I tider av motgång

Trendföljning är en tuff gren av placeringstekniker. Man måste klara av sviter av flera förlustaffärer, ibland under en längre tid, för att ha chansen att vara med på de stora trendrörelserna. Nyckeln till att klara sig stavas rätt mentalitet och robust placeringsstrategi.

I tider av motgång som onsdagsfonderna befunnit sig i sedan börsen och råvarumarknaderna började rekylera upp i slutet av november tänker jag bland annat på den legendariske fondförvaltaren Bill Dunn. Han startade Dunn Capital Management 1974 och har hållit fast vid en långsiktigt trendföljande placeringsstrategi. Resultatet över tiden är enastående, men en placerare i fonden måste också ha förmåga att tolerera riktigt tuffa värdeminskningar. En graf över Dunns fonder och deras sammanvägda utveckling finns här: http://www.dunncapital.com/Comp.pdf 

Som synes har det varit 10 perioder av värdeminskning (drawdown) på mer än -25% mellan 1974-2008. Men efter varje sådan period har värdet snabbt klättrat igen. Inte konstigt att det påståtts att andelsägarna i fonderna nästan sett fram mot nedgångar då de indikerat potential för en snabb och kraftig uppgång!

Men drawdowns är förstås något man ska försöka minimera då de eroderar kapital. I mitt tycke tar Dunn tar för stora risker för att nå avkastning, vilket avspeglar sig i värdekurvan. En av mina käpphästar är ju att man ska vara aktsam om sitt kapital och inte låta marknaden styra när man kan ta ut det. Vid de kraftiga värdeminskningar som Dunns fonder gått igenom hade det inte varit roligt att behöva ta ut pengarna. Därför ser jag Dunn mest som en inspiration för min del, en trendföljande strategi som behöver kompletteras med tuffare placeringsstrategi. Icke desto mindre visar Dunn en god bild av trendföljning i praktiken, och att efter regn kommer solsken. Till skillnad från vanliga aktieplaceringar behöver solskenet inte bestå av en uppgång, bara det rör sig om en tydlig trend!

Annonser

7 thoughts on “I tider av motgång

  1. Måste trendföljande modeller innebära temporära kraftiga värdeminskningar? Simplicity Indien är ett annat exempel – vinnarfonden blev förlorarfonden.

    En bra ingrediens att baka in i strategin är en räntefond. Den får tävla på samma villkor som alla aktier och aktiefonder. Är börsen svag kommer räntefonden att ligga högre i ranking än många aktier och då kommer kapitalet att slussas automatiskt dit. Allokeringen sköter sig själv. Är börsen halvbra kommer halva portföljen att ligga i de aktier som går bäst och andra halvan är placerade i ränta.

    Jag tror att det är bra att sträva efter dynamik och ganska långsamma rörelser. Flera av dina ”fonder” är antingen investerade eller likvida. Blir det inte ganska ryckligt och ibland onödigt dramatiskt?

  2. Nils, tack för åsikter och konstruktiv kritik. Oavsett vad man har för grundläggande placeringsinriktning så kommer man alltid att råka ut för temporära svackor. Det gäller oavsett om man följer trenden, swing-tradar eller värdefyndar. Trendföljning är speciellt då den under perioder kan ge flera förlustaffärer i rad, vid otydlig trend eller trendomslag. Det är något man måste vara beredd att tolerera, men med rätt regler för money management så kan man dra ned på svängningarna ordentligt.

    Simplicity Indien är ju en vanlig aktiefond. Följer de trenden kommer de att gå bra när marknaden är uppåt och dåligt när marknaden är negativ. I en så volatil tillväxtmarknad som Indien så känns inte svängningarna särskilt märkliga, och ska inte skyllas på trendföljning. Här handlar det om en aktiefonds tillkortakommande och oförmåga att skydda sitt kapital.

    Ränteplacering har jag ju med i både Onsdagsfonden Avanza och PPM. Men hur allokeringen ska sköta sig automatiskt är väl inte alldeles uppenbart? Det är du som placerare som måste avgöra när börsen är svag eller stark. Hur fattar du det beslutet? Jag gör det med hjäp av en trendanalys, men framför allt så tar jag positioner på ett sådant sätt att jag ska använda kapitalet effektivt.

    Det leder mig in på din avslutande anmärkning om att flera av Onsdagsfonderna antingen är investerade eller likvida. Här har du missuppfattat det hela. Jag ligger aldrig ”fullinvesterad”, utan beräknar storleken på varje position utifrån vad jag vill riskera. Det finns alltid gott om kapital att finansiera nya positioner om så är påfordrat, men då kan jag istället ha riskbegränsningar som gör att jag inte fyller på med mer. Jag förstår inte riktigt hur du kommit fram till att fonderna är antingen/eller, du får gärna förtydliga vad du avser om jag missat något.

    Dynamik och långsamma rörelser är inte varandras totala motsatser, men ganska nära! 😉 Men här är det nog flexibilitet i placeringarna kontra jämn värdeutveckling du avser tror jag. Där håller jag med dig helt och hållet.

  3. Ja, jag blandar kanske ihop dina fonder. Mitt fel.

    Simplicity´s fonder är trendföljande. Om de går dåligt när marknaden går dåligt är det ett svaghetstecken i strategin. Personligen skulle jag inte acceptera ett värdetapp på 50% i min trendföljande strategi.

    Jag gillar relativ prestation. Ranking efter kursutveckling under vissa givna perioder. Jag bestämmer på förhand antalet positioner som ska tas och köper/uppdaterar sedan efter rankingen. Finns en räntefond med i listan kommer den att placera sig högt i en dålig marknad. Ingen aktie/fond får förekomma i mer än en position, förutom räntefonder. När en aktie tappar i ranking ersätts den med det högst rankade innehavet som jag inte redan har.

    Resultatet blir en dynamisk trendföljande strategi som i en fallande marknad succesivt kommer att ligga i allt större andel ränta. Strategin är asymetrisk eftersom räntan utgör en lägstanivå. Inget motsvarande finns på uppsidan.

    Modellens känslighet kan styras av längden på tidsperioderna.

  4. Simplicity Indien är vad jag läser mig till en vanlig aktiefond men med en trendföljande placeringsstrategi. Det innebär att man har krav på sig att alltid ligga huvdsakligen investerad i aktier eller aktierelaterade värdepapper. Där har man ett stort problem, för en trendföljande strategi som är bakbunden under en allmän börsnedgång har ett allvarligt problem. Simplicity påpekar tydligt att det är en högriskfond. Att fonden backade med 50% är inte så konstigt då hela den indiska marknaden gick dåligt. I ett sådant klimat räcker det inte med att styra till defensiva aktier.

    Din metodik ligger inte så långt från den jag tillämpar i Onsdagsfonden Avanza och Exakt. Skillnaden är kanske att jag har en mer markerade gräns för när jag går från att ligga i räntefond/bankkonto till att börja ta positioner i marknaden.

    Mycket bra att du har klart för dig vilken värdeminskning du max kan acceptera. Det är ju förutsättningen för att kunna ta fram en placeringsstrategi, att man känner sig själv och sina mål. Många vill gärna ha kraftig värdeökning men ryggar tillbaka inför det faktum att värdeminskningarna då kan uppgå till 50-80%. Man kan inte både ha kakan och äta upp den, med andra ord så är fortfarande risken proportionerlig till avkastningen.

  5. Jag tror att man kan både ha och äta upp kakan. Du måste inte se din portfölj smälta ihop 50-80%. Långt innan dess hamnar du i räntefonden eftersom den kommer att gå bättre än alla andra alternativ.

    Därför är t.ex. Simplicity Indien mycket bra i uppgångar men bör säljas i nedgångar. Jämför med en räntefond och byt när räntefonden går bättre. Detta kräver aktivitet (om än liten) men jag misstänker att den stora massan tyvärr inte är intresserad av detta. Kanske är indexfonder alternativet för dem.

  6. Jo, visst finns det sätt att ha kakan kvar fast man äter en stor bit av den. Lösningen stavas placeringsstrategi, och du och jag beskriver två förslag på en sådan. Nyckeln är att placera pengar i marknader som går upp (eller ned om man har möjlighet till korta positioner också). Svårigheten ligger i att tima bytet mellan marknader, men det är inte tvunget att hitta botten eller toppen. Det räcker bra med att utnyttja huvuddelen av trenden.

    Men tid från annan kommer en systematisk placering att ge lite sämre avkastning jämfört med en aktiefond eller indexfond. Det är då det stora spararkollektivet kastar sig in på börsen och skrattar åt avkastningar under 10%. Problemet är att de vägrar att tolerera baksidan av denna ”strategi”, nämligen den att det kan gå fort ned.

  7. Såg just nu att Simplicity Indien backade 68,7% förra året. Samtidigt backade Bombaybörsen ”bara” 55% under samma tid.

    Hur är detta överhuvudtaget möjligt med en trendföljande strategi? De måste agera efter väldigt (alltför) långa trender. Det blir förstås både billigare och enklare om man hanterar ett stort kapital men reultatet blir inte vackert.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s