som valutor och index/aktieterminer? Att gå kort i en aktie kan förstås innebära ett säljtryck, men det finns ju andra sätt att utnyttja nedgångar.

    Om AP-fonderna har som enda uppdrag att maximera avkastningen förstår jag inte varför man ska bakbinda dem genom att de till stor del måste agera som en aktiefond. Deras storlek är förstås något att beakta, men det är fullt möjligt att hantera. Med riskkontrollerad positionsstorlek kommer det inte att bli de enorma aktieköp som vi har idag. Dessutom så bör kanske bara 40-50% av kapitalet användas till aktiemarknaden för att uppnå diversifiering, och det finns som sagt gott om stora bolag att placera i globalt. Sveriges andel av aktieportföljen kanske ska vara 5%, eller 40 miljarder.

    Vad gäller en indexfond så hävdar jag fortsatt att det är en nackdel att ligga investerad i långa positioner när marknaden är på nedåtgående. Det kan ta lång tid att hämta igen en nedgång och kapitalet blir utsatt för stor risk. Man ska vara aktiv i sin förvaltning, och då menar jag inte analytikernas vanliga tävling om att hitta bästa bransch/aktie, utan att man köper och säljer baserat på prisutvecklingen.

  7. Förvaltarna med sina miljonlöner åstakommer i princip ingenting, snarare tvärtom. Den berömda apan är minst lika bra förvaltare som någon överbetald fondförvaltarmupp och kostar bara några kilo bananer per dag!

  8. Ping: Man får leken tåla, Mats Odell « Onsdagsfonden

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s