Intressanta tider

Rekordartade börsuppgångar följs av historiska ras. Det är inte lätt att hänga med i svängarna, och många undrar nog över hur marknaderna kan bete sig på detta vis. Jag är inte rätt person att ge initierade förklaringsmodeller, det hittar man mycket bra versioner av på Cornucopia,  Fria Nyheter, och Samuelssons Rapport.

Men börsturbulensen och den långvariga nedgång vi sett under drygt ett års tid belyser en del av de käpphästar jag skrivit om tidigare. Till exempel vikten av att ha en placeringsstrategi och följa densamma. Och att inte svälja bankernas råd om is i magen, sprida riskerna och annat tomt snack. Det handlar om dina pengar när du investerar i aktier eller fonder. Varför ska du inte vara lika rädd om dem som du är om vilken annan investering? Och är det verkligen så att aktier och fonder alltid lönar sig på sikt? Hur kul hade det varit att ha timat uttag av fonderna nu, för att förverkliga den där livsdrömmen. Kanske hade du sparat i 5-10 år och haft en fin resa, men nu har börsnedgången eroderat värdetillväxten.

Naturligtvis ska jag försöka vara kritisk av mina egna prestationer. Som trendföljare har man fördelen att agera på uppgång såväl som nedgång, utan att blanda in känslor. Det är inte så att jag vill att börsen ska gå ned, men ser jag en negativ trend så går jag kort, utan krusiduller. Den dag trenden pekar upp går jag utan att blinka lång. I samband med den enorma uppgången för ett par veckor sedan, när det ”fantastiska” räddningspaketet presenterades träffades exitnivåer över hela linjen. Tack vare god position sizing blev resultatet en rätt mild nedgång, men det var självklart ingen rolig händelse, särskilt som börsen strax efteråt började backa igen. Min trendindikator har fortsatt att indikera nedtrend, så det har bara varit att ta nya korta positioner.

Just detta att kunna ta nya positioner trots att man ”tagit en del stryk” i en föregående rekyl kräver en disciplin och mental styrka. Därför är trendföljning inte lämplig för alla. Men den stora fördelen, i mina ögon, är att jag slipper agera på rykten, magkänslor, informationsflöden, statistik etc. Jag vet när jag tar position, hur stor den ska vara och när jag ska avyttra den. Därför kan jag i lugn och ro följa debatten om vad det är som sker. En del har väldigt mörka framtidsutsikter, medan andra ser mer optimiskt på skeendet och tror på en relativ snabb återhämtning. Den som har varit med om flera kriser under 80- och 90-talet har ju sett att svåra tider rätt snabbt förbytts till goda. Men magnituden av det vi ser idag känns lite skrämmande, med så mycket värde i en derivatmarknad, vars underliggande tillgångar inte alls hängt med. Och det är inga småpengar vi pratar om.

Under alla omständigheter känner jag sympati för alla köp-och-behåll placerare, för det har inte varit ett roligt år. Tänk vad en 25%-stoploss och vettig position sizing hade kunnat göra för att skydda ert kapital. Långsiktighet kan i värsta fall visa sig innebära väldigt lång tid i detta fall, men som vanligt vet ingen hur det kommer att gå. Att det kommer att fortsätta att flukturera är väl ungefär det enda man kan säga med säkerhet!

En lapsus

Placeringsstrategin för Onsdagsfonden Exakt innehöll köp av andelar i XACT-fonder för 1.000 kr varje månad, baserat på trendläge. Naturligtvis är det inte hållbart, då courtaget skulle bli orimligt stort i förhållande till insatsen. 

Enbart ett månadssparande kräver instrument som inte medför några avgifter vid köp och försäljning, som t.ex. Avanza Zero. För att kunna köra en strategi med XACT-fonder krävs det ett startkapital. Jag tar på mig dumstruten, och ändrar startkapitalet i Onsdagsfonden Exakt till att utgå från 50.000 kr, men behåller månadssparandet.

Onsdag 2008-09-24

Ny onsdag och därmed beslutspunkt för nya positioner. Trots den negativa utvecklingen den senaste veckan, där den enorma uppgången för OMX-index i fredags ledde till att alla OMX-positioner stängdes, är det bara att ta nya tag. Att ta förluster hör till spelet.

Onsdagsfonden OMX

• Säljer kontrakt i OMXS30

Onsdagsfonden Sundry

• Säljer kontrakt i OMXS30
• Säljer kontrakt i US Natural Gas
• Ignorerar säljsignaler i palladium och koppar p.g.a. för hög risk i förhållande till tillgängligt kapital.

Onsdagsfonden Exakt

Premiär för fonden idag!

• Köper andelar i XACT Bear

Onsdagsfonden Benchmark

• Köper andelar i Avanza Zero för 1.000 kr

Onsdagsfonden Avanza

• Sätter in 1.000 kr på bankkonto

When the going gets tough

En uppgång som den vi hade i fredags får man inte se många gånger. Onsdagsfonden OMX och Sundry drabbas förstås av ett rejält bakslag när index tvärvänder och rusar uppåt. I nuvarande högvolatila marknad är det något man får vara beredd på när man har positioner. Och för en trendföljande placeringsstrategi gäller att man måste agera på alla signaler, för annars missar man de som blir riktigt fina affärer.

Därför är det bara att följa strategin, avsluta positionerna när exits träffats och avvakta till nästa entryläge. Det gäller att ha den mentala styrkan att klara av sådana här lägen och förlita sig på att efter regn kommer solsken, eller i detta fall, efter berg- och dalbana kommer trend!

Stoploss eller inte?

Många gånger ser jag åsikten att stoploss är onödigt eller till och med dumt att använda. Argumentet är oftast att man ska se långsiktigt på sina placeringar och att man bara blir utstoppad så fort man använder stoploss.

Om man inte använder sig av stoploss så är risken man tar lika med hela det belopp man satsar. Köper du Ericsson för 70 kr så är det 70 kr per aktie du riskerar. Så långt borde ingen ha några invändningar.

När du gör en placering borde du ha ett mål på avkastningen, till exempel att du ska fördubbla pengarna på 5 år eller sälja med vinst efter 10% uppgång. Låt oss anta att du vill fördubbla pengarna under 5 år. Då är vinsten 70 kr per aktie. Således har du riskerat 70 kr för att vinna 70 kr, en så kallad reward/risk på 1:1. De flesta placerare vill minst ha en kvot på 2:1, gärna 3:1. Anledningen? Jo, det är ju alltid en viss risk att aktien man köper in inte går upp till den kurs man tänkt sig. För att få ett bra resultat som helhet krävs då att man sätter ett visst krav på risk/reward för varje affär. En kvot på 1:1 gör det mycket svårt att nå ett bra resultat över tiden.

Med en stoploss på säg 50 kr så hade den initiala risken varit 20 kr per aktie, d.v.s. en reward/risk på 3,5. Stoplossen definierar alltså din risk och gör det möjligt att värdera ditt vinstmål relativt risken.

Vad stoplossen också gör, naturligtvis, är att den ser till att du överger en placering som träffar stoplossen, och alltså inte utvecklas som du tänkt dig. Det är här många känner en instinktiv motvilja, det är jobbigt att ta en förlust. Betydligt enklare att säga att man är långsiktig och låta aktien vara. Men tänk på att en nedgång med 50% kräver en uppgång på 100% för att du ska nå break-even. En nedgång med 25% kräver endast en uppgång med 33% för att nå dit. Verkar det inte bättre att sälja av i tid och satsa på andra aktier som går bättre för tillfället, alternativet invänta ett bättre tillfälle att köpa Ericsson-aktien?

När du använder en stoploss så kan du göra en riktigt bra position sizing, alltså bestämma hur mycket du ska satsa i varje aktie. Ett bra sätt är att säga att varje placering max får riskera 1-2% av ditt portföljvärde. Om du har en portfölj värd 100.000 kr så kan du då maximalt riskera 2.000 kr. Om vi tar Ericsson-exemplet så är din risk/aktie 20 kr (70 kr-50 kr), vilket gör att du kan köpa 100 aktier. Skulle stoplossen träffas har du förlorat 2% av kapitalet och inte mer.

När man väljer stoplossnivåer så måste man utgå från tidsperspektivet, om man handlar på kort eller lång sikt. Hur ofta man fattar beslut om att köpa aktier är också viktigt. En snäv stoploss gör ju att man kommer att bli utstoppad fler gånger och då är det viktigt att ha ett sätt att komma in i aktien igen när den rör sig åt rätt håll. En vidare stoploss ger positionen mer utrymme att utvecklas och passar den som är mer långsiktig och inte handlar så ofta.

Var man placerar stoplossen finns det många olika åsikter om. Att utnyttja tidigare toppar/bottnar är en dålig strategi i mina ögon. Dessa nivåer finns det många som bevakar och det är lätt att det blir kurskörningar. Bättre att hitta en nivå som inte är uppenbar för marknaden. Ett väldigt bra sätt efter mina erfarenheter är att använda sig av aktiens volatilitet. Man kan se det som ett mått på marknadsbrus, det spann inom vilket kursen kan röra sig under en dag utan att påverka trenden. Om man sätter stoplossen på ett avstånd av en faktor gånger volatiliteten så lägger man den med god marginal utanför marknadsbruset. I tider som dessa har vi väldigt höga volatiliteter rätt över, och då hamnar stoplossen långt ifrån aktiekursen. Men risken har inte ökat, för i gengäld satsar vi mindre i varje köp. Faktorn kan variera mellan 2-10 beroende på vår långsiktighet och köpfrekvens.

En stoploss kan vara fast eller glidande, d.v.s. följa med kursen. Jag förordar det senare, för en glidande stoploss blir också en bra metod för att ta hem vinster. Grundprincipen är att man flyttar upp stoplossen vartefter kursen ökar, men att man aldrig flyttar ned den. Går aktien ned så kommer stoplossen oundvikligen att till sist träffas. När man nått en viss nivå av vinst så kan man snäva till stoplossen så att man tolererar en mindre nedgång innan man säljer. En glidande stoploss är för mig ett konkret sätt att leva efter devisen ”cut your losses short and let your profits run”.

Rock’n roll trend following

Man kan väl lugnt säga att det svänger på finansmarknaderna! Att följa trenden är inte så enkelt i ett läge när volatiliteten, eller kurssvängningarna är så stora att det dagliga bruset i marknaden i snitt omfattar rörelser på 3-4%. Men det går, och den kritiska framgångsfaktorn stavas riskhantering. Varje position man tar ska innebära en begränsad och lika stor risk av portföljvärdet. I tider av stor volatilitet kommer stoplossarna att vara mer generöst satta och därmed minskar storleken på positionen. Man tar alltså inte en större risk för att man har längre till stoploss, utan satsar helt enkelt lite mindre.

Självfallet är det enklare när marknaden trendar upp eller ned i ett lite makligare tempo, men så ideal är sällan tillvaron. Därför är det så viktigt för trendföljande placeringsstrategier att ha beredskap för det oväntade, att begränsa förluster och låta vinster växa. Mentalt innebär det att man måste klara av flera förlustaffärer i rad innan man tar hem en större vinst.

Sedan finns det flera knep för att utjämna värdekurvan, till exempel genom att begränsa hur stor risk per marknad man tar, eller hur stor värdeminskning man tolererar i innehavda positioner. Hur väl man sköter sin position sizing är helt avgörande för förmågan att navigera bland dagens svängiga marknad!

Eländigt spam

Det var inte så värst lyckat att lägga ut min e-postadress på bloggens förstasida… Inkorgen fylls snabbt med en massa skräppost. Nu har jag lagt en länk med e-postadressen under sidan Om Onsdagsfonden. Notera också att det är en ny e-postadress!

Onsdag 2008-09-17

Ny onsdag och därmed beslutspunkt för nya positioner!

För OMXS30, som både Onsdagsfonden OMX och Sundry handlar i, finns det återigen en setup för att gå kort då trendindikatorn visar på sälj i både vecko- och dagsdiagram. Onsdagsfonden Sundry har utöver det återigen signaler i palladium (sälj) och T-note 10 Year (köp). I dessa två marknader innebär dock minimiantalet CDF-kontrakt en för stor risk mot vad som är tillåtet enligt placeringsstrategin, precis som i förra veckan.

Summa summarum kommer Onsdagsfonden OMX och Onsdagsfonden Sundry att i slutet av dagen sälja kontrakt i OMXS30, och alltså ta korta positioner.

Volatiliteten i OMXS30 fortsätter att öka, vilket innebär att den initiala risken per position, R, ökar i storlek. Som jag skrivit förut får det konsekvenser för hur mycket fonderna satsar. Generellt så ökar insatsen när volatiliteten är låg och vice versa. Risken för fonden som helhet per position ska ju vara konstant.

Bilden visar Average True Range för OMXS30, vilket är ett sätt att mäta volatiliteten.

OMX volatilitet

Myten om regelbundet fondsparande

Att månadsspara i fonder är ju något som branschen och många förståsigpåare rekommenderar å det varmaste. Till exempel Pia Nilsson, VD för Fondbolagens Förening yttrar sig gärna och vill att man har is i magen, fortsätter att månadsspara och ser över sina risker. Nu ska hon tydligen skriva en bok i ämnet också, det kan bli intressant.

Min uppfattning är klar: genom att fondspara utan att bry sig om hur börsen går tar man den riktigt stora risken. Även om sparandet är riktigt långsiktigt kan ett börsfall strax innan man tänkt ta ut pengarna erodera stora delar av värdetillväxten. Om detta säger fondbranschen ingenting, men det är så klart upptagna med att räkna intäkterna från förvaltningsavgifterna och vill helst att vi aldrig ska ta ut pengarna.

För att få lite mer konkreta resultat som stöder (eller förkastar) min uppfattning har jag gjort ett litet experiment, där jag simulerat ett månadsvist fondsparande i en indexfond som följer OMX30. För enkelhets skull har jag inte tagit med några utgifter, utan bara utgått från OMX avslutskurser. Genom att simulera ett sparande som varje månad köper andelar för en fast summa, under en period av 10 år, har jag fått följande resultat.

1000 fondsparares resultat efter 10 år

 

Som synes har jag gjort 1.000 körningar, eller 1.000 olika fondsparande, där jag slumpmässigt bestämt vilken tioårsperiod som fondsparandet ska ha ägt rum, mellan perioden 1988 till dagens datum.

Intressant att notera att sannolikheten för att få en värdeökning i snitt per år på högst 5% är över 50%. Det känns inte riktigt som den patentlösning för att sprida sina risker som en del vill få det till. Och ja, jag får liknande resultat även när jag kör simuleringen flera gånger.

Resultat som detta gör att jag envist fortsätter att dra en lans för aktiv fondsparande med sunt förnuft. Det handlar inte om att ha den bästa timingen eller att välja de bästa fonderna. Däremot handlar det om att vara aktsam med sitt kapital och följa börstrenden på ett vettigt sätt.

I de lugnaste vatten

I ett inlägg på Cornucopias blogg får man reda på sanningar om ränte- och likvidfonder som i vart fall inte jag kände till. Att aktiefonder är bra på att ta betalt för att misslyckas med att slå index, och förlora kapital i takt med att börsen backar har jag tidigare kritiserat. Men där vet man i vart fall vad man köper. I räntefonderna är det ju medveten falsk marknadsföring av en risknivå som är betydligt högre än den man ger sken av. Skämmes ta mig fan skulle jag sagt om jag haft norrländskt påbrå!

Tack för sakupplysningen! Det är bara att ta ännu mer avstånd till ränte- och likviditetsfonder än jag tidigare gjort. Tillgängligt kapital i portföljerna placeras på bankkonto med insättningsskydd och därmed basta.