Position sizing

En av de saker som blev en riktig aha-upplevelse för mig för några år sedan var vikten av frågan ”hur mycket”. När man placerar i finansiella marknader är det av avgörande betydelse hur man använder sitt kapital. Satsar man för mycket i en enskild position tar man för stora risker och kan förmodligen inte ta alla de positioner man skulle vilja. Satsar man för lite får man för klent resultat även om placeringen i sig skulle vara framgångsrik.

Återigen är det Van Tharp som haft mest inflytande på mig. Hans beskrivningar av det han kallar position sizing är helt enkelt det bästa jag läst inom det område som kanske vanligen går under benämningen money management, eller kassahantering. I sin bok Trade your way to financial freedom går Van Tharp igenom några av de vanligaste metoderna för att beräkna hur mycket man ska satsa per position, och visar tydligt hur extremt stor skillnad det kan bli mellan de olika beräkningarna allt annat lika (entry, exit).

Jag har valt att beräkna min positionsstorlek genom att kombinera två ansatser: procentuell och volatilitetsjusterad risk. Det är inte så krångligt som det låter…

Jag har bestämt att varje position maximalt får innebära en risk på 2,5% av mitt kapital. Har jag ett kapital på 50.000 kr så får alltså varje position riskera maximalt 1250 kr. Det innebär att jag hanterar alla positioner lika avseende risk.

Då är frågan hur man avgör risken för en position? Det är helt enkelt skillnaden mellan ingångskursen och den initiala stop lossen. Säg att jag köper Ericsson för 74 kr, och räknar fram en första stop loss på 69 kr. Den initiala risken blir alltså 5 kr. Om jag har 50.000 kr i kapital och vill riskera max 2.5% i en position så innebär det att jag kan köpa 250 aktier (1250/5).

Min beräkning av initial stop loss gör jag baserat på volatiliteten. Ju högre volatilitet desto längre avstånd till stop loss, och det gör också att jag kommer att kunna köpa färre aktier eller kontrakt. Volatiliteten är ju ett mått på marknadsrisk, och kan användas som en prognos för hur mycket t.ex. en aktie eller ett index kommer att röra sig i den nära framtiden. Det finns många avancerade teorier om hur man ska beräkna volatilitet, en del menar att man ska titta på den implicita volatiliteten som beräknas genom Black&Scholes formel.

Jag har valt en pragmatisk ansats som är ganska populär hos traders, nämligen att titta på Average True Range (ATR). Det ger mig ett mått på indexets volatilitet som jag enkelt förstår när jag tittar på kursdiagrammet. Det enkla i livet är oftast det bästa i mina ögon! :-

Trist börs

Nedgång i amerikanska sysselsättning och nu högre svensk inflation än väntat. Inte konstigt att börsen blir sur. Att konjunkturcykler fortsätter att vara en del av vår vardag känns ganska lätt att förstå när det är så uppenbart hur faktorer adderar ihop beroende på ”sentiment”. Har minussidan börjat få grepp om analytiker och stora aktörer så blir det lätt så att alla nyheter tolkas negativt och att det bara kan gå åt ett håll. Så börjar de stora förvaltarna av pensionsfonder att ändra sina portföljer och hjulet spinner vidare åt det ena eller andra hållet. Gruppsykologi och flockbeteende är något som utmärker mänskligheten och det sätter förstås sina spår på de marknader vi konstruerar.

För oss som investerar eller tradar på börser så är ju trender oftast något positivt, så flockbeetendet är något vi kan vända till vår fördel. Men om vi inte utnyttjar möjligheten att utnyttja även nedgångsfaser så blir ju förstås läget ett annat. Nedgång är ju lika naturligt som uppgång så man beskär sin potential rätt ordentligt om man placerar i positioner som bara går bra i en uppåttrend. Ett alternativ är förstås att istället söka diversifiering, med råvaror, räntor och valutor.

Med onsdagsfonden siktar jag på att utnyttja trenden, oavsett om den är positiv eller negativ. Däremot är ett framtida mål att utöka antalet marknader jag handlar på för kunna dra nytta av fler trender. En marknad är ju inte särskilt ofta i en tydlig trend och därför behövs det flera att välja mellan för att dra full nytta av en trendföljande strategi. Ju mindre beroende till varandra marknaderna har desto bättre.

Oavsett om det blåser snålt på börsen eller klackarna slår i taket så kan det vara bra att se i backspegeln ibland. Inte för att det förflutna skulle styra framtiden, utan för att ge ett perspektiv på det som sker just nu och få en att inse att det har gått ned och upp även tidigare.  Ibland kan man också få en aha-upplevelse av ”the big picture”!

 Läs även andra bloggares åsikter om trend, fonder, marknad, börs, trading, kursdiagram, flockbeteende