Sprid dina risker

Ett av de vanligaste standardråden man får från banker och andra förståsigpåare när det gäller placeringar är att man ska sprida sina risker. När man ber om mer konkret exempel burkar det heta att man inte ska lägga alla ägg i samma korg. Mer ”precist” ska man se till att ha aktier från företag i olika branscher och välja fonder av olika typ. Huvudargumentet är att om en aktie/fond går knackigt så ska andra kunna gå bättre, och resultatet utjämnas. Den senaste förespråkaren är den före detta riksbankschefen Urban Bäckström, numera VD för Svenskt Näringsliv.

Inom området som behandlar konsten att sprida sina risker finns bland annat den moderna portföljteorin som introducerades av Nobelpristagaren i ekonomi, Harry Markowitz. Han visade att det, under vissa antaganden, finns portföljsammansättningar som ger ett optimalt förhållande mellan avkastning och risk och att fokus för en förvaltare bör ligga på att skapa portföljer som ligger nära dessa. Markowitz arbete har haft stor inverkan på finansindustrin, och många är de som försöker skapa den perfekta portföljen. Man ska dock hålla i minnet att det endast är en teori, som fungerar under antaganden, till exempel att marknader är effektiva. För privata placeringar finns det dock en viktig sak att ta till sig, och det är tankesättet att förvalta en portfölj istället för enskilda innehav. Genom att placera i olika marknader kan man uppnå diversifiering, vilket är vad konsten att sprida sina risker handlar om.

Att diversifiera är inte samma sak som att placera i 12 aktier istället för en, eller välja en stor bukett med olika fonder. Man måste titta på aktiernas/fondernas korrelation till varandra. Korrelation kan mätas med en så kallad korrelationskoefficient, vars värde kan vara mellan -1 och +1. Värdet anger hur mycket en aktie ”sackar” när en annan ”sickar”. Har två aktier en korrelationskoeeficient på nära +1 så har de rört sig ungefär lika mycket under valt tidsintervall. Är värdet -1 så har de rört sig åt helt motsatt håll. Ett värde på 0 innebär att aktierna har utvecklats helt oberoende av varandra. Ju närmare värdet är 0, desto bättre diversifiering till en portfölj. Men man måste förstås titta på alla marknader i portföljen. Aktie A kanske har låg korrelation till aktie B, men en hög till aktie F. Tidsperspektivet är också viktigt. Under enstaka dagar, veckor, månader kan marknader ha olika hög eller låg koppling till varandra. Jag rekommenderar att titta på korrelationskoefficienterna i veckoperspektiv och studera ”medelmönstret”, alltså att bortse från tillfälliga toppar/dalar. Att diskvalificera ett instrument för att det idag har en stark korrelation till ett annat papper i portföljen är i mina ögon onödigt, så länge som historiken visar att korrelationen normalt är svag. Det finns förvisso placeringsstrategier som tuffare försöker utnyttja aktuell korrelation, till exempelså kallad par-trading, där man köper ett papper och säljer ett annat. För min del känns det som en övertro på korrelationsberäkningar. Precis som aktiepriset så kommer korrelationen att fluktuera. Korrelationskoefficienten är ju ett derivat på priset; om det är svårt att förutsäga prisutvecklingen bör det rimligen vara än värre att prognostisera korrelationsutvecklingen.

Om man har satt samman en aktieportfölj med aktier som sinsemellan har låg korrelation så borde det ju vara frid och fröjd. Men om börsen dyker tenderar de flesta aktier att gå ned samfällt, det är mer kraften i fallet som skiljer. Man kan alltså få en mindre dålig utveckling, men sällan en positiv utveckling i en aktieportfölj under börsfall, oavsett korrelationsgrad. Det är då tanken om en portföljsammansättning med flera olika marknader som uppvisar låg korrelation känns vettig. Aktier, råvaror, räntor, valutor etc. rör sig ofta självständigt från varandra och här kan man hitta många instrument som uppvisar låg korrelation. Självklart finns det även här marknader som är starkt kopplade till varandra. Räntor påverkar valutor som kan påverka aktieindex och råvaror. Men möjligheten att få till en portfölj med låg korrelation är betydligt större än för en aktieportfölj, och då kan man också uppnå positiv avkastning fast börsen faller.

En trendföljande placeringsstrategi fungerar utmärkt i en portfölj, och det är ju vad Onsdagsfonden Sundry försöker visa. Det gäller dock att vara vaksam. Om man placerar i marknader som har en stark koppling till varandra (=hög korrelation) får man snabbt en risk som är mycket större än vad man tänkt sig. Placerar man i flera aktieindex kan det bli en väldigt fin resa när trenden pekar uppåt, men konsekvenserna kan bli dramatiska när börstrenden vänder ned. Och även om korrelationen skulle vara starkt negativ så kan risken bli stor. En trendföljare kan ju gå både lång och kort. Om man går lång i ett instrument och kort i ett annat, där korrelationskoefficienten är nära -1 blir resultat detsamma som om man hade gått lång i två marknader som rört sig precis likadant. Även om man riskerar max 1% av sitt kapital per position har man i verkligheten tagit en dubbelt så stor risk. För en trendföljare är det frestande att ha så många marknader som möjligt att utnyttja trender i, men riskhanteringen måste sättas i första rummet, annars kan konsekvenserna bli påtagliga.

Jag får självkritiskt erkänna att jag har brustit i diversifieringen för Onsdagsfonden Sundry. Antalet marknader har varit stort, men flera marknader har visat sig ha en hög korrelation, vilket bidragit till att värdeutvecklingen svängt för mycket. Under den senaste veckan har jag i detalj analyserat portföljmarknaderna och baserat på det gallrat bort ungefär hälften av dem. Resultatet är en portföljsammansättning som uppvisar en betydligt bättre korrelationsnivå. Denna förbättring är inom det enda område av placeringsstrategin som jag hittills inte förädlat: marknadsval. Nu känns placeringsstrategin komplett genomgången och jag ser fram mot den fortsatta utvecklingen. Även fortsättningsvis kommer jag att kritiskt granska och vidta åtgärder för att vässa strategin. Det är viktigt att se det som en pågående process, där man aldrig når det perfekta resultatet, men hela tiden försöker åstadkomma bättre prestanda. Viktigt att också hålla i minnet är att mätningen av korrelation endast är en konstruktion, och att man löpande måste uppdatera och utvärdera beräkningarna. Två instrument kan ju under en kort period ha en väldigt hög korrelation, för att senare sjunka tillbaka till i stort sett oberoende av varandra. Men det sunda förnuftet är som alltid användbart; lutar man sig tillbaka och funderar lite på möjliga kopplingar mellan marknader ser man rätt snart kombinationer man ska undvika.

• AUD/JPY
• Corn
• Cotton
• Eurodollar
• Live cattle
• High Grade Copper
• US Coffee
• US Natural Gas
• Rough rice
• US Sugar
• S&P500
• 10 year T-note
• GBP/USD