Dyrt och dåligt

Dagens Nyheter skriver om en undersökning av fondavgifter som undersökningsföretaget Moneymate gjort. Slutsatsen är att avgifterna fortsätter att öka, från 1,32% år 2005 till 1,42 i år. Oavsett vad det finns för förklaringar till detta så är det bara att konstatera att fondverksamhet har osunt hög intjäningsförmåga. Det påminner om statens stämpelskatt för lagfart på 1,5% när man köper ett hus. Från början var skatten tänkt att täcka upp det administrativa arbetet, men nu när medelpriset för ett hus ligger runt 2 miljoner i storstadsområdena så ger skatten en intäkt på 30.000 kr per lagfartsregistrering. Ingen dålig timpenning för ett jobb som tar ett par minuter! Och ändå så saknas ett skydd för kapning av lagfarter…

Så kan också de feta storfonderna dra in hundratals miljoner i förvaltningsintäkter, därför att arvodet inte har någon koppling till de verkliga kostnaderna. Därför får vi alltid rådet att ha is i magen och spara mer, så att fondförmögenheten ökar. Det är sorgligt hur mycket pengar som fondsparare lämnar över till fondbolagens kassakistor, utan att konkret ifrågasätta det rimliga i konstruktionen. Fondkramaren Pia Nilsson, VD på Fondbolagens Förening, nämner lite halvhjärtat i en annan artikel på DN  att avgifterna kanske borde gått ned något. Jojo, det är väl så nära en känga hon skulle kunna tänka sig att komma när det gäller hennes skyddslingar fondbolagen, trots att hennes förening enligt egen uppgift ska tillvarata både fondbolagens och fondspararnas intressen.

Att det skulle vara dyrare med fonder i tillväxtländer stämmer säkert. Men ta till exempel en titt på Swedbank Robur BRICT. Med en fondförmögenhet på 1,2 miljarder drar man in nära 30 miljoner årligen i förvaltningsavgifter. Förvaltningsavgiften är nämligen på 2,4%, vilket i runda slängar är dubbelt så mycket som en ”vanlig aktiefond”. Om vi skulle jämföra med en fond som har samma fondförmögenhet tar alltså Swedbank in 15 miljoner mer för BRIC-fonden, vilket räcker till en hel del fördyrade kostnader… Framför allt ger det nog fint klirr i kassavalvet på kontoret på Malmskillnadsgatan! Då har jag inte nämnt utvecklingen för fonden, som i skrivande stund är -55% sedan årsskiftet.

Jag skulle förstås kunna ta andra fonder för att exemplifiera, Robur har gott sällskap av många andra förvaltare, men är i mina ögon en av de allra girigaste.

Annonser

2 thoughts on “Dyrt och dåligt

  1. Konkurrensen är för dålig. Inte så att det finns för få fonder att välja på utan kunderna är alldeles för passiva. Många tycker dessutom att aktier och fonder är tråkig materia att ta i.

    Jag tror att kunskapsbrist gynnar den inställningen. Och det är inte banken som ska ge den nödvändiga informationen utan skolan. Det är fullkomligt obegripligt att privatekonomi inte är ett obligatoriskt ämne. Oavsett om du gillar ämnet eller ej kommer det att påverka ditt liv, kanske mer än någon annan kunskap.

    Vi som ”råkar” vara intresserade av ekonomi är lyckligt lottade i det avseendet.

  2. Visst finns det många fonder, men de placerar ju i stort sett på likadana sätt. Ingen tillämpar förnuftiga regler för position sizing eller exits, men så har ju de svenska fondförvaltarna regeln om att alltid ha minst 75% investerat i aktier. Man får vad man köper…

    Ditt resonemag om kunskapsbrist ställer jag upp på, sedan är det viktigt att det blir neutrala kunskaper som lärs ut, och objektiva resonemang om olika placeringsfilosofier. Att få någon som endast pratar om långsiktigthet och riskspridning skulle inte ge så mycket i mina ögon.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s