Buffett och hedgefonder

Jag snubblade över en artikel på nätet som beskriver en vadslagning som jag inte kände till. Warren Buffett, den välkände miljardären har slagit vad med hedgefondförvaltaren Protégé om att de inte kommer att lyckas slå index, eller mer precist indexfonden S&P 500 förvaltad av Vanguard, över en period av 10 år. I potten ligger en miljon dollar som ska delas ut till välgörenhet. Med ingredienser som prestige, stora pengar, hedgefonder, Buffett, vadslagning och välgörenhet kommer detta projekt med all säkerhet att nå all publicitet som Protégé tänkt sig!

I all ödmjukhet så ser jag en parallell till mitt eget experiment med Onsdagsfonden kontra Avanza Zero. Synd att jag inte kom på att utmana Buffett bara! 🙂

Oavsett vad man tycker om Buffett, hedgefonder eller vadslagning i största allmänhet så ser man i artikeln en intressant genomgång av de avgifter som en fond-i-fond tar ut. Först är det 1% i årlig förvaltningsavgift, sedan tillkommer årlig förvaltningsavgift på 1,5% från den eller de hedgefonder som fonden väljer. 2,5% av kapitalet bränns upp årligen oavsett utveckling. En hedgefond tar sedan normalt ut 20% av vinsten, vilket ger 80% kvar till investeraren, i detta fall fond-i-fonden. Av dessa 80% tas minst 5% ut som ytterligare provision, vilket innebär att den slutliga kunden, som investerat i fond-i-fonden, endast får 76% av den avkastning som skapats.

Jämför detta med Vanguards S&P 500 indexfond som kostar max 0,15% i årlig avgift.

Om Protégé ska vinna vadslagningen så kommer det att krävas att de valda hedgefonderna går bra mycket bättre än index. Dessutom ska de klara av detta under en lång tidsperiod, och flera studier visar att hedgefonder har en tendens att gå som bäst när de är nystartade alternativt när aktiemarknaden är i en nedåtriktad trend. Skulle Protégé vinna vadet är de värda all respekt, men jag kan ändå inte låta bli att känna en dålig smak i munnen över de otroliga intäkter de drar in i förvaltningsarvode under resans gång. Det är i mina ögon inte ett schysst sätt att dra fördel av investerade pengar, och man fördelar risken högst ojämlikt med investerarna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Annonser

10 thoughts on “Buffett och hedgefonder

  1. Nåja, nog för att många hedgefonder tar ut höga avgifter men fullt så illa som du beskriver det är det sällan. De allra flesta hedgefonderna tar ut en prestationsbaserad avgift på avkastningen som överstiger den riskfria räntan, vilken i Sverige oftast definieras som OMX T-bill. Första halvåret i år är utvecklingen på denna +2,03%. En hedgefond som avkastat 5% hittills i år tar därmed (5%-2,03%)*0,2=0,59% i prestationsbaserad avgift. 0,59%/5%=11,9% av avkastningen. Det är dock fortfarande mycket.

    Sedan är jag inte bekant med de ytterligare fem procenten som du menar tas ut som provision. Var kommer denna uppgift ifrån och vad avser denna avgift?

  2. I artikeln jag länkade till i inlägget står följande: ”On top of the management fee, the hedge funds typically collect 20% of any gains they make. That leaves 80% for the investors. The fund of funds takes 5% (or more) of that 80% as its share of the gains.”

    Så stor skillnad tycker jag inte att det blir om man räknar med avkastning över OMX T-Bill eller inte, men visst, ju mindre avkastning desto större effekt.

    För en hedgefond som kör med fond-i-fond så tillkommer otvivelaktigt dubbla förvaltningsavgifter, som också dränerar avkastningen.

  3. Hah, jag hade läst artikeln redan tidigare så jag brydde mig inte om att läsa den närmare, men nu ser jag får du fått dina uppgifter ifrån. Hur som helst handlar det om höga avgifter, utan tvekan. Som en sidonotering kan man fråga sig om det verkligen är positivt med prestationsbaserade avgifter? Det ger ju tydliga incitament till förvaltaren att ta höga risker.

  4. Jag tycker att det finns rim och reson i att man tar betalt efter hur framgångsrik man är. Men visst finns det en risk att vissa tar för stora risker för att uppnå hög avkastning och därmed provision. Jämför det dock med en vanlig aktiefond som i stort sett kan strunta i prestanda så länge man är i närheten av index, och ändå casha in förvaltningsavgift.

    Inte så lätt att hitta en bra ersättningsform, kanske kan man kombinera avkastning och drawdowns under ett år och få fram en ersättning där. För min del är det viktigaste att få en balans mellan insats/kostnader och intäkter, så att man har en balanserad intjäningsförmåga. De miljoner som dras in årligen på aktiefonder är i mina ögon helt frånkopplade sunt förnuft!

  5. Intressant. Visst hedgefonder tar höga avgifter men lyckas man hitta en skicklig förvaltare av en hedgefond så är lyckan gjord (vilket kan vara nog så svårt).

  6. Det svåra är att hitta en hedgefond som går bra över tiden, i alla typer av marknader, och oavsett storlek. Sedan tillkommer ju för oss vanliga placerare att de bästa fonderna normalt har höga krav på insättningskapital.

    För min del tar hedgefonderna generellt ut för mycket i avgifter med tanke på vad de presterar. Det gäller förstås i synnerhet fond-i-fonderna.

  7. Japp, ska man spara i fonder så ska man absolut söka efter indexfonder med låga kostnader!

    Dock är min grundsyn att det är en mer framgångsrik strategi att aktivt förvalta även ett indexfondsparande än att bara sitta på det. Något jag empiriskt håller på och utvärderar genom Onsdagsfonden!

  8. Det er rätt mycket forskning som viser at aktiv förvaltning gjennomsnittelig har sämre resultat enn tilsvarande investeringer i låg-kostnad fonder. Köp-och-behåll strategi, propert diversifiserad och med låge kostnader, har vist seg at ha en större chans at lyckas.

    Det betyder naturligvis inte at inte just du kan gjöre det enda bettre.

  9. Hej anonym,

    Jag antar att många undersökningar utgår från jämförelser mellan indexfonder och aktiv förvaltade fonder. Där sopar ju indexfonderna oftast mattan med de nationella fonderna, oavsett hur ”aktivt” förvaltade de är. Men sanningen är inte så enkel. Först måste man ju bestämma sig för vad aktiv förvaltning är, och redan där finns det ett otal varianter: värdeinvestering, arbitrage, trendföljning, swing-trading, säsongstrading etc. Och bara konceptet räcker inte, sedan måste man bestämma reglerna för hur man tar position, hur mycket man satsar och hur man förvaltar positionerna.

    En aktiv förvaltad nationell aktiefond har ju fantastiskt små möjligheter att tampas om överavkastning, vilket vi ju sett bevis på. De måste alltid vara fullinvesterade och kan bara ha långa positioner.

    Därför skulle jag vilja se en jämförelse mellan en komplett placeringsstrategi, som kan å både lång och kort och som handlar på ett antal olika marknader med låg korrelation, och en buy-and-hold-portfölj. Bland annat av detta skäl driver jag bloggen! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s