Månadsuppföljning juni 2008
Tiden går snabbt och Onsdagsfonden har redan varit igång en månad. Värdeökningen blev 12,7%, en väldigt bra siffra. Under månaden har OMXS30 haft en starkt negativ utveckling, vilket gynnat fondens positioner i sålda CFD:s. När börsen rör sig i en entydig riktning som stämmer överens med min trendindikator så ska Onsdagsfonden gå riktigt bra, och det har den verkligen gjort nu. Det kommer månader med betydligt blygsammare värdeökningar och enstaka månader med mindre värdeminskningar, när trenden är inne i ett omslagsläge, är diffus eller slagig. Över ett år är målet minst 20% värdeökning som jag skrivit tidigare.
Som jag också skrivit tidigare håller jag noga koll på risknivåerna, så att jag inte tar för många och för stora positioner. Ju större risk jag tar desto större värdeökning får jag när allt går bra, men det motsatta gäller förstås också, att fonden blir mer utsatt när marknaden går mot positionerna. Jag kommer att dra ned på risknivån något i takt med att fondkapitalet ökar.
Avslutningsvis är det viktigt att vara medveten om att värdeökningen endast är på papperet. Jag riskerar en del av uppnådda vinster för att få chansen att utöka dem. Om börsen skulle vända upp kraftigt kommer fondresultatet att kortsiktigt försämras ordentligt. Till exempel skulle en uppgång till nuvarande exitnivå ( OMXS30 908 ) innebära att värdeökningen sjönk till mer modesta 3,5%. Förvisso också en rätt bra siffra om man översätter den till årsavkastning.
Läs även andra bloggares åsikter om OMXS30, CFD, trend, risknivå
När tar man hem vinster?
En ytterst viktig komponent i en placeringsstrategi är att bestämma när man ska ta hem en vinst, att ha en metod för exits. Gör man det för tidigt riskerar man att missa uppgången i en lång upptrend, gör man det för sent så kan en pappersvinst sluta med ett högst mediokert plus.
Som alltid gäller att exits ska designas med hänsyn till övriga delar i strategin. För mig som trendföljande placerare är det viktigt att ge positionerna utrymme att röra sig och inte ta hem vinster för tidigt. En paradox är att för att ha chansen att hänga med på större vinst så måste jag vara beredd att förlora en del av vinsten.
För Onsdagsfonden så har jag en exitmodell där jag använder mig av en glidande exit. Den aktiveras i samma ögonblick som jag tar positionen och blir då min initiala exit eller stop loss. I takt med att kursen utvecklas i en för positionen förmånlig riktning så flyttas exiten upp (eller ned), men endast i den riktning som är positiv för positionen. Jag flyttar alltså aldrig ned en exit om jag köpt en aktie eller ett index. Den kommer att stå still eller flyttas upp.
Jag räknar med att min strategi för att ta position (entry) i 50% av fallen ger ett positivt resultat, d.v.s. kursen rör sig på ett sätt som är fördelaktigt. Jag vet ju alltid vad min initiala risk, R, är. Därför inser jag att jag måste satsa på vinster som minst är två gånger den initiala risken, eller 2 R. Detta sätt att tänka i risk/reward var för mig helt banbrytande och gör att jag inte längre tänker så mycket på aktien/indexets pris, utan fokuserar på risk och möjlig vinst. Återigen har jag Van Tharp att tacka för detta!
När jag uppnått en vinst på 2 R så kommer jag att snäva till exiten så att jag ger upp mindre del av vinsten innan jag stänger positionen. Vid en vinst på 3 R snävar jag till exiten ytterligare. Att komma upp i en vinst på 3 R kan kräva en rätt god utveckling. De positioner jag tagit hittills i Onsdagsfonden har utvecklats väl, men är fortfarande strax under 2 R. Det är ju beroende av vad R är. en högre volatilitet när jag tar positionen ger ett högre värde på R. Det vore frestande att stänga positionerna nu när jag har en fin vinst, men då skulle jag som sagt löpa risken att den negativa trenden fortsätter ännu ett tag och ge upp chanserna till större vinster. Så jag följer strategin och är fullt införstådd med att upparbetade vinster kan komma att minskas en hel del. Det är ett pris jag är villig att betala, och jag kan på detta sätt lämna känslorna utanför placeringsbesluten.
Läs även andra bloggares åsikter om exits, vinst, placeringsstrategi, trendföljande, aktie, index, entry, R, Van Tharp, volatilitet, trend
Resultat sent omsider
Nu är fondresultaten äntligen uppdaterade till och med i fredags. Jag tänker kommentera utvecklingen månadsvis, för att undvika att fastna i dagliga ”ups and downs” som jag skrivit tidigare. Återkommer därför i morgon kväll med analyser.
Veckoslut har det i vart fall varit, så jag publicerar en graf över OMXS30 i veckodiagram, som visar att den negativa trenden fortsätter. Det säger inte med säkerhet att börsen fortsätter ned, men betyder att jag placerar för att dra nytta av kursnedgång så länge den negativa trenden består.
Vad är risk II
För fondsparare tycker jag att risk är detsamma som sannolikheten att förlora pengar. Ju större sannolikhet för att förlora pengar och ju mer pengar jag blir av med när jag förlorar, desto större risk i en fond. Det är ju i kontosaldot jag ser risknivån i mitt fondsparande, inte i en massa tabeller om volatilitet, standardavvikelse eller annat ”mumbojumbo” som fondbolagen ändå bara försöker frisera så mycket de kan. Som Jonas Lindmark skrev i en utmärkt artikel från 2006 så kan fonders deklarerade risknivå sjunka efter en period med börsuppgång. Vad säger det om sannolikheten för att man ska förlora pengar? Inte ett smack! Mer troligt är som Lindmark skriver att efter en lång tids börsuppgång väntar en nedgång, så den verkliga risken har i själva verket ökat. Så kan det bli när den finansiella intelligentian skriver om verkligheten. Statistik är intressant, men den kan tyvärr alltid användas till att passa egna syften.
Det bästa sättet att minska risken i mina ögon är att se till att minimera förluster och låta vinsterna växa. Enkelt att säga, svårare att göra förstås. Med en placeringsstrategi och en handlingsplan för hur man agerar i alla situationer, i kombination med ett sunt sätt att utnyttja sitt kapital, har man kommit en mycket god bit på väg. Kan man dessutom dra nytta av både börsuppgång som nedgång så har man skaffat sig ett ännu bättre läge.
Läs även andra bloggares åsikter om risk, sannolikhet, risknivå, sparande, volatilitet, standardavvikelse, placeringsstrategi, handlingsplan, fond, fondsparande
Går det för bra?
Jag startade Onsdagsfonden när börsen var på väg ned och fallet har verkligen accentuerats de senaste dagarna. Fondresultatet har därmed verkligen fått en strålande utveckling på kort tid, men jag känner att det är otroligt viktigt att inta en ödmjuk inställning. Det är inte bara tur och inte bara skicklighet, utan mest en tillfällighet att börsen fortsatte i en markant nedåtriktad trend vartefter jag tagit positioner. Det är i tydliga trender som fonden ska gå bäst och det gör den nu. Det hade lika gärna kunnat vara ett läge där börsen rört sig försiktigt eller fram och tillbaka.
Vad som är riktigt viktigt är att alltid följa upp resultaten med ett kritiskt öga. Dagsutvecklingen ska man inte dra några växlar på, det kan som jag skrivit tidigare svänga ordentligt inom marknadsbruset. Mer betydelsefullt är att se hur risknivån ter sig i takt med att fler positioner tas. Just nu har jag tre positioner som tillsammans gör att fondvärdet svänger påtagligt i takt med att börsen gör det. Svängningar är ju lika med risk, men en viss risknivå måste jag och är jag beredd att acceptera för att nå resultat. Jag har ju regeln om att max riskera 2,5% av kapitalet per position och max 7,5% av kapitalet totalt. I och med att börsen utvecklats i en för positionerna gynnsam riktning så har risken i fonden snabbt sjunkit efter varje position.
Naturligtvis är det roligt idag när fonden ökar med dryga 5% i värde när OMXS30 sjunker med 3,3%, men lika tråkigt kommer det att vara när index går upp. Placeringsstrategin gör att jag kan hålla känslorna utanför, men det finns all anledning att fortlöpande utvärdera utvecklingen och svängningarna och kanske skruva på vissa parametrar vid behov. Spontant känner jag redan nu att fonden kanske tar något för stor risk per position och även totalt. Det är en följd av att jag använder relativt litet kapital; hade jag haft större kapital eller förvaltat andras pengar i en ”riktig” fond hade nivåerna definitivt varit lägre.
Läs även andra bloggares åsikter om börsen, trend, risknivå, risk, OMXS30, index, kapital
Benchmark II: Avanza Zero with a twist
Funderade i natt (!) på ytterligare ett benchmark, som addresserar knepigheten med att veta hur man ska hantera ett vanligt fondsparande. Jag kommer därför att starta upp ytterligare ett fiktivt fondsparande, där man månadsparar 1.000 kr men där man i övrigt följer Onsdagsfondens regler om entry, position sizing och stoppar. När trendindikatorn säger positiv trend så kommer jag alltså att köpa andelar i Avanza Zero till ett antal som bestäms av aktuell risk, det blir en unik position. När en stopp för en position träffas kommer den att säljas. Om trenden är negativ så köper jag inga andelar utan lägger månadssparandet i ett bankkonto.
På detta sätt får jag testa min tes om att det ska löna sig bättre att aktiv förvalta sitt fondsparande med tydliga och enkla regler, än att fortsätta spara oavsett börsutveckling. Konceptet blir som sagt väldigt likt det för Onsdagsfonden, det är instrumentet som skiljer: en indexfond istället för CFD. Jag har här nackdelen att inte kunna utnyttja negativa trender mer än till att samla bankränta. Men om det blir en lyckosam utveckling så har jag visat på ett konkret och tydligt sätt att hantera fonder på i olika börsklimat, till skillnad från fondbolagens standardråd om att ”fortsätt spara för att jämna ut inköpskurserna”, ”se över din risknivå”, och ”spara på lång sikt”.
Denna ”OnsdagsAvanza”-fond startade igår med en månadsinsättning på 1.000 kr som gick in på ett vanligt bankkonto med 4% ränta då trenden är negativ. Återkommer med uppföljning precis som för Onsdagsfonden och benchmark.
Läs även andra bloggares åsikter om fondsparande, månadspara, entry, position sizing, stoppar, trend, andelar, bankkonto, aktivt förvalta, instrument, indexfond, Avanza Zero, CFD, risknivå, lång sikt
Kommentarer skapar ny blogg
Jag deltog i ”kommentarsdebatten” i det senaste inlägget på Markus förträffliga blogg Vägen ut ur ekorrhjulet. Där medverkade också Anglerfish som jag tyckte hade intressanta argument. Jag uppmanade honom att delge dem för en bredare massa, och som ett resultat har han nu skapat bloggen Aktiestrategier! Rolig utveckling måste jag säga, nästan interaktivt!
Ser fram mot intressant läsning!
Ber om överseende
Som nybörjare i bloggvärlden testar jag mig fram vad gäller layout och struktur. Ber om överseende med att bloggen skiftar utseende lite då och då.
Just nu är jag ganska nöjd, skulle bara vilja lyfta fram sidan ”Fondresultat” så att den syns högst upp i någon av de två sidokolumnerna. Hittar inte riktigt inställningen för det i WordPress kontrollpanel.
Benchmark Avanza ZERO
Jag tänkte starta upp ett fondsparande som benchmark, eller jämförelse, med onsdagsfonden. Genom att simulera ett traditionellt månadssparande på 1.000 kr i indexfonden Avanza ZERO kan jag få till en stark konkurrent. Givetvis är det skillnad mellan att starta med ett engångskapital eller att månadspara, men det intressanta är ju den procentuella utvecklingen och hur värdet svänger.
Månadsinsättningen görs den sista onsdagen varje månad, och jag ska publicera utvecklingen på samma sätt som jag gör för onsdagsfonden.
Läs även andra bloggares åsikter om fondsparande, indexfond, Avanza ZERO, månadspara
Fler fel bättre än ett?
Jag läser i E24 en artikel om att Didner&Gerge ska starta upp nya fonder och att man rekryterar en VD från Carnegie. Kanske vill man komma undan från det något pinsamma faktum att den i PPM så omhuldade fonden sedan 2003 endast slagit index två år. Medelavkastningen de senaste 5 åren är förvisso goda 13,2%, men det är hela 9,4% sämre än index. De senaste tre åren har givit en medelavkastning på blygsamma 3,1%, vilket är 7,9% sämre än index. I år är fonden ned 10,4% fram till och med maj, 4,8% sämre än index. Alla siffror från morningstar.se.
Allt vackert tal om enkelt tänkande och gnetigt arbete har de senaste åren resulterat i att man hade fått en bättre utveckling om man sparat i en indexfond!
Jag har inget principiellt emot herrar Didner och Gerge, det är säkert hederliga, intelligenta och ambitiösa personer som menar väl. Men de har skrivit en hel uppsats om sitt placeringsarbete, som går att läsa på deras hemsida, vilket de tar 1,22% av förvaltat kapital för. Med 8 miljarder i insatta medel så kammar bolaget hem knappt 100 miljoner om året, för att gå sämre än index. Men det är klart, med friskrivningar som denna så får man vad man betalar för:
Förvaltningsarbetet går ut på att sätta samman en aktieportfölj med företag som sammantaget har en hygglig sannolikhet att utvecklas bättre än ett jämförelseindex. Det är viktigt att såväl hitta företag som utvecklas bra jämfört med börsen, som att i möjligaste mån undvika företag som utvecklas klart sämre än börsen. I en bred aktieportfölj finns det alltid både aktier som utvecklas bättre respektive sämre än index. I bästa fall ökar en väl fungerande urvalsprocess sannolikheten för att portföljen över tiden innehåller något fler aktier som utvecklas bättre än börsen.
Sedan tycker man att hur börsen går är av marginell betydelse:
I förvaltningen tas endast marginell hänsyn till börsens allmänna utveckling då den måste betraktas som alldeles för oförutsägbar.
Aktierna på börsen har väl en viss korrelation med börsindex eller?
Det här är problemet med aktiefonder, de är alltid fulltankade i aktier oavsett marknadstrend, och tuppfäktas om ett väldigt smalt utrymme, nämligen möjligheten att slå ett index som är sammansatt av ett ganska litet antal aktier. Visst kan man alltid argumentera för att aktier på sikt alltid går upp och att man ska spara på lång sikt. Men säg det till den som började satsa pengar i fonden för fem år sedan och nu idag vill ta ut pengar. På ett år har fondvärdet minskat med 31%!
Det är inte snyggt att som Adam Gerge gör i artikeln endast rekommendera att spara mer i sämre tider, det finns faktiskt folk som vill ta ut sina pengar också.
Den som är framgångsrik sparar regelbundet; ökar sitt sparande i dåliga tider och minskar det när allt är rosenrött. Även om det talar mot psykologin.
Bara att hoppas att Didner och Gerge lärt sig av sina misstag och satsar på att bredda fondutbudet med specialfonder som är mer rädda om spararnas pengar. Att de skulle nå större framgångar med en modifierad aktiefond håller jag för osannolikt. Att ta in en VD från en av de firmor som är absolut bäst på att dra in fantasisummor av sina klienter tyder inte riktigt på att det är spararnas väl man i första hand är intresserad av, utan de avgifter de kan plocka in.
Läs även andra bloggares åsikter om Didner & Gerge,Didner, Gerge, fonder, Aktiefond Sverige, Carnegie, jämförelseindex, förvaltningsavgift, börsen, spara




